Inlägg märkta ‘Integration’

Normer genom kultur – en naive tanke utöver det vanliga?

söndag, 18 mars, 2018

I torsdags när jag kom hem från Tyskland till Kastrup stod som vanligt P1 på i bilen när jag körde över Öresundsbron. Det var P1:s kulturpodds bevakning av de politiska partiernas ambitioner inför valet till hösten. Just i torsdags var det Sverigedemokraternas kulturpolitik som nagelfors. Det måste vara en trevlig patient att analysera för en inbiten halvsocialistisk kuturtaliban på Sveriges Radio då allt är så svart och vitt och välavgränsat.

Kan väl redan nu säga att jag själv uppfattar det som lite av en självmotsägelse att bygga nationalism med kultur, men det är ju trevligt inte minst för debattens skull att vi har ett parti som försöker. Speciellt är det trevligt att höra tankarna om en kulturkanon som skall aligna våra tankar så att vi blir svenskar allihopa. En samling kulturella uttryck så att vi förstår varandra och inte slåss eller kastar handgranater i Malmö.

Jag kan inte undgå att tänka tillbaka på årets skidsemester med dottern. Jag trodde vi hade  en och samma kultur men icke. Jag drog min vana trogen några roliga citat från filmen ”Strul” med Björn Skifs – en klassiker för alla med god smak och lite så där lagom humor som man skall ha som vi lagomsvenskar har; ”nu kan ta mig faan ingenting gå fel” kunde hon inte relatera till – in fact, min dotter fattade inte alls vad jag pratade om. Filmen Strul hade inte letat sig fram till henne genom någon av hennes filter.

Hon å sin sida kunde recitera långa sångtexter från artister som jag aldrig har hört talas om. Det ”kulturella” gapet mellan mig och min dotter var avgrundsdjupt… skulle man kunna tro. I praktiken var det inte så; trots sin ringa ålder av tolv år har hon väldigt klart för sig vad som gäller här i livet för att ta sig framåt – hårt jobb. Inget kommer gratis – det gäller att ligga i i skolan och lära sig, för att kunna skaffa sig ett jobb som är roligt och utvecklande.

Kontentan är att vi kan strunta i allt vad detta med kulturkanon heter och allt vad bidragspengar till offentlig konst hit och dig skulle kunna ge för resultat – det är bara trams och en marknad för kulturprofiler i en parallell verklighet gent emot var resten av oss befinner sig.

Vad som verkligen spelar roll handlar om värderingsgrunden som kommuniceras från kollektivet vuxenvärlden. Det handlar även om vilka beteenden som statsmakten premierar som spelar roll för normerna som skapar ”svenskheten”.

Innan jag landade på Kastrup lyssnade jag på förra veckans ljudutgåva av The Economist och dess artikel om det ökade gängvåldet i Sveriges storstäder. Artikeln konstaterade att det var segregeringen och utanförskapet av invandrarungdomar som är den drivande faktorn till det ökande spontanvåldet. Invandrargängens medlemmar är inte de som kom från Syrien 2015 utan de som kom i början av 2000-talet och som har indoktrinerats i den svenska kulturen.

gangs_of_stockholm

Enligt The Economist är 16% av de som är födda utomlands arbetslösa, detta under en urstark högkonjunktur. Är det inte något fel här? Personalen på landets sjukhus går på knäna samtidigt som kommunerna betalar försörjningsstöd till gängen att inte göra något. Konsekvensen blir att de aktiverar sig själva med kalasjnikovs och handgranater.

Med rättigheter till försörjningsstöd så kommer det inte finna några krav på att söka sig ett jobb och med höga ingångslöner så kommer det inte att finnas möjlighet att hitta ett relativt okvalificerat jobb där en dos av sunt förnuft och arbetsmoral skulle vara kvalificerande.

Problemet handlar inte om huruvida invandrarna har kunskaper om svensk kultur enligt en Sverigedemokratisk kulturkanon eller om de har läst Hemsöborna enligt en lika naive folkpartistisk litteraturkanon. Det är inte det som kommer att skapa en nödvändig social och ekonomisk mobilitet för grupper i landet Sverige.

Det handlar om värderingar och vad samhället förväntar sig av medborgarna – det handlar om hur samhällskontraktet ser ut? 

Det råder allt starkare strömningar inom den socialdemokratiska rörelsen om att man skall införa medborgarlöner i stället för försörjningsstöd. Drivande för införandet är att man då kommer slippa hantera problemen med att vi har så svårt att få in nyanlända eller andra i motsvarande situation på arbetsmarknaden. Orsakerna till det är dels de höga kostnaderna för okvalificerad arbetskraft och dels de höga kraven på formell utbildning för att till exempel byta lakan i en sjukhussäng.

Medborgarlöner kommer inte att skapa någon social och ekonomisk mobilitet i samhället utan vi kommer permanenta en underklass som är dopad till passivitet i den offentliga ekonomi, hänvisad till ett skuggsamhälle. I detta samhälle har normen att lyckas och möjligheterna för individen bytts ut mot att lyckan för samhället att sopa dessa individer under mattan.

Glöm det. En arbetslös 20-åring kommer oavsett medborgarlön, litteraturkanon eller kulturkanon vara uttråka, söka spänning och ekonomiska möjligheter i den miljö och normer som denne vistas i. Innehåller miljön droger, vapen och ett samhället som inte är  inkluderande utifrån sociala och ekonomiska möjligheter, så kommer vi får leva med att handgranater kastas lite då och då.

Värt att fundera på när parti efter parti lanserar sina patentlösningar inför valet.

Andra bloggar med etiketterna: , , , ,

10 miljoner hit eller dit…

tisdag, 31 maj, 2016

… vad spelar det för roll när man har eftersatt underhåll på en miljard? Ja, ungefär en sådan lättvindig känsla fick man igår på fullmäktigemötet. Naturligtvis handlar det om att kommunstyrelsens arbetsutskott skall få ett carte blanc-kort att shoppa hus till nyanlända.

Jag håller med Stefan Borg om att det inte känns tryggt att hela transparensen försvinner vad gäller fastighetsaffärer. Det är ungefär som att utse Mona Sahlin till finansminister. Mona Sahlin själv… ursäkta Susanne Meijer själv tyckte det var kränkande att KSAUs vandel blev ifrågasatt.

DSC_0485

Knökafullt av kommunister i Byahuset i Ludvigsborg. Till höger på bilden ses ryggen på en kär gammal bekant…

Men visst är det på plats att påpeka att transparensen inte är i främsta rummet när vi har tavelaffären färskt i minnet. Och visst fälldes det en del anmärkningsvärda kommentarer om vilka möjligheter uppstår när man kan shoppa fastigheter godtyckligt direkt från kommunstyrelsen arbetsutskott.

  • Susanne Meijer tyckte det var ett bra sätt att hålla nere hyrorna
  • Kristina Hansen tyckte det var ett bra sätt för villaägare att bli av med fastigheter som annars var svårsålda
  • Tommy Hall begrät att kommunen inte hade fler fastigheter då man kunde se värdeökning på kringliggande fastigheter (lämpligt nog skippades kommentar om ett så eftersatt underhåll att man måste riva de kommunala byggnaderna)
DSC_0484

För oss vanliga medborgare var stolar utsatta. Nu var sommarkvällen ljuv så man saknade inte deltagandet i bastuklubben innanför dörren.

Regnbågsstyret har inga begränsningar vilka ingrepp man vill göra på fastighetsmarknaden. Det är ju rena kommunismen och godtycklighet som föreslås. De borgerliga stödpartierna Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna hade inget emot den nya inslagna vägen.

Vän av ordning kanske funderar på varför man inte ger det kommunala hyresfastighetsbolaget Hörbybostäder i uppdrag att hantera boendet. På mötet hörde man Håkan Hanssons(s) resonemang om att dessa människor hade flytt över Medelhavet och förtjänade omedelbart en bostad så att vi andra kunde krypa ner under täcket förnöjt igen.

Då slog det mig att om Hörbybostäder hade fått uppdraget hade man först varit tvungna att beta av den befintliga bostadskön av redan boende i kommunen (eller människor som frivilligt vill komma till kommunen) innan de nyanländas tur hade kommit.

Om kvällen inte hade nog med bränsle så skulle en eldstorm sättas igång där kommuninvånares behov ställs mot flyktingars. Fall som detta exempel från Lidingö lär fortsätta dyka upp om man inte rättsosäkert gör som i Hörby med en radikal hantering av bostadsfrågan för nyanlända. Allt skall ske under täcket.

En lösning, där bostadskön till Hörbybostäder prioriterades till förmån för flyktinginvandring i stället för normala flyttkedjor, skulle tvinga fram ett ställningstagande av alla de som framför argument om solidaritet – ett ställningstagande om vem man har sin solidaritet med.

Inte någon politiker lyckades lyfta blicken över skyttegravarna för att belysa samhällskontraktet vi har i Sverige. Jag har tidigare pekat på relationen mellan den skatt som betalas in och de tjänster som man får tillbaka som valuta för pengarna.

Är fullmäktige tillsatta att värna kommunens invånares behov eller är man ett passivt redskap för centralmakten att städa upp efter en kollapsad statlig immigrationspolitik?Håkan Hansson(s) sa vidare att det var inget bra förslag men att det var det enda förslaget som låg på bordet. Hade det enda förslaget varit att skicka flykting till månen så hade Håkan Hansson röstat för det med.

Oppositionen är sorgligt splittrad och okonstruktiv i sitt agerande.  Så tur i oturen var det att liggande förslag till beslut gick på återremiss.Moderaterna röstade för att avgöra ärendet på mötet, ett fullständigt infantilt val, och med minsta möjliga marginal lyckades SPI, SD och Pelle Skerup få bort förslaget från fullmäktiges bord.

Under detta omtag krävs det att den samlade oppositionen (inklusive Moderaterna) slutar vara passiva i kommunstyrelsen och gör sitt jobb och tvingar fram en rättssäker hantering av bostadsfrågorna som inte utlämnar hantering till godtycke.

Fullmäktigeledamöterna har ansvar för alla nuvarande invånares välbefinnande. Är det så att en större inflyttning kommer ske får kommunen hantera det genom de befintliga strukturerna i form av bostadskö och bostadsbyggande. Därigenom kan kommunen ge besked till staten när Hörby kommun är redo att ta emot nya medborgare.

Givet situationen i kommunen idag så klarar vi inte ens av det vi har, än mindre klarar vi av att rädda världen med mindre än att något annat stryker på foten. Vad detta ”något annat” är finns det ingen som berättar. Det enda vi vet är att det är något som antingen läggs på skattsedeln nästa år eller om tio år när dåligt underhåll gör sig påmint.

DSC_0483

Bland löven stupar det rakt ner i Kvesarumsån – samhällskontraktet är att barn på väg till Skogsgläntans förskola skall ha en säker skolväg.

När jag gick hem från fullmäktige i byahuset såg jag de brister som vägföreningen har påpekat för kommunen; cykelvägens söndriga räcken mot ån, vägbulor utan markeringar samt trasiga speglar för skymda utfarter. Inget blir åtgärdat trots kommunens bekräftelse att det skall göras.

DSC_0487

Två tomma speglar i över ett år ett tecken på att kommunen har dragit sig tillbaka och slutat uppfylla sitt samhällskontrakt med medborgarna

Steg för steg överges samhällskontraktet. Ingen tar den ideologiska debatten om vilket samhälle som vi skapar med dessa undantagslagar. Det här hög tid att ett politiskt parti beskriver en samhälle som är uthålligt. I Hörby väntar vi ännu på att så skall ske.

Andra bloggar med etiketterna: , , ,

Varför blandas flyktingmottagning och integration ihop?

måndag, 27 juli, 2015

En hel politikerkår våndas inför anstormningen mot våra gränser av människor som flyr krig och fattigdom eller folk som helt enkelt vill ha bättre möjligheter i livet. Sveriges svar på detta är att de som efter långa utredningar funnits ha skyddsbehov får permanent uppehållstillstånd.

Vår etiska ansvar som nation är att hjälpa människor som flyr på grund av sin egen säkerhet. Där slutar Sveriges ansvar. Allt annat ansvar har de som söker skydd, att bli sin egen lyckas smed precis som svenskarna. Rättigheten de har i Sverige är att söka asyl och beviljas skydd om asylskäl föreligger, skyldigheten att utifrån skyddet skapa sin tillvaro är den enskildes.

Jag har i tidigare blogginlägg resonerat om de etiska principerna som flyktingmottagandet skall baseras på samma principer som sjukvården använder vid allokering av resurser. Där konstaterar jag att hjälp på plats nära konflikten är det bästa alternativet. De asylsökanden som kommer till Sveriges gräns skalle då få samma behandling som de som befinner sig i den konfliktnära flyktinghjälpen.

Flyktingars rättigheter i Sverige har sitt ursprung i 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning. Syftet är att ge de som har asylskäl skydd, inte att personen i fråga skall integreras i samhället. Flyktingen skall dock ha samma rättigheter som statens egna medborgare i fråga om social service och rätt att arbeta och studera (artikel IV).

Detta innebära att idén om den konfliktnära hjälpen övertrumfas med råge av det sociala skyddsnätet i välfärdsstaten. Likabehandlingen går därmed förlorad. De som har det sämst får med nuvarande politik inte hjälp. Sverige måste adressera pull-effekten på flyktingströmmarna för att ovan nämnda etiskt korrekta resursallokering skall bli effektiv.

Det slås inte fast i konventionen att flyktingen har permanent vistelserätt i landet. Den dag asylskälen upphör försvinner även rätten att vistas i landet. De flyktingar som i det fallet vill stanna i landet skulle då få ansöka om permanent uppehållstillstånd utefter de regler som finns i utlänningslagen som säger (Kapitel 5a §2):

För att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige skall sökanden fullt ut kunna försörja sig och sin familj med egna medel så att grundläggande behov av uppehälle och bostad är tillgodosedda.

Skrivningen i lagtexten är så nära man kan komma en definition av målet med en integration.

Som vi alla vet (speciellt alla som söker asyl i Sverige) så ger Sverige flyktingar permanent uppehållstillstånd då asyl har beviljats. Argumenten för det är att det skall vara lättare att integreras om man vet om att man skall stanna i landet. Samma argument förs för anhöriginvandring.

invandringskategorier

Nästan 70% av immigrationen till landet utgörs av dessa två kategorier, asyl- och anhöriginvandring. Den absoluta majoriteten av uppehållstillstånden är inte kopplat till att individen integrerat sig och kunna normalt ansöka om permanent uppehållstillstånd enligt kriterierna för varaktig boende.

Samtidigt som statistiken visar var majoriteten av immigrationsorsakerna ligger diskuterar hela det politiska spektrumet problemen med integrationen. Då om någon gång borde det vara dags att ifrågasätta antagandet om att ge flyktingar och anhöriginvandrare permanent uppehållstillstånd för att främja integrationen.

Det är min övertygelse att strävan att bli självförsörjande och därmed integreras i landet blir så mycket starkare om möjligheten till permanent uppehållstillstånd kopplas till genomförd integration och inte tvärt om.

Andra bloggar med etiketterna: ,

(s) förslag om flyktingbonus kontraproduktivt

fredag, 15 mars, 2013

Socialdemokraterna har tagit fram ett förslag om att kommuner som tar emot flyktingar skall få en bonus som betalas av kommuner som inte gör det.

Mitt radikala förslag är att ”staten skall betala vad det kostar” och sluta skicka pengar in en utjämningscentrifug som gör alla kostnad och dess finansiering otydliga. Det låter kanske inte så radikalt, men faktum är att inom ett område, där man inte får nämna ordet kostnader innan man blir kallad främlingsfientlig, är det än mer viktigt att se till de faktiska kostnaderna.

Vi kan inte ha kvar dessa osäkerheter och därmed låta diskussionerna föras av fördomar, önskedrömmar och gissningar. Få områden attraherar så många dilettanter som just detta. De flyktingar som placeras i kommunerna skall finansieras full ut inom staten. Om man delfinansierar även detta inom ytterligare utjämningssystem kommer det bli än mer svårt att reda ut vad flyktingmottagningen faktiskt kostar.

Det är dålig ekonomi i det långa loppet om man inte kan mäta effektiviteten i systemet.

I Hörby socialnämnd har jag försökt att få fram vad det faktisk kostar. Med tanke på att ärendet nu har cirkulerat i över ett år så verkar det inte vara helt trivialt att ta fram fakta.

Andra kommuner verkar redan ha koll på kostnaderna och som en konsekvens av detta kräver dessa kommuner staten på högre kostnadstäckning. För med vilken rätt transfererar staten kostnaderna till kommunerna men samtidig säger att det inte är en ytterligare kostnad förknippad med detta?

Troligtvis är det så (jag vet inte) att de kommuner som har en stor flyktingmottagning har högre kostnaderna i det långa loppet för det, eftersom integrationen (låt definiera integration som inträdet på arbetsmarknaden och självförsörjning) tar längre tid i dessa kommuner. Staten torde därmed få större incitament att placera nyanlända i kommuner med få flyktingar, och sålunda kommer systemet vara självreglerande.

Inför denna Socialdemokratiska morotspiska från statens sida och vi jobbar övertid med att urholka det kommunala självbestämmandet. Det finns bättre sätt att visa solidaritet än att betala andra kommuner för att ha ett generöst flyktingmottagande.

Relaterade artiklar i media:
Expressen, SvD, DN, Aaftonbladet, SR, AiPJohan WesterholmSR, SR2Martin Moberg.

Andra bloggar med etiketterna: , , ,

Att ta immigrationsdebatten med SD, men även att vara sann mot sig själv

torsdag, 20 december, 2012

Kan man inte förklara att samhället växer med en växande befolkning, då kommer man ha problem med att man fyller på med resurskrävande individer i ett system som beskrivs ha finita tillgångar. Det är här Sverigedemokraterna excellerar, för det är så enkelt att förklara ett statiskt system, men så otroligt mycket mer komplicerat att förklara dynamiken i dagens samhälle. Följ med på en resa från nationell politik rakt ner i Hörby-myllan.

Observation 1: Förra veckan diskuterade Tobias Billström att man måste göra något åt omfattningen av undantagen i anhöriginvandringen. Aftonbladet sällar sig den simplistiskt mässande skaran och säger ”Titta, en SD-are”. Aftonbladet och Daniel Suhonen är arketypen av den duktiga idioten som hänfaller till samma enkla retorik och verklighetsbeskrivning som SD själva.

Observation 2: I en kort artikel på Sveriges Radio konstaterar professor Henrik Oscarsson om SDs uppgång i den senaste SIFO mätningen:

– Oron och frustrationen över den ekonomiska situationen växer i Sverige, och en arbetsmarknadspolitik som det är stora frågetecken kring. Det har varit mycket uppmärksamhet kring det. Sedan har vi eurokrisen, som lägger sordin på stämningen när det gäller de ekonomiska bedömningarna framåt. Jag tror att det här är huvudskälet till att Sverigedemokraterna ökar, säger Henrik Oscarsson.

Så då ställer man den stilla frågan, vilka lösningar är det som SD levererar på dessa två områden som ger dem ökat stöd? Vilken trovärdighet ligger i dessa argument om man inte kokar ner det till att ingen är egentligen intresserad av de verkliga lösningarna eller ens de verkliga problemen?

Med dessa två observationer kan man få pusselbitarna till en möjlig förklaring – SD har en konsekvent linje, väldigt enkel att förklara i en världsbild av statiskhet, samtidigt som etablissemanget relaterar till denna bild, så som Aftonbladet. Sverigedemokraterna levererar konsekvent en tydlig bild av ett politiskt projekt medan övriga partier teoretiserar i oändliga orsakssamband på alla områden.

Så, låt oss föra ner dessa observationer till kommunpolitiken i Hörby där jag bor. Med risk att göra övertramp bland stereotyperna kan man säga att befolkningen i Hörby är en ganska socialkonservativ grupp med ett ursprung från lantbruksnäringen. Socioekonomisk, utbildningsmässigt och geografiskt skulle Hörby kunna vara idealkommunen för ett stark Sverigedemokratiskt mandat, i alla fall om man skall tro Henrik Oscarsson på Dagens industri 2012-12-09. Det finns en inbyggd kultur av ”vi som har bott i Hörby hela livet och är släkt med minst tre andra hushåll i kommunen”.

Missförstå mig inte, det är absolut inget fel med det, snarare tvärt om – det är det som ”gör Hörby” med cykelfester och danser. Men konsekvensen av detta är att man behöver inte vara invandrare för att uppleva utanförskap. Kruxet kommer när politikerna naivt tror att man skall kunna lansera en liberal flyktingpolitik i denna miljö. När människornas instinktiva reaktion blir ”nej” till ett ökat flyktingmottagande, hur stora är egentligen är förutsättningarna, utan ett gediget arbete, att integrationen skall lyckas? Rätt så liten skulle jag vilja hävda.

Man kan jämföra med ändringar som Centerpartiet transformering innebar. På kort tid gick man från ett konservativt bondeparti till ett marknadsliberalt parti. Det är med nödvändighet att man lämnar många efter sig i en sådan fundamental förändring. Samma analogi blir det när politikerkåren i Hörby springer före och lämnar befolkningen efter. Som enskild medborgare, långt från allt tal om vad politisk korrekthet är, står denne kvar med sitt perspektiv efter förändringen. Förflyttningen av retorikens referensram gör att medborgaren har blivit fullfjädrad rasist över en natt, vilket gäller speciellt för den stereotypiska Hörbybon ovan. På så vis lyckas de etablerade partierna leverera väljare till Sverigedemokraterna på silverfat.

Skall man beträda denna väg, med ett positivt flyktingmottagande, är det viktigt att man grundar utgångspunkten i fakta. Speciellt på kostnadssidan behöver man göra grundjobbet ordentligt, men även på intäktssidan. Detta är fundamentalt om man skall bygga ett motsvarande politiskt projekt som når hela vägen fram.

Så länge vi inte vet den totala kostnaden för flyktingmottagningen kommer vi att föra en förlorande kamp, både i argumentationen men också i vår effektivitet i jobbet att göra de nya medborgarna till en del av vårt samhälle. Jag säger ”ge mig kostnaderna”, men ingen sida i debatten kan svara med fakta.

Inte heller på intäktssidan kommer vi i förlängningen, med trovärdigheten i behåll, kunna föra en diskussion om vinsterna i projektet. Vinsterna med immigrationen levereras nu på en bas som grundar sig på tro, hopp och kärlek om man är positivt inställd. Skeptikernas kalkyl däremot baseras på fördomar om  bidragsberoende. ”Sluta snacka och ge mig siffrorna på det”, säger jag.

Om projektbudgeten så uppenbart inte går ihop, om osäkerheterna i indatan är så stora, kan man inte genomföra planeringen ordentligt för projektet. Gång på gång misslyckas man när man försöker. Varje gång man misslyckas står det någon där och säger ” – Vad var det vi sa” och man har delat ut gratispoäng i SIFOs mätningar. Gratispoängen tillfaller Sverigedemokraterna för att i deras argument spelar fakta ingen stor roll – verklighetsbeskrivningen i deras politiska projekt ligger fast.

Nog teoretiserat, vad är det som händer på marken? På förra socialnämndsmötet var ärende uppe om att öka antalet planerade flyktingar till Hörby. Det hela handlar om bidrag från staten för individer som flyttar till kommunen ändå. Samtidigt som vi inte har en planerad mottagning på grund av bostadsbrist. Trots det byråkratiska siffertrillandet kan jag redan nu se hur debatten kommer spela ut sig där reptilhjärnan styr tillställningen. Så därför är det nu dags att dyka ner i fakta.

Konkret så har jag (jag försökte för mer än ett år sedan utan resultat) bett socialnämndens nya ordförande att initiera arbetet inom förvaltningen att ta fram de historiska faktiska omkostnaderna både från Barn och utbildningsnämnden och Socialnämnden för integrationen.

Som styrande i kommunen måste vi veta kostnaderna för att kunna avgöra om rätt resurser läggs på rätt problem. Med rätt information kommer vi kunna vidtaga rätt åtgärder och vi kommer kunna sänka kostnaderna för den socialverksamheten och utbildningsverksamheten. Dessutom kommer vi kunna göra informerade val när vi säger ja eller nej till de schablonersättningar som erbjuds från staten.

Hörby skulle kunna visa med fakta vad som krävs för en vinnande lösning – inte bara massa önsketänkande om att de två första årens bidrag täcker integrationen, vilket så uppenbart inte är fallet. Även om vi flyttade fram positionerna skulle Hörby inte vara först ut att kräva full kostnadskompensation även efter de två första årens introduktion; kommunpolitiker från hela det politiska spektrat i Sverige är inne på samma resonemang.

Långsiktigt är ekonomistyrning rätt väg att gå, precis som alla de andra projekt om ekonomisk långsiktighet inom Socialförvaltningen i Hörby. Gör vi det med kvalitet kommer vi dessutom att dra undan mattan från okunskapen och dess konsekvens att grupper ställs mot varandra.

Andra bloggar med etiketterna: , , , , , ,