Inlägg märkta ‘Hörby’

Hörbypolitiken är som min låda med Nespresso-kapslar

söndag, 28 januari, 2018

Nu idag på morgonen har jag läst ikapp i tidningen. Det glädjer mig att de regelbundna kommunala/kommunalpolitiska skandalartiklarna varvas med en och annan politisk insändare. Dessa insändare består av lite nålstick till höger och vänster.

Dock så ser jag ett problem i att det socialdemokratiska narrativet är så accepterat och odebatterat av oppositionen. Visst är det så att Sverigedemokraterna kritiserar flyktingvillorna men det finns en mer ideologisk diskurs att ge sig på och det handlar om vad kommunen skall hålla på med.

Från höger till vänster är perspektivet att det är bra att kommunen lägger sig i saker och ting som faktiskt skulle kunna lösas av civilsamhället. Som exempel på det senare kan man ta Ludvigsborgs engagemang och genomförande av allaktivitetshall vilket SVT uppmärksammade för några veckor sedan.

När kommunpolitiska partier har diskuterat sporthallar i småbyar söder om Hörby i decennier har Ludvigsborgsborna själva gjort slag i saken och byggt en egen hall. Hade det blivit bättre för Ludvigsborgarna om man väntat 20 år till innan kommunen hade kommit till skott (om ens då)?

Skillnaden i perspektiv är mellan de som är inom kommunpolitiken och de som är utanför om vad som kommunens roll skall vara. Min ex-kollega (…) och före detta kommunalråd Lars Ahlkvist kan väl representera skillnaden.

svt_ludvigsborg

Skillnaden mellan att vara på insidan och utsidan – en resa från toppstyrt kulturelitistiskt mingelhus till folkligt all-aktivitetshus genom gräsrotsaktivism

Som kommunalråd var det kommunalt mingelhus (mögligt även det) som gällde för Ahlkvist, men ute i civilsamhället är det medborgarinitiativ som löser kommunens tillkortakommande.

Vad gäller den nuvarande politiska härkets hantering kring inköpen av de mögliga flyktingvillorna (eller för den delen HVB hemmen) i kommunens tätort så diskuteras endast de formella felen som begåtts i transaktionerna. Galenskapen i att kommunen köper på sig ännu fler fastigheter när man inte ens idag klarar av att underhålla dem man har lyser med sin frånvaro.

20180128_083432

Min låda av Nespressokapslar i skåpet

Jag har två olika kaffemaskiner. En Nespresso maskin där jag kan välja mellan en uppsjö av olika kapslar med smaker och styrkor.

Jag har även en klassisk espressomaskin; jag maler själv mitt kaffe till rätt storlek, jag packar det själv i maskinen och jag själv väljer min styrka givet mängden kaffe i maskinen.

Varje kopp jag gör blir exakt likadan som den förra efter år av intrimmning. Det blir så mycket bättre – jag klarar mig bra (bättre) utan denna myriader av Nespresso smaker som i praktiken levererar ett undermåligt resultat i alla fall.

Beskrivningen av nespressokapslarna är som jag ser Hörbypolitikens liberala mitt och höger – massa olika färger men i grunden blir det samma fadda smak i munnen.

Det finns helt enkelt inte en förmåga att bryta sig loss från den socialdemokratiska problemformuleringen. Konsekvensen av det är vad vi ser genom att man levererar snarlika lösningar utan att först ideologiskt analysera situationen i kommunen.

Om jag fick önska mig något så vore det en lokal Moderat ledning som hade förmågan att visa på en annan väg i stället för att konsumeras av att definiera en förhållning till Susanne Meijers påfund och upptåg.

Det är inte tillräckligt med att populera posten som oppositionsledare med en administratör och petimäter vars hegemoni över partiet upprätthålls med en politisk katapultstol ämnad för interna meningsmotståndare.

Kan man ta in Ahlkvist igen?

 

Andra bloggar med etiketterna: ,

Bedrift: gett faktaresistensen ett ansikte

onsdag, 17 januari, 2018

Innan jul presenterades SCBs medborgarundersökning och Hörby kommun scorar i den absoluta bottenregionen. Jag har kommenterat detta i min förra bloggning och då konstaterat att det som presenteras via kommunens hemsida är en total respektlöshet för medborgarens åsikter.

Det är egentligen inte konstigt att man scorar dåligt i undersökningen givet den skandalgenerator som kommunens politiker, och kommunen själv, utgör – man behöver inte vara speciellt insatt i kommunen eller kommunpolitiken för att inse att allt inte står rätt till.

Känslan liksom kryper på en… om man inte blir slagen i huvudet med en artikel i Skånskan minst en gång i veckan om någon kommunal skandal. Detta är en frekvens som andra lokalredaktioner bara kan drömma om då det normalt inträffar en gång per mandatperiod i vanliga kommuner.

Så då frågar man sig själv ”varför just i Hörby?” Det kan inte bero på någon enskild bloggare, även om dessa bondeoffer används som lösningsåtgärd i turbulenta tider. Det måste vara något annat som inte står rätt till.

dsc_0110

En bra svada i talarstolen är inte tillräcklig förmåga för ett kommunalråd

Tack ock lov så kan vi som vanligt titta in bakom pannbenet hos kommunalrådet i kommunen och hitta svar. Skånskas artikel 2018-01-17 lyckas kommunalrådet hänvisa det dåliga resultatet kring förtroende till att

” Vi har väldigt engagerade och aktiva medborgare och jag tror det spiller över i undersökningen, säger Meijer”

Ponera att om man hade en kommun med invånare som skiter i allt, då hade förtroendet varit bättre? Det är en logik som man inte ens med skohorn kan klämma in i någon verklighetsuppfattning…. förutom just kommunalrådets förmåga till deduktion som nyttjar ett logiskt system ortogonalt mot de system som vi alla andra nyttjar oss av.

Hon hänvisar till att det skall tas fram en ”policy för medborgardialoger” för att komma till rätta med möjligheten till påverkan. Hon måste skämta: det behövs ingen policy för att ha en dialog med kommuninvånarna, det kallas demokrati och är allt vad policys saknar vad gäller att åstadkomma medborgarinflytande.

Demokrati är inget som bara inträffar var fjärde år, det är en fundamental och konstant pågående process. Det är definitivt inte en policy! Att ge sig ut på gatan och prata med dessa engagerade medborgare vinner över varje tänkbar policy som kommunledningskontoret kan ta fram.

”Min ambition är att grotta ner oss i det här i kommunstyrelsens arbetsutskott och tillsammans med vår personal titta på hur vi kan gå vidare med det, säger Susanne Meijer.”

En normalt funtad människa behöver inte ta hjälp av kommunens personal för att adressera förtroendeproblemet. Det är ett tecken på total världsfrånvändhet.

Om man fick önska sig något så vore det att vårt kommunalråd slutade uttala sig om saker överhuvud taget – det skull möjligen göra situationen på ytan något bättre.

Det enda som jag funderar på om detta är om kommunalrådet är en enskild identitet i dessa historier eller om kommunledningskontoret tillsammans med henne bildare en idiotins resonanslåda, detta givet hur kommunikationen ser ut på hemsidan?

Andra bloggar med etiketterna: ,

Medborgarundersökning 2017 – med lögner och utan fakta

måndag, 1 januari, 2018

Man får ändå beundra vår kära kommun och dess mod som man visar genom att distribuera rubricerade rapport och ge sig på en tolkning på sin hemsida.

”Det som mäts i undersökningen är medborgarnas attityder, alltså hur de upplever olika frågor. Svaren bygger alltså inte på fakta och även personer som inte har personlig kännedom eller erfarenhet i en viss fråga, har möjlighet att ange sin personliga åsikt.”

Med andra ord: Inga fakta, bara en massa åsikter från folk som inte har en aning. Fantastiskt formulerat med stor respekt inför de 496 personer som bemödade sig med att fylla i undersökningen.

Om man tittar på ”fakta” så skriver kommunen följande:

”2017 års undersökning visar att Hörby hamnar på ungefär samma medelvärden som de flesta andra kommuner.”

Om man tittar rent statistiskt på resultaten så visar det sig att 19 av 26 mätvärden ligger under snittet.

medborgarundersökning

Det är även för Hörby kommun lite väl magstarkt att påstå att man ligger på ungefär samma medelvärde – det är inte sant helt enkelt.

Jag funderar på varför man inom kommunen inte tar till sig detta resultat i stället för att förminska och ignorera – kanske handlar det om vad man skriver om, att det är massa löst tyckande.

Och denna förklaringsmodell stöds i den gren som kommunen presterar som sämst i: ”Nöjd inflytande index”. Inte på någon av punkterna presterar kommunen bra.

Absolut sämst är det med påverkan och speciellt förtroende där man noterar en bottenplacering (placering 130) där endast Norrlandskommunen Ljusdal ligger sämre till på plats 131. Inte ens när man får siffrorna svart på vitt är det något att ta hänsyn till – medborgare gör dig icke besvär!

Inte så förvånande givet vad vi har upplevt i Hörby de senaste mandatperioderna, men det är inte utan att man undrar vad man i hela friden håller på med i Ljusdal…

Gå till SCBs rådata

Mina filer

- Kommunens sida i PDF SCBs Medborgarundersökning 2017

- Data i pivot medborgarundersökning.xls

- Kommun rankning (från SCB databas)nationellt förtroende 2017 SCBs Medborgarundersökning 2017

Andra bloggar med etiketterna: ,

Lite friare – för vem?

måndag, 13 november, 2017

Det är ju inte utan att man undrar lite kring regnbågskoalissionen – en regnbåge som nu bara består av färgen röd. Förra veckan så försvann de andra färgerna i och med att Folkpartiet och Miljöpartiet hoppade av även de.

Det enda som faktiskt är gemensamt numera är att alla de avhoppade (och den kvarvarande) konstaterar att inget egentligen ändras. Man konstaterar att det är ett bra samtalsklimat.

När man läser Folkpartiets kommentar till sitt avhopp är det inte något faktuellt som föranleder avhoppet utan mer att man vill ha en friare roll som Birger Larssson uttrycker det.

Friare roll från vad och för vad? Man var med om fatta beslutet om budgeten – det sista stora beslutet för mandatperioden. Ingen kommer hädanefter ha någon kraft eller mod att jobba för någon strategisk utveckling av kommunen. Det är i varje fall så att medborgare inte kommer bli friare av avhoppet.

Vi kan vänta oss att de åtta partierna kommer, i den mån de över huvud taget har förmåga att bilda sig en egen åsikt, hacka på varandra. Detta för att positionera sig inför valet i en desperat jakt för att projicera en bild av att man faktiskt har ett existensberättigande, något som jag i grunden tvivlar på.

Det är bara ett sorgligt konstaterande från min sida att våra pengar till välfärden ligger i händer på personer med ett egenintresse som är disjunkt från samhällets långsiktiga behov av utveckling för att möta en föränderlig framtid. Det kommer vara ”korta bollar” som handlar om att tillfredsställa särintressen.

Dessa särintressen föranleder med lagbundenhet att den kommunala verksamheten kommer att bli bredare och mer allomfattande i medborgarnas liv – mängden behjärtansvärda projekt är nämligen oändlig och det är så billigt och enkelt att spendera andras pengar.

Fast det finns en fråga som skulle vara så otroligt roligt att se igen i den politiska ärendekvarnen: bygglovsbefrielse av solpaneler. Min bedömning är att om ärendet kom upp i fullmäktige så hade beslutet blivit diametralt det motsatta mot vad som fattades förra gången. Detta skulle i så fall skulle gagna friheten för medborgaren.

Så kära folkvalda – jag kommer rösta 2018 på det ickesocialistiska parti som har flinkheten och initiativet att initiera ärendet igen och få det till ett fullmäktigebeslut. Ärendet är utrett och klart för beslut… annat beslut.

Det kräver dock en politisk fingerfärdiget för att tygla Susanne Meijer och Tommy Hall så att de inte lyckas begrava det i en utredning. Vem antar utmaningen och skickar in motionen?

Andra bloggar med etiketterna:

När medlet och målet har bytt plats

söndag, 22 oktober, 2017

Hörby kommuns bottenplacering i Lärarförbundets ranking under det Socialdemokratiska styret i Hörby har permanentats. Kommunen har hamnat på plats 230 av 290, i sällskap av utanförskapsområden som Botkyrka och norrländska brukskommuner.

Ordföranden i Barn- och utbildningsnämnden uttalar sig i en intervju i Skånskan och diskvalificerar undersökningen med motiveringen att Lärarnas riskförbund har slutat med sin ranking samt att det är de nyanlända som drar ner skolresultaten. Men det hindrar inte ordföranden Lena Rosvall (socialdemokrat) att peka på det område som faktiskt sticker ut: Kommunen som förhandlingspart (plats 8).

Och det är inte så konstigt, för som portalpunkt i regnbågsstyrets handlingsprogram för perioden så är det att ”Föra en god personalpolitik”. Missförstå mig inte, det är klart att man skall föra en god personalpolitik men målet med kommunens verksamhet är inte personalen – det är medlet.

Stor del av det överordnade målet i verksamheten formuleras i programmet för mandatperioden enligt nedan:

”Personalen skall känna trivsel och uppskattning i sitt arbete. Kompetens och personlig utveckling skall stimuleras. Den anställde skall kunna påverka sitt arbete till glädje för sig själv och Hörby kommuns invånare.”

Både resonemanget kring planen och syftet med verksamheten och dess resultat anser jag verka peka på att man som arbetsgivare har hamnat i säng med personalen.

I näringslivet när det händer så tappar man direkt styrningen av verksamheten – det är precis dessa processer som förklarar varför kommunistiska experiment ser bra ut på pappret men fungerar så dåligt i praktiken med den absoluta kravlösheten.

När man då tittar på de områden där den styrande regnbågen gör bra ifrån sig så handlar det om att man har en nöjd personal medan resultatet av verksamheten ligger i botten. Om det fanns en normal korrelation mellan mätvärden så skulle man kunna förvänta sig att en personal som får verka professionellt (enligt definitionen på mätvärdet) också levererar bra resultat.

Det är precis som om man i kommunen har tappat fotfästet kring orsaken varför man har en skola – det enda som är relevant är hur många över tid som går ut med godkänt i resultat och som fortsätter till gymnasiet – resten är medel till målet.

De resultat där kommunen hamnar i absolut bottenplacering i Sverige handlar om andelen godkända elever och andelen som går vidare till gymnasiet. Kommentaren till det är från Lena Rosvall att hänvisa till Lärarnas riksförbund som säger att dessa rankingsiffror får lärarna att känna sig uthängda.

Ett område som Lena Rosvall dock vill lyfta upp från Lärarförbundets ranking är avsnittet lärarlöner…

 

Andra bloggar med etiketterna: , , ,

Låt dig inte förledas genom att ledas

lördag, 15 juli, 2017

Världen är full av duktiga idioter – vill du vara en av dem? Inte, då är det viktigt att du inte förleds av Hörby kommuns (tja, läs Susanne Meijers) text om alternativen om utescenen i Karnas backar som publiceras på kommunens hemsida i en digital medborgardialog:

Det finns olika alternativ när det gäller scenen:
  1. Använda den mobila scenvagnen: Fungerar bra vid de flesta konserter. Varje tillfälle kräver dock en hel del förberedelser och arbete och medför därmed kostnader. Scenvagnen ska transporteras, sättas upp och riggas. Det finns ingen loge, vilket vissa artister och aktörer har behov av. Scenytan har begränsningar och är för liten för teater, dans och till exempel vår populära Hörby Blåsorkester.
  2. Fast utomhusscen: Med en fast scen skulle själva scenytan bli större och lämpa sig bättre för teater, dans och större orkestrar. Fasta loger i anslutning till scenen skulle underlätta för de flesta uppsättningar och aktiviteter, och är en förutsättning för att locka etablerade artister. En fast scen stimulerar och möjliggör också för fler aktiviteter och spontana arrangemang och uppträdanden, då det inte krävs lika mycket planering och administration som med scenvagnen.

Alternativ ett suger och är dåligt, alternativ två är superbra och levererar himmelriket på jorden ( i alla fall under Valborg). Man behöver inte ens ha tagit en kurs i källkritik på universitet för att det skall vrida sig i magen. Det är uppenbart vilket svar hon vill ha.

kulturpalats

Kulturpalats i Karnas backar

Gå in i enkäten och tryck i alternativet att det skall inte vara någon utescen alls…  just det, det alternativet finns inte – ett alternativ som man inte får reda på bland de två publicerade alternativen. Alternativet som man kan välja som ickesocialist i enkäten kan även tolkas som att man ger Susanne Meijer fria händer att skapa ett kulturpalats i Karnas backar i stalinistisk anda).

Kommunen skall inte hålla på med betongklumpar i friluftsområdet. Kommunen skall säkerställa att den kommunala servicen fungerar. Punkt.

Och de politiker som inte delar min mening av scopet måste dela prioriteringen: först när politikerna har levererat den obligatoriska servicen och sänkt skatten kan de luta sig tillbaka och drömma om socialistiska elitprojekt.

Meddelande till politikerna i den styrande regnbågen:

Sluta upp med bränna skattepengar på uppdrag som medborgarna inte har gett och som ni håller på med som hobbyprojekt i brist på lösningar på de verkliga problemen i Hörby!

 

Andra bloggar med etiketterna: , ,

Ytterligare en dag i Meijeribranschen

söndag, 21 maj, 2017

Läser i kommunstyrelsen protokoll 2015-05-02 att man tänker instantiera ett SSID i kommunens befintliga WLAN nät i kommunens lokaler. Driftskostnad 23 000 kr om året. Bara för att bevisa hur out of touch vårt kommunalråd är med verkligheter kommenterar hon satsningen i Skånska Dagbladet 2015-05-19:

– Det är viktigt för medborgarna att Hörby ligger i framkant.

Det låter heroiskt och banbrytande med ”framkanten”. Men om man har rätt grejor så är det bara att konfigurera om befintlig hårdvara något. ”Framkant” hade inträffat om detta gjorts när hårdvaran installerades i det ny kommunhuset. Hörby ligger inte i framkant, man ligger år efter. Vi behöver verkligen bortse från all kunskap om omvärlden för att uppleva den av Susanne Meijers proklamerade storheten i styret.

Om ni går till protokollet och läser beslutet om öppet SSID i kommunens nät och jämför med följande utsaga av kommunalrådet, hur stämmer de överens?

Vi kommer att börja här i centrum med Nya och Gamla torg, och sen fortsätta med biblioteket, museet, Metropol och Allaktivitetshuset. Tanken framöver är att vi ska kunna utöka det trådlösa nätet och sätta upp det där vi har mycket aktiviteter. Framförallt kring våra idrottsanläggningar. Skolorna finns också med och kommunhuset, och får vi en utomhusscen framöver – då ska man ha det där också, oavsett var den hamnar, fortsätter Meijer.

Faktum är att det mest handlar om den stora visionen om ett kommunalt öppet WiFi nät i Hörby centrum. Något som inte fattats beslut om. Man har tagit beslut om att investera för hotspots på Gamla Torg och Nya torg. Av någon anledning sägs det inget om driften av dessa hotspots.

Kommunalrådet målar upp en stor vision om gratis kommunal WiFi på idrottsplatsen, i skolorna, biografen/mingelhuset och fritidshuset. Kanske kommer även öppna platser som torgen med om man finansierar driften av accesspunkterna för 400 000 kronor… Man kan inte undgå att inse hur nära detta ligger kommunalrådets ideologi. Som kommentar i tidningen säger hon:

– Det känns jätteroligt. Vi har fått det här initiativet från våra tjänstemän, och har tittat närmare på det. Det känns som att ett öppet trådlöst är något som vi verkligen ska ha i Hörby. Det är bra tajmat, säger kommunalrådet Susanne Meijer (S).

Det ”känns” för henne som rätt. Hennes nyanställda tjänstemän på kommunledningskontoret har ett favoritprojekt och har lyckats övertala kommunalrådet om förträffligheten. Och mycket övertalning behövs inte för en socialist – det som känns som en utvidgning av kommunal verksamhet måste vara rätt sak att göra.

Faktum är att hon leker med skattepengar genom att anställa mer administrativ personal som har hjärteprojekt som de i sin tur lyckas sälja tillbaka till en socialist som ser sin dröm om ett samhälle där politiken (d.v.s. hon själv) styr allt. Hela kedjan är fel, där vi borde leta efter sätt att göra kommunens byråkrati mindre och civilsamhället större,  gör den nuvarande skaran av politiker det motsatta.

Alt kostar pengar; de nya tjänstemännen, WiFi nätet och inte minst frånvaron av fokus på att leverera kvalitet i kärnverksamheten. Jag ställer mig frågan om dessa 400 000 kronor var det mest prioriterade projektet som fanns? Vi vet alla svaret, men för en socialist är svaret diametralt annorlunda. För socialisten handlar det om att det offentliga skall växa – skattepengarna finns i oändliga mängder för att bygga den genomreglerade mönsterstaten.

Alla vi andra konstaterar att målet måste vara ett samhället där kommunen fokuserar på kärnverksamheten kring social service, utbildning och teknisk förvaltning. Susanne Meijer och regnbågen fick igenom en gigantisk skattehöjning när de tillträde under förespeglingen att det vara för vård och omsorg i Socialnämnden. Dessa pengar går nu iväg till andra håll för att ”det känns jätteroligt”.

Det enda som är positivt i Skånskans Artikel är att hon vacklar nu om var utomhusscenen skall placeras. I bästa fall kan hela projektet placeras i malpåsen innan de stora pengarna sätts sprätt på. Hörby kommun är inte, och skall inte vara, en socialistisk kulturell stormakt. Vi skall inte heller ha ett kommunalt finansierat Internet i kommunen.

Andra bloggar med etiketterna: , ,

Sparkad från fel post av fel anledningar – åsiktskorridorens offer och dess överlevare

söndag, 9 april, 2017

I torsdags när jag kommer hem till Kastrup från jobbet i Tyskland står jag på perrongen och väntar på tåget. Jag står bakom avspärrningen som transportören har satt upp för att säkerställa att alla som kommer till Sverige har ID kort och därmed minska antalet som söker asyl i Sverige.

20170406_191740

ID kontroller på Kastrup 2017-04-06.

På den ”danska” sidan, på andra sidan stängslet mellan spåren, är det OK att kliva på tåget utan ID kontroll. Gränskontrollen är en symbol för den gränslösa naiviteten om att Sverige kunde kunde ha en helt ortogonal hållning kring migration än resten av världen.

Stor del av den svenska allmänheten höll sig inom den så kallade åsiktskorridoren ivrigt inpiskade av hela det politiska spektrumet utom Sverigedemokraterna. Insikten om konsekvensen av att världens alla flyende kunde få tillgång till ett av världens mest omfattande skattefinansierade välfärdssystem, bara man fysiskt tog sig till den svenska gränsen, var det ingen som fick prata om utan att vara ”rasist”.

Ett år innan de sydeuropeiska dammluckorna mot Mellanöstern/Syrien, Afghanistan och Nordafrika  öppnades beskrev jag på denna blogg principer för ett annat flyktingmottagande mer fokuserat på etik och hjälp till de flyende och mindre fokus på den inrikespolitiska låsningen. Som vi alla vet så har verkligheten kommit ikapp Sverige sedan bloggen skrevs.

Vad som är kvar är politikernas oförmåga att bygga landet efter verkligheten i stället för den utopistiska migrationskartan som huvudfåran av politikerna i Sverige fortfarande följer. Övergången mellan karta och verklighet blir som mest tydlig på Kastrup och ID kontrollen där dubbelmoralen manifesteras; där säkerställer svenska staten utanför landets gräns att asylsökande inte kommer fram till Sverige för att exercera sin rättighet att söka asyl – en rättighet som svenska staten säger sig värna högt.

Men det är inte bara på Kastrup vi kan se dubbelmoralen. Även hemma i Hörby kostar det på att inte hålla sig inom åsiktskorridoren. Hörbybostäders VD tillika ekonomichef i kommunen fick sparken från VD-posten för att han i en intervju i Expressen säger det vi alla vet om utmaningarna med immigrationen och integrationen. Om du inte redan lästa originalartikeln så läs den innan du läser vidare här.

Det är inget revolutionerande som sägs:

  • att områden med en majoritet från andra kulturer blir inte integrerade områden. Påståendet bevisas av miljonprogramsområdena runt våra storstäder där kvinnor jagas över torgen om de inte skyler sig eller går in på caféer för män.
  • Att kostnaderna för skattekollektivet i kommunen kommer bli kännbara på grund av immigrationen. Detta är heller inte några nyheter. Till sist bejakar han
  • att om vi hade en större folkmängd (50 miljoner) så kunde samhället härbärgera antalet migranter genom utspädning och då hade vi inte haft så stora problem som nu.

Dessa uttalande stämmer inte med Hörby kommuns värdegrund enligt kommunalrådet Susanne Meijer(s). På Hörby kommuns hemsida kan man läsa följande:

Hörbys kommunalråd Susanne Meijer har reagerat starkt på intervjun som återgivits i media.

- Jag och hela den politiska majoriteten tar starkt avstånd från de här åsikterna. De strider mot vår värdegrund där alla behöver känna ansvar för helheten, och som alla som representerar Hörby kommun förväntas följa. Vi förväntar oss att beslut som tas respekteras och förverkligas med kraft. Har man personliga åsikter som hindrar en från att fullfölja sitt uppdrag, så är man inte lämplig att representera Hörby kommun, säger Susanne Meijer.

Att säga det uppenbara är emot värdegrunden. Kommunalt hyckleri av Susanne Meijer och total ryggradslöshet av resten av etablissemanget att låta Meijers uttalande framföras utan att problematisera det. För att rädda sig kvar på jobbet som ekonomichef har en medial skådeprocess genomförts där Robert Odeberger gör karaktärsmord på sig själv till förmån för den politiska ledningen (min kursivering):

 Jag uttalade mig på ett sätt som jag inte borde och i frågor som inte är mitt ansvarsområde. Jag beklagar detta och ber om ursäkt till dem som eventuellt har tagit illa vid sig, säger Robert Odeberger.

- Jag är medveten om att jag gav uttryck för politiska åsikter som jag inte borde gjort i min yrkesroll. Jag är också väl medveten om att det jag sa strider såväl mot Hörby kommuns politiska beslut och officiella inriktning, som kommunens värdegrund, säger Robert Odeberger.

När jag läser det kursiverade i uttalandet tänker jag mer på uttalande från åsiktsfångar på kinesisk TV än på svensk kommunal förvaltning – kanske dags att tänka om?

Så långt åsiktskorridoren. För att, liksom på Kastrup, verkligen belysa hyckleriet som krävs för att upprätthålla åsiktskorridoren kan vi fortsätta med att ta ytterligare ett uttalande från kommunstyrelsens ordförande Susanne Meijer(s) från samma sida som ovan (min kursivering):

 - Han ska bara arbeta med frågor som har direkt ekonomisk karaktär, där vi har fullt förtroende för honom. I alla andra sammanhang kommer han att ersättas av andra medarbetare. Det vore direkt olämpligt att låta en person som så tydlig uttalat sig mot vad Hörby kommun står för, fortsätta att representeras oss, säger Hörbys kommunalråd Susanne Meijer, S.

Så trots att ekonomichefen inte delar kommunens värdegrund så har Susanne Meijer fullt förtroende att han skall ha hand om kommunens pengar. Det finns två perspektiv kring detta:

  1. Dels kan man fråga med vilken auktoritet som ekonomichefen hålla i finanserna när kommunalrådet har vingklippt honom totalt och skapat en än mer utpräglad maktens lakej än han var innan?
  2. Dels kan man ifrågasätt hur man, som Susanne Meijer gör, etiskt kan resonera att det är oproblematiskt att kommunens näst högste tjänsteman inte behöver dela värdegrunden, detta givet att mycket av en kommun håller på med hänger på ekonomin och den finansiella data som ligger till grund för de politiska besluten.

För mig är Meijers uttalande otroligt – hon liksom jag har suttit i Socialnämnden och sett frånvaron av möjligheter till ekonomistyrning på grund av att ekonomikontoret brast i sin förmåga till leverans. När bokslutet dröjer två månader och sedan är markant annorlunda än vad helårsprognosen var när den presenterades i december så har Meijer förtroende. Om ni inte kommer ihåg så läs här.

Att ekonomistyrningen inte fungerade var för mig uppenbart redan 2011, mitt första år i Socialnämnden. Från denna tid till dags dato har det varit Robert Odeberger som varit ansvarig för de ekonomiska systemen och bär det yttersta ansvaret (efter den politiska ledningen), trots det har Susanne Meijer fullt förtroende, trots att hon har varit med hela resan och sett samma saker som jag.

Meijer ser inte kopplingen mellan etik och ekonomi. Vi har alla varit med och sett hur boksluten friseras för att leverera ett positivt resultat. Har det inte varit AFA pengar så har det varit något annat. Kommunalrådet anser att det är det politiska ledarskapet som gjort ett positivt resultat.

bokslut

”Det går bra för Hörby” enligt vem?

Visst, om man bara ser på bottom line så kan man härleda sig att tro att Hörby kommun är en finansiell tigerkommun.  Backar man ut lite så ser man att kommunen, likt som katten, trots allt lyckades landa på fötterna; flyktingpengarna från Migrationsverket förhindrade en brakförlust på 20 miljoner i socialnämnden samt förseningen i att ta in pensionsskulden i balansräkningen gav resterande 10 miljoner på plussidan.

arsredovisning

Från KSAU 2017-03-28

Utan dessa felbudgeteringar och det faktum att kommunstyrelsen misslyckats med att sätta den vansinniga planen i verket att köpa villor för 10 miljoner så hade kommunen gått med förlust. Och då har vi inte ens berört kommunens investeringsskuld på en miljard kronor i eftersatt underhåll.

Vad Susanne Meijer stolt deklarerar (troligtvis är hon själv omedveten om det) är att genom att dra ner på investeringarna så räddar man kassaflödet. Man har bara orkat med att investera en tredjedel av vad planen säger. Därmed kan man minska driften av nyinvesteringarna samt att skjuta underhållet till framtida generationer att ta hand om – en skuld som växer än mer ju mer mögel som växer i husen.

Kontentan av detta är att ju mer man fokuserar att hålla rent i åsiktskorridoren desto mer sjangserar verkligheten i frånvaro av politiker som ser hur verkligheten är beskaffad – kommunen gör en långsiktig brakförlust för medborgarna medan politikerna tycker sig gjort ett bra jobb.

Det är inte en tillfällighet att kommunen kommer fram med en plan och finansiering för utescenen i Karnars backar medan man inte har en aning vad man skall göra i Lågehallarna – politikernas verklighet i åsiktskorridoren och verkliga människors verklighet är två helt skilda verkligheter.

Visst borde Robert Odeberger sparkas, men inte för att han sa hur stora utmaningarna är inom integrationen utan för att han inte säger hur illa det egentligen är ställt med kommunens ekonomi.

Susanne Meijer borde sparkas, inte för att hon sparkade Odeberger av fel anledning utan för att hon är ointresserad av att hushålla med våra pengar, okunnig om ekonomi och att hon inte jobbar för Hörbybornas bästa.

Länk till att göra polisanmälan: https://polisen.se/Utsatt-for-brott/Gor-en-anmalan/

Andra bloggar med etiketterna: , , , ,

Gnälla går ju… men det är ditt eget fel (och mitt)

söndag, 26 mars, 2017

Vi som har följt Hörbypolitiken under många år kan konstatera att de mest märkliga sakerna kan hända i den titt som tätt. Men om man lyfter blicken lite så ser man att det oproportionerligt mycket som är märkligt jämfört med andra närliggande kommuner.

Jag har ofta skrattat åt slutledningen att det måste vara något med vattnet i Hörby som drivande i alla konflikterna, men det är den bästa förklaringen än så länge. För vad är det just i Hörby som driver fram galenskaperna.

Det kommunala uppdraget är enkelt: att organisera och prioritera de allmänna resurser som skattekollektivet betalar in. Det är inte att erövra den politiska makten och sedan genomföra en agenda som inte har med det kommunala uppdraget att göra.

Jag vet vad som pågår – jag såg det från insidan under åtta år i kommunpolitiken. Hela det kommunala politiska systemet (och därmed förvaltningen av kommunen) är igenproppat av ideologiska ickekommunala agendor och personliga vendettor.

Alla kommer väl ihåg beslut om korrumperade monumentalmålningsupphandlingar, investeringar i stenöknar i brist på en lokalförsörjningsplan, sittandes på dubbla stolar i bolagen eller hur kommunalrådet underminerade hela det politiska systemet genom att runda både tekniska och socialnämnden där han inte hade full kontroll?

Vad som kanske inte finns i allmängodset är hur kommunalrådet kommer in oanmäld på ett Socialnämndsarbetsutskott och vill anmäla mig för att brutit mot sekretessen genom ett blogginlägg om hemtjänsten. Eller hur beredningsgrupper konfigurerades utifrån vänskapsband och inte utifrån viljan till resultat.

När vårt förra kommunalråd, Lars Ahlkvist, fick spaken (tillsammans med alla oss andra som bekämpas hans välde), då fanns ändå förhoppningen om något bättre. Men ack, så blev det inte – snarare har det blivit än värre.

In kommer Socialdemokraterna med Susanne Meijer i förarsätet med en radband av lydiga pojkar med mössan i hand som tysta, kuvade stödpartier. Människor i bygden är i uppror över de beslut som tas, människor man möter är ÄNNU mer förbannade nu än under Ahlkvists tid.

Upprördheten är inte konstig med tanke på de huvudlösa planer om villainköp, permanenta flyktingförläggningar i villakvarter, byggande av avlägsna utescener när idrottshallen rämnar och möglar, svällande byråkrati när hemtjänsten går på knäna. Vem skulle inte vara upprörd över det?

Som om det inte vore nog så finns det ett än värre problem: Om Ahlkvist hade problem med demokratin så är det inget vad Susanne Meijer har. ”Ingen debatt” tillåts på möten, recenserande och kritiserande av lokalpressen, rasister finns överallt och hos alla som har åsikter om integrationen (min kritik av villaköp och permanenta flyktingförläggningar ovan är troligtvis rasistisk dem också).

Som kronan på verket så har hon en politiskt och ideologiskt betingad punkt på alla fullmäktigemöten som heter ”kommunalrådet informerar”. Där kritiseras meningsmotståndare och den egna agendan glorifieras under 20 minuter utan att de som kritiseras eller har en annan åsikt tillåts uttrycka den. Om någon vill gå i polemik så stoppas det av pampen, tillika fullmäktiges ordförande, Tommy Hall under hänvisning att det bara är en informationspunkt.

Sossarna och den styrande regnbågen har ingen aning om hur långt ut på det sluttande planet man befinner sig vad gäller den demokratiska debatten. Kommunalrådet har till och med polisanmält individer som kritiserar (om än på ett plumpt och trubbit sätt) och som påtalar för henne och andra hur sjukt det har blivit.

Symptomen är problemet med att kommuninvånarna inte sätts i första rummet. Hörby kommun är kommuninvånarnas plats på jorden. Det är INTE Susanne Meijers sandlåda med skattebetalarnas pengar.

Men det är här vi kommer tillbaka till fundamenta i demokratin: makten utgår från folket. Det är Hörbybornas egna inneboende förakt för politiken och politikerna som tillåter att de individer som nu styr får sitta vid rodret; en klick individer som styrs i stort av egenintresse och vänskapskorruption. Men låt oss inte glömma att de har placerats där av Hörbyborna själva.

Orsaken till symptomen ovan handlar om  att det inte räcker för medborgaren att gå och rösta en gång var fjärde år på personer som man till stor del inte har en aning om vem det är och sedan under de 1459 andra dagarna förfasa sig mellan skål och vägg över politikerna man valt.

Skärp er och sluta skylla på vattnet! Sluta skylla på idioterna som ni valt. Ställ dig framför spegeln och se den verkliga idioten i Hörbypolitiken, personen som varje månad lämnar över en femtedel av sin lön till Susanne Meijer och förväntar sig att hon jobbar för dig och ditt bästa samtidigt som hon tillsammans med de andra du röstat på lyfter dubbla arvoden ”utan att veta om det”…

Idiot!

 

Andra bloggar med etiketterna: , , , , ,

Går till val med tungt bagage och makt-maximerade löften

lördag, 18 februari, 2017

Fredagen den 17 februari hade Skånskan en artikel om kommande skolnedläggelse i Hörby kommun. Visserligen är det bara en utredning, men bollen har satts i rullning – någon har satt agendan.

Innan du läser vidare ber jag dig att fundera först en stund på varför det inte finns en grundskola i Fulltofta eller Södra Rörum. Jag vet att båda skolbyggnaderna finns kvar, men någon skolverksamhet bedrivs inte längre. Hade Hörby kommun varit en bättre kommun om vi hade haft kvar dessa två byskolor med 2-3 elever i varje?

Frågan är om det är på grund av skolnedläggelse som makrotrenden urbanisering drivs på eller är det så att stadens dynamik och service attraherar mer än landsbygdsskolor? Alla som tänker på urbaniseringen skall inte bara se Önneköp som en byhåla utan inse att hela Hörby är en landsortshåla. Var går gränsen för ”rätten” till en lokal skola? Fulltofta, Östraby, Hörby, Lund? Varför finns ingen gymnasieskola i Pärup eller varför finns inget universitet i Norrto?

Visst kan man desperat famla efter nuet och försöka hålla kvar det som varit så länge som möjligt. Trots det så kvarstår faktum att skolor kommer att läggas ner och nya öppnas beroende på flyttmönster, behov och underlag. De som inte inser det och inte ser makrotrenderna i samhället lever i förnekelse;  fakta behöver inte diskuteras som Hans Rosling så träffande konstaterade.

Vad som dock är intressant är hur våra folkvalda politiker väljer att hantera förändringen. Frånvaron av brist på ledarskap, att proaktivt leda en förändring i stället för att vägra eller förneka  förändringen, är slående.

För som vi alla vet (eller borde i alla fall veta) stannar inte utvecklingen. Reaktionärer har aldrig varit framgångsrika. Verkligheten kommer i stället tvinga fram en förändring, en förändring som inte sällan ger en suboptimering och långsiktig kapitalförstöring, jämfört med vad en förändring ledd av ett medvetet formande leder till.

Man behöver inte gå längre än till svensk industrihistoria för att få bra exempel på båda fenomenen: Ta varvkrisen där man politiskt och fackligt försökte hålla fast vid en era som redan försvunnit, men där man efter en enorm kapitalförstöring tvingades överge varvsindustrin.

Å andra sidan kan man använda stålkrisen som ett exempel på det goda förändringsarbetet i och med inrättandet av SSAB och det förändringsarbete som där genomfördes – ett mod från politiskt håll att bejaka vad som händer i omvärlden och agera på informationen.

Så därför är det så spännande att se Centern i Hörby omedelbart slå klackarna i backen när diskussioner om reformering av skolorna i Hörby diskuteras. Centerns starke man i kommunpolitiken, Anders Larsson, deklarerar direkt: ”NEEEEEJ” i en artikel i Skånska dagbladet samma dag som ovan refererade artikel.

Men det är musen som ryter – för vi kommer alla ihåg hur upprörda Centerpartisterna var när de ”värdelösa slöjdbänkarna” flyttades från Svensköp till Hörby centralort och där genast blev full funktionsdugliga.

Regnbågens ledare i form av Socialdemokraterna har inte tid att vänta på kusinen från landet; den roll som Centerpartiet frivilligt ikläder sig idag i den styrande Regnbågskoalitionen. Därmed är Centerpartisterna konstant akterseglade i samarbetet.

Anders Larsson

Anders Larsson, Centerpartiet i Hörby, balanserar mellan ordförandeposter och politisk förintelse

Så därför kommer det som en överraskning för Centern att just en utredning av nedläggning av landsortsskolor pågår inom Regnbågen. Förste vice ordföranden i Barn- och utbildningsnämnden är Per-Erik Andersson. Han är trots allt centerpartist och borde, kan man tycka, veta vad som händer.

Om det nu hade varit en jättefråga för Centern, varför har de inte levt rövare i press och politik för att stoppa planerna i sin linda? Populistiskt är det en slam dunk att strida för landsortsskolorna, inget kan vara enklare.

Svaret på frågan antyder taktikern Anders Larsson själv i tidningen:

– Det vore politiskt självmord att gå fram med ett förslag om att lägga ner byskolorna, säger ordföranden Anders Larsson.

Han följer upp med

– Jag har svårt att tro att något parti ställer sig bakom en nedläggning av småskolorna. Jag tror inte att den här frågan över huvud taget blir aktuell innan valet. Vi är helt överens i Centern om att byskolorna ska vara kvar, säger Anders Larsson.

Politiskt självmord för Centern är här att förskjuta de väljare som mot förmodan skulle kunna tänka sig rösta på ett totalt ryggradslöst parti som bygger ett innehållslöst varumärke om landsbygdens bevarande.

Att landsbygdsskolornas överlevnad är brickor i ett spel för närheten till maktens köttgrytor är uppenbart. Citatet ”frågan blir inte aktuell innan valet” visar på att ärendet är reducerat till valtaktik och fullmäktigemandat. Uttalandet implicerar att efter valet ( då man erhållit de extra rösterna som man räknar få genom löftet att bevara landsbygdsskolorna) är det aktuellt med skolnedläggelse om man bara får sitta med i den regerande juntan.

Hur skall man kunna lita på någon Centerpartist i valet i denna fråga (eller någon annan fråga heller) så länge det primära syftet med partiet är att få sitta med i styret, oaktat vilken politik som styret genomför efter valet. Hela denna mandatperiod har man stått bakom socialiseringen av Hörby kommun utan att en enda gång haft en åsikt om det.

Till och med när Regnbågen bryter mot grundbulten i Centerns valplattform om grön energi i ärendet om solpaneler, visade det sig att det viktigaste för Centern är få sitta med vid bordet, inte driva den politik man faktiskt gått till val på och lovat väljarna man skall verka för.

Det är inte sällan man undrar varför våra politiker är verksamma inom politiken? Svaret om ett förtroendeförstörande självändamål ligger allt för nära tillhands för att man skall kunna avfärda det.

Epilog om skolorna

Vad som egentligen pågår vad gäller landsbygdsskolorna i Hörby är att Socialdemokraterna långsiktigt jobbar för alternativet med total skolnedläggelse på landsbygden. Dock kommer det på grund av den politiska situationen ske i två steg.

Första seget är att De la Gardieskolan läggs ner och ungarna bussas till Östraby. Detta kan mycket väl hända innan valet och Centern kan hävda pyrrhussegern att alla fyra skolorna blev inte nedlagda.

Nästa mandatperiod kommer Östraby ha för många elever eftersom tillbyggnaden/renoveringen aldrig hände efter De la Gardieskolans flytt. Utebliven investering hänvisas till den ekonomiska krisen i kommunen och alla andra eftersatta byggnader.

Så med argumentet att det kostar för mycket att renovera Östraby och att transportarbetet kommer bli lika stort för att att bussa barnen från Långaröd till Östraby som från Långaröd till Hörby, kan man i stället satsa på en stor skola i centralorten.

Killhult åker med av bara farten då man inte kan visa på en inflyttning av barnfamiljer… för vilken barnfamilj vågar flytta till en by utan skola…

Andra bloggar med etiketterna: , , , ,