Inlägg märkta ‘Regnbågskoalitionen’

Exit strategy eller olycksfall i arbetet

lördag, 4 november, 2017

Regnbågen riskerar att spricka i Hörby när Centern och Kris-demokraterna går på tvärs med Socialdemokraterna och deras lydparti Folkparitet (eller Liberalerna som de vill kalla sig numera). Konflikten sägs handla om äldrevårdsplatser i Önneköp.

Här satte Centern ner foten för att stoppa nedläggelse av kommunal verksamhet på landsbygden. Detta händer efter tre år i knät på Sossarna vilka drivit en centralistisk politik med stordrift i centrum och avveckling på landet. Vi kommer alla ihåg slöjdbänkarna från Svensköp och nu senast skolutredningen i vilken det finns ett scenario om att alla landsbygdsskolor skall läggas ner.

Inget har tidigare orsakat ett kraftfullt ställningstagande från Centerns sida under mandatperioden.  Reaktionen är som om dessa vårdplatser är den sista bastionen före den totala avvecklingen av landsbygden.

Varje vettigt funtad bedömare skulle nog hålla skolutredningen som ett mycket större hot mot en levande landsbygd än tio superdyra äldrevårdsplatser i Önneköp. Dock ingen reaktion där.

Vad är det då som är annorlunda nu? Vad är det som orsakar reaktionen? Det är med säkerhet så att det inte råder någon oenighet kring det faktum att det kommer vara omöjligt att få ekonomi i boendet med kommunen som huvudman för platserna i Önneköp som skapat sprickan. Jag tror att vi måste hitta svaret någon annanstans.

Jag vill lansera en teori om att det har med att göra att det är ett år kvar till valet.

Centern har, enligt mina förutspåelser redan 2014, fått kompromissa med grundvalarna i sin politik för att få sitta med vid de kommunala köttgrytorna. Men domedagen närmar sig i september 2018 när man skall möta väljarkåren och synas i sömmarna i skärselden.

Det skulle kunna vara så att man vill distansera sig från det centralistiska socialdemokratiska styret inför valet? Detta för att kunna gå till val med någon from av track record av att försöka göra något för en levande landsbygd i kommunen.

De direkt praktiska och operativa konsekvenserna för upproret är små. Budgeten är tagen, inga viktiga beslut är kvar att fatta under resten av mandatperioden. Sannolikheten att de centerpartistiska ordförandena och viceordförandena skulle få sparken är lite – den skadeskjutna regnbågsskutan skulle kunna överleva fram till sommaruppehållet nästa år.

Vad som talar emot denna hypotes är att troligtvis ingen i det nuvarande centerstyret har förmågan till att formulera någon form av strategisk viljeriktning inför framtiden. Faktum är att det så förvånande att Magnus Lennartsson över huvud taget kom upp med förslaget – det måste varit i säck innan de kom i påse.

I nästa vecka är det räfts och rättarting när centerpartisterna skall hållas ansvariga inför regnbågsalliansens domare. Susanne Meijer kommer dra de upproriska pojkarna hårt i örat.

Det är med spänning jag väntar på utkomsten av mötet…

 

Andra bloggar med etiketterna: , ,

Låt dig inte förledas genom att ledas

lördag, 15 juli, 2017

Världen är full av duktiga idioter – vill du vara en av dem? Inte, då är det viktigt att du inte förleds av Hörby kommuns (tja, läs Susanne Meijers) text om alternativen om utescenen i Karnas backar som publiceras på kommunens hemsida i en digital medborgardialog:

Det finns olika alternativ när det gäller scenen:
  1. Använda den mobila scenvagnen: Fungerar bra vid de flesta konserter. Varje tillfälle kräver dock en hel del förberedelser och arbete och medför därmed kostnader. Scenvagnen ska transporteras, sättas upp och riggas. Det finns ingen loge, vilket vissa artister och aktörer har behov av. Scenytan har begränsningar och är för liten för teater, dans och till exempel vår populära Hörby Blåsorkester.
  2. Fast utomhusscen: Med en fast scen skulle själva scenytan bli större och lämpa sig bättre för teater, dans och större orkestrar. Fasta loger i anslutning till scenen skulle underlätta för de flesta uppsättningar och aktiviteter, och är en förutsättning för att locka etablerade artister. En fast scen stimulerar och möjliggör också för fler aktiviteter och spontana arrangemang och uppträdanden, då det inte krävs lika mycket planering och administration som med scenvagnen.

Alternativ ett suger och är dåligt, alternativ två är superbra och levererar himmelriket på jorden ( i alla fall under Valborg). Man behöver inte ens ha tagit en kurs i källkritik på universitet för att det skall vrida sig i magen. Det är uppenbart vilket svar hon vill ha.

kulturpalats

Kulturpalats i Karnas backar

Gå in i enkäten och tryck i alternativet att det skall inte vara någon utescen alls…  just det, det alternativet finns inte – ett alternativ som man inte får reda på bland de två publicerade alternativen. Alternativet som man kan välja som ickesocialist i enkäten kan även tolkas som att man ger Susanne Meijer fria händer att skapa ett kulturpalats i Karnas backar i stalinistisk anda).

Kommunen skall inte hålla på med betongklumpar i friluftsområdet. Kommunen skall säkerställa att den kommunala servicen fungerar. Punkt.

Och de politiker som inte delar min mening av scopet måste dela prioriteringen: först när politikerna har levererat den obligatoriska servicen och sänkt skatten kan de luta sig tillbaka och drömma om socialistiska elitprojekt.

Meddelande till politikerna i den styrande regnbågen:

Sluta upp med bränna skattepengar på uppdrag som medborgarna inte har gett och som ni håller på med som hobbyprojekt i brist på lösningar på de verkliga problemen i Hörby!

 

Andra bloggar med etiketterna: , ,

Gnälla går ju… men det är ditt eget fel (och mitt)

söndag, 26 mars, 2017

Vi som har följt Hörbypolitiken under många år kan konstatera att de mest märkliga sakerna kan hända i den titt som tätt. Men om man lyfter blicken lite så ser man att det oproportionerligt mycket som är märkligt jämfört med andra närliggande kommuner.

Jag har ofta skrattat åt slutledningen att det måste vara något med vattnet i Hörby som drivande i alla konflikterna, men det är den bästa förklaringen än så länge. För vad är det just i Hörby som driver fram galenskaperna.

Det kommunala uppdraget är enkelt: att organisera och prioritera de allmänna resurser som skattekollektivet betalar in. Det är inte att erövra den politiska makten och sedan genomföra en agenda som inte har med det kommunala uppdraget att göra.

Jag vet vad som pågår – jag såg det från insidan under åtta år i kommunpolitiken. Hela det kommunala politiska systemet (och därmed förvaltningen av kommunen) är igenproppat av ideologiska ickekommunala agendor och personliga vendettor.

Alla kommer väl ihåg beslut om korrumperade monumentalmålningsupphandlingar, investeringar i stenöknar i brist på en lokalförsörjningsplan, sittandes på dubbla stolar i bolagen eller hur kommunalrådet underminerade hela det politiska systemet genom att runda både tekniska och socialnämnden där han inte hade full kontroll?

Vad som kanske inte finns i allmängodset är hur kommunalrådet kommer in oanmäld på ett Socialnämndsarbetsutskott och vill anmäla mig för att brutit mot sekretessen genom ett blogginlägg om hemtjänsten. Eller hur beredningsgrupper konfigurerades utifrån vänskapsband och inte utifrån viljan till resultat.

När vårt förra kommunalråd, Lars Ahlkvist, fick spaken (tillsammans med alla oss andra som bekämpas hans välde), då fanns ändå förhoppningen om något bättre. Men ack, så blev det inte – snarare har det blivit än värre.

In kommer Socialdemokraterna med Susanne Meijer i förarsätet med en radband av lydiga pojkar med mössan i hand som tysta, kuvade stödpartier. Människor i bygden är i uppror över de beslut som tas, människor man möter är ÄNNU mer förbannade nu än under Ahlkvists tid.

Upprördheten är inte konstig med tanke på de huvudlösa planer om villainköp, permanenta flyktingförläggningar i villakvarter, byggande av avlägsna utescener när idrottshallen rämnar och möglar, svällande byråkrati när hemtjänsten går på knäna. Vem skulle inte vara upprörd över det?

Som om det inte vore nog så finns det ett än värre problem: Om Ahlkvist hade problem med demokratin så är det inget vad Susanne Meijer har. ”Ingen debatt” tillåts på möten, recenserande och kritiserande av lokalpressen, rasister finns överallt och hos alla som har åsikter om integrationen (min kritik av villaköp och permanenta flyktingförläggningar ovan är troligtvis rasistisk dem också).

Som kronan på verket så har hon en politiskt och ideologiskt betingad punkt på alla fullmäktigemöten som heter ”kommunalrådet informerar”. Där kritiseras meningsmotståndare och den egna agendan glorifieras under 20 minuter utan att de som kritiseras eller har en annan åsikt tillåts uttrycka den. Om någon vill gå i polemik så stoppas det av pampen, tillika fullmäktiges ordförande, Tommy Hall under hänvisning att det bara är en informationspunkt.

Sossarna och den styrande regnbågen har ingen aning om hur långt ut på det sluttande planet man befinner sig vad gäller den demokratiska debatten. Kommunalrådet har till och med polisanmält individer som kritiserar (om än på ett plumpt och trubbit sätt) och som påtalar för henne och andra hur sjukt det har blivit.

Symptomen är problemet med att kommuninvånarna inte sätts i första rummet. Hörby kommun är kommuninvånarnas plats på jorden. Det är INTE Susanne Meijers sandlåda med skattebetalarnas pengar.

Men det är här vi kommer tillbaka till fundamenta i demokratin: makten utgår från folket. Det är Hörbybornas egna inneboende förakt för politiken och politikerna som tillåter att de individer som nu styr får sitta vid rodret; en klick individer som styrs i stort av egenintresse och vänskapskorruption. Men låt oss inte glömma att de har placerats där av Hörbyborna själva.

Orsaken till symptomen ovan handlar om  att det inte räcker för medborgaren att gå och rösta en gång var fjärde år på personer som man till stor del inte har en aning om vem det är och sedan under de 1459 andra dagarna förfasa sig mellan skål och vägg över politikerna man valt.

Skärp er och sluta skylla på vattnet! Sluta skylla på idioterna som ni valt. Ställ dig framför spegeln och se den verkliga idioten i Hörbypolitiken, personen som varje månad lämnar över en femtedel av sin lön till Susanne Meijer och förväntar sig att hon jobbar för dig och ditt bästa samtidigt som hon tillsammans med de andra du röstat på lyfter dubbla arvoden ”utan att veta om det”…

Idiot!

 

Andra bloggar med etiketterna: , , , , ,

Går till val med tungt bagage och makt-maximerade löften

lördag, 18 februari, 2017

Fredagen den 17 februari hade Skånskan en artikel om kommande skolnedläggelse i Hörby kommun. Visserligen är det bara en utredning, men bollen har satts i rullning – någon har satt agendan.

Innan du läser vidare ber jag dig att fundera först en stund på varför det inte finns en grundskola i Fulltofta eller Södra Rörum. Jag vet att båda skolbyggnaderna finns kvar, men någon skolverksamhet bedrivs inte längre. Hade Hörby kommun varit en bättre kommun om vi hade haft kvar dessa två byskolor med 2-3 elever i varje?

Frågan är om det är på grund av skolnedläggelse som makrotrenden urbanisering drivs på eller är det så att stadens dynamik och service attraherar mer än landsbygdsskolor? Alla som tänker på urbaniseringen skall inte bara se Önneköp som en byhåla utan inse att hela Hörby är en landsortshåla. Var går gränsen för ”rätten” till en lokal skola? Fulltofta, Östraby, Hörby, Lund? Varför finns ingen gymnasieskola i Pärup eller varför finns inget universitet i Norrto?

Visst kan man desperat famla efter nuet och försöka hålla kvar det som varit så länge som möjligt. Trots det så kvarstår faktum att skolor kommer att läggas ner och nya öppnas beroende på flyttmönster, behov och underlag. De som inte inser det och inte ser makrotrenderna i samhället lever i förnekelse;  fakta behöver inte diskuteras som Hans Rosling så träffande konstaterade.

Vad som dock är intressant är hur våra folkvalda politiker väljer att hantera förändringen. Frånvaron av brist på ledarskap, att proaktivt leda en förändring i stället för att vägra eller förneka  förändringen, är slående.

För som vi alla vet (eller borde i alla fall veta) stannar inte utvecklingen. Reaktionärer har aldrig varit framgångsrika. Verkligheten kommer i stället tvinga fram en förändring, en förändring som inte sällan ger en suboptimering och långsiktig kapitalförstöring, jämfört med vad en förändring ledd av ett medvetet formande leder till.

Man behöver inte gå längre än till svensk industrihistoria för att få bra exempel på båda fenomenen: Ta varvkrisen där man politiskt och fackligt försökte hålla fast vid en era som redan försvunnit, men där man efter en enorm kapitalförstöring tvingades överge varvsindustrin.

Å andra sidan kan man använda stålkrisen som ett exempel på det goda förändringsarbetet i och med inrättandet av SSAB och det förändringsarbete som där genomfördes – ett mod från politiskt håll att bejaka vad som händer i omvärlden och agera på informationen.

Så därför är det så spännande att se Centern i Hörby omedelbart slå klackarna i backen när diskussioner om reformering av skolorna i Hörby diskuteras. Centerns starke man i kommunpolitiken, Anders Larsson, deklarerar direkt: ”NEEEEEJ” i en artikel i Skånska dagbladet samma dag som ovan refererade artikel.

Men det är musen som ryter – för vi kommer alla ihåg hur upprörda Centerpartisterna var när de ”värdelösa slöjdbänkarna” flyttades från Svensköp till Hörby centralort och där genast blev full funktionsdugliga.

Regnbågens ledare i form av Socialdemokraterna har inte tid att vänta på kusinen från landet; den roll som Centerpartiet frivilligt ikläder sig idag i den styrande Regnbågskoalitionen. Därmed är Centerpartisterna konstant akterseglade i samarbetet.

Anders Larsson

Anders Larsson, Centerpartiet i Hörby, balanserar mellan ordförandeposter och politisk förintelse

Så därför kommer det som en överraskning för Centern att just en utredning av nedläggning av landsortsskolor pågår inom Regnbågen. Förste vice ordföranden i Barn- och utbildningsnämnden är Per-Erik Andersson. Han är trots allt centerpartist och borde, kan man tycka, veta vad som händer.

Om det nu hade varit en jättefråga för Centern, varför har de inte levt rövare i press och politik för att stoppa planerna i sin linda? Populistiskt är det en slam dunk att strida för landsortsskolorna, inget kan vara enklare.

Svaret på frågan antyder taktikern Anders Larsson själv i tidningen:

– Det vore politiskt självmord att gå fram med ett förslag om att lägga ner byskolorna, säger ordföranden Anders Larsson.

Han följer upp med

– Jag har svårt att tro att något parti ställer sig bakom en nedläggning av småskolorna. Jag tror inte att den här frågan över huvud taget blir aktuell innan valet. Vi är helt överens i Centern om att byskolorna ska vara kvar, säger Anders Larsson.

Politiskt självmord för Centern är här att förskjuta de väljare som mot förmodan skulle kunna tänka sig rösta på ett totalt ryggradslöst parti som bygger ett innehållslöst varumärke om landsbygdens bevarande.

Att landsbygdsskolornas överlevnad är brickor i ett spel för närheten till maktens köttgrytor är uppenbart. Citatet ”frågan blir inte aktuell innan valet” visar på att ärendet är reducerat till valtaktik och fullmäktigemandat. Uttalandet implicerar att efter valet ( då man erhållit de extra rösterna som man räknar få genom löftet att bevara landsbygdsskolorna) är det aktuellt med skolnedläggelse om man bara får sitta med i den regerande juntan.

Hur skall man kunna lita på någon Centerpartist i valet i denna fråga (eller någon annan fråga heller) så länge det primära syftet med partiet är att få sitta med i styret, oaktat vilken politik som styret genomför efter valet. Hela denna mandatperiod har man stått bakom socialiseringen av Hörby kommun utan att en enda gång haft en åsikt om det.

Till och med när Regnbågen bryter mot grundbulten i Centerns valplattform om grön energi i ärendet om solpaneler, visade det sig att det viktigaste för Centern är få sitta med vid bordet, inte driva den politik man faktiskt gått till val på och lovat väljarna man skall verka för.

Det är inte sällan man undrar varför våra politiker är verksamma inom politiken? Svaret om ett förtroendeförstörande självändamål ligger allt för nära tillhands för att man skall kunna avfärda det.

Epilog om skolorna

Vad som egentligen pågår vad gäller landsbygdsskolorna i Hörby är att Socialdemokraterna långsiktigt jobbar för alternativet med total skolnedläggelse på landsbygden. Dock kommer det på grund av den politiska situationen ske i två steg.

Första seget är att De la Gardieskolan läggs ner och ungarna bussas till Östraby. Detta kan mycket väl hända innan valet och Centern kan hävda pyrrhussegern att alla fyra skolorna blev inte nedlagda.

Nästa mandatperiod kommer Östraby ha för många elever eftersom tillbyggnaden/renoveringen aldrig hände efter De la Gardieskolans flytt. Utebliven investering hänvisas till den ekonomiska krisen i kommunen och alla andra eftersatta byggnader.

Så med argumentet att det kostar för mycket att renovera Östraby och att transportarbetet kommer bli lika stort för att att bussa barnen från Långaröd till Östraby som från Långaröd till Hörby, kan man i stället satsa på en stor skola i centralorten.

Killhult åker med av bara farten då man inte kan visa på en inflyttning av barnfamiljer… för vilken barnfamilj vågar flytta till en by utan skola…

Andra bloggar med etiketterna: , , , ,

Beslutet visar på ett förakt för individens rätt att välja

fredag, 3 februari, 2017

I veckan har ärendet om barnmorskan som vägrade vara inblandade i aborter fått ny aktualitet. Detta efter att det visats och erkänts att kampanjen för att en barnmorska skall kunna vägra vara inblandad i aborter har finansierats av kristna högern och dess pro-life organisationer i USA.

ellinor_glimmark

Ellinor Grimmark försökte bli barnmorska i Sverige

Svenska staten dömde i tingsrätten 2015 att vägra att utföra aborter som barnmorska utgjorde giltigt skäl för att inte anställa personen, d.v.s. det var inte diskriminering. Land skall med lag styras – helt rätt beslut.

Kontentan är att det går inte att komma till Sverige, som är ett samhälle som i grunden baseras på sekulära principer, och ändra samhället med hjälp av fundamentalistiska penningstinna organisationer. Man skall inte kunna pracka på svenska samhället andra normer eller kulturer genom pengar.

Jag kände själv att det var fantastiskt skönt att staten satte ner foten och inte accepterade andra kulturellt betingade uppfattningar som hade satt Sverige på ett sluttande plan vad gäller vår hållning till kvinnans rätt att själv styra över sin kropp.

Dessa åsikter som pådyvlar vad kvinnor skall och inte skall göra kommer från alla möjliga religiösa håll – gäller allt från aborter till burkor. Sverige är ett sekulärt land och skall så förbli. Sverige skall framgent hålla med samhälleliga servicefunktioner som är kulturellt neutrala – att komma och säga under en slogan om kulturell mångfald, att aborter är fel eller att kvinnor skall bära slöja, då måste vi som samhälle sätta ner foten.

Som vi i exemplet med barnmorskan i Eksjö sett så är detta med kulturell mångfald inte ett oproblematiskt begrepp. Snarare är det väldigt svårhanterligt.

Eftersom jag är på resande fot i Tyskland denna vecka missade jag det så förutsägbara skådespelet på Fullmäktige i måndags; det gällde ärendet om krav på kulturell mångfald för att få föreningsbidrag i Hörby kommun. Men utifrån Skånskans rapporterade 2017-02-01  så kan vi se naiviteten hos den styrande regnbågen i Hörby breda ut sig vad gäller viljan att uppnå ”kulturell mångfald”, vad det nu är.

Jag gissar att det i debatten inte skedde någon problematisering av begreppet men väl, enligt tidningen, en massa övertoner om rasbiologiska idéer. Jag har läst Stefan Borgs anförande och jag delar i grunden hans argumentation om tillit och det frånvarande behovet av ”kulturell mångfald”. Jag delar även hans tolkning av flyktingkonventionen.

dsc_0115-2

Den samlade regnbågen på tidigare fullmäktigemöte. Matilda Modig i brun(!) tröja för dagen.

Så då kommer bevisbördan att otvunget hamna hos opponenterna till Stefan Borgs argumentation. Där verkade Matilda Modig vara mest oförblommerat för kriteriet om kulturell mångfald i föreningsbidraget.

Enligt LinkedIn så är hon Socionom och jobbar inom Socialtjänsten i Malmö. Är det så att hon i den rollen tar hänsyn till vilken kultur personen kommer från eller att den sökande besitter en visst mått av  mångkulturell förmåga för att få erhålla samhällets tjänster?

Det är så fundamentalt att samhällets rättigheter tillfaller medborgarna oavsett kulturell bakgrund. Givet utgången är det inte utan fog man kan sluta sig till att det finns en uppenbar risk att Matilda Modig är konsekvent även vad gäller att det är OK att villkora aborträtten. Detta deduceras givet att kulturell mångfald är en universellt tillämpbar princip precis så som Ellinor Grimmark argumenterade i tinget.

Vidare är det så att när man väl säger sig vilja ha mångkultur då öppnar man för alla kulturyttringar. Man kan inte bara begränsa till att vara talibankramare, man måste även med öppet hjärta ta emot järnrörsdemokrater.

Därför kan man inte undgå att skratta åt inkonsekvensen när man läser att ABF visst verkar för mångkultur men Susanne Meijer säger i tidningen att hon är glad att Sverigedemokraterna inte kommer in på ABF.

Anledningen till att jag kan hålla på och argumentera runt i ärendet är tvåfalt:

Orsak ett: att begreppet kultur är så odefinierat och generellt. Det kan vara allt från religiösa kulturyttringar till etniska och politiska. Sök och läs på nätet om problematiseringarna av begreppet  kulturell mångfald så förstår ni vilka lågpannade teser från den styrande regnbågen i Hörby som legat till grund för beslutet.

Orsak två: mångfalden kommer från individernas diversitet och inte deras gruppering eller klassifiering. Jag jobbar dagligen med kineser, indier, tyskar och även svenskar. Det går bra, för att de tillför i egenskap av de individer de är, inte utifrån de kulturer de kommer ifrån. Du sätter aldrig upp en arbetsgrupp med hänsyn taget till ursprung utan bara utifrån uppgiften som skall lösas. Argumentationen om kulturell mångfald är ett systemtänk som grundar sig i önskningar att hantera grupper i stället för individer, precis så som socialismen alltid velat göra.

Att Socialdemokratin får med sig lydpartierna i regnbågen på att ideologisera föreningsbidraget är skrämmande. Min förhoppning är att stödpartierna inte har tänkt färdigt eller kanske bara röstade fel… igen.

Andra bloggar med etiketterna: , , , ,

”Vi får se var vi hamnar”

torsdag, 15 oktober, 2015

Det har varit pressträff med den styrande vänsterkoalitionen i Hörby bestående av Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Folkpartiet. Pressträffen handlade om den nya budgeten för 2016.  Inbjudna var pressen och (till sist även) de två stödpartierna Kristdemokraterna och Centerpartiet.

I dagens lokala tidning Skånska Dagbladet berättas det vad som sas. När jag nu sitter och läser referaten så tänker jag bara ”mon Dieu”.

20140224_211909

Den starka skattehöjarkraften inom Hörbypolitiken – Socialdemokraterna och Folkpartiet driver på i samförstånd

Kommunalrådet Susanne Meijer säger följande:

Efter många kloka och konstruktiva samtal kan vi nu konstatera att vi inte är eniga. Det är ett misslyckande.

Att komma fram till ett misslyckande efter uttömmande samtal torde i mina öron tyda på att den gemensamma grund man baserat samarbetet på inte existerar.

Skånskan skriver:

Under presskonferensen var partierna måna om att ge sken av att samarbetet fungerar bra.

Det är för mig otroligt att man ens kan leka charaden på en pressträff när det är så uppenbart att man inte har ett fungerande samarbete. Igår skrev Skånskan om socialchefskicken och det är bara toppen på ett isberg där stödpartierna inte har varit inblandade i det omfattande vanstyret.

Vad är det för samarbete som hänvisas till? Ni kommer väl ihåg vad jag skrev om för exakt ett år sedan, att regnbågen bara skall samarbeta om de saker man är överens om. Historien har visat att det har blivit sant.

toblerone

Är det någon som är överraskad

Jag hänvisade även för ett år sedan till att Tobleronedivisionen gjort sitt inträde. Som ett exempel kan jag ta uttalandet i tidningen av Susanne Meijer säger

 Vi tre – S, MP och FP – lägger fram förslaget om höjd skatt med 75 öre, så får vi se var vi hamnar.

Kommunalrådet ser även möjligheter till 99öres höjning – vi får se var det hamnar. Vad är det för idiotpressträff som S, MP och FP hade bjudit in till? Man är inte färdig med budgetarbetet och man har inte regeringspartierna med på båten. Då går man ut och håller pressträff och säger att man är oeniga, att man inte vet behoven men man har ett förslag… på 75 öre… eller 99öre. Mon Dieu!

Jag kan bara glädjas av Kristina Hansens kommentar i tidningen:

 Samarbetet totalt sett i majoriteten fungerar rätt bra även om det stundtals har varit lite för tydlig S-prägel. Att vi kan gå ut och säga att vi inte är överens i skattefrågan öppnar upp för demokratin.

Detta är i grunden ett test om denna oheliga allians mellan rabiata skattehöjare och högerpartier verkligen är en sund skapelse. Det är sunt att den till sist prövas demokratiskt och då inte bara från perspektivet arvoderade poster utan även från perspektivet politikens innehåll.

Andra bloggar med etiketterna: , , , ,

… och ärendet blir bara konstigare och konstigare.

tisdag, 13 oktober, 2015

I en kommentar på på min blogg konstaterar kristdemokraten Kristina Hansen att jag har fel på min blogg. När jag kollar i det justerade protokollet så har det dykt upp en ändring till.

trend_fm

Förändringen på sittande möte enligt yrkande på fullmäktige

Vad vi ser är att Folkpartiet ännu mer omger sig med vänsterpartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Detta gör de på bekostnad av de borgerliga bröderna och systrarna.

Hur i hela friden kan detta komma sig, att Folkpartiet anser att både Socialdemokraterna OCH Miljöpartiet kan representera deras åsikter bättre än Kristdemokrater och Centerpartister?

Det skulle vara så intressant att vet hur den folkpartistiska fullmäktigegruppen funderade under sittande förhandling. För inte nog med att man gräver ner sig i det socialistiska lägret, man låter dessutom Socialdemokraterna diktera hur mycket nedgrävda man skall vara:

yrkande

Utklipp från KF protokoll 2015-09-28 §155

När jag satt och lyssnade på fullmäktige så missade jag denna detalj som gör ärendet om möjligt ännu mer besynnerligt. Varför i hela friden är det Socialdemokraterna som yrkar om vilken ersättarordning som skall gälla för Folkpartiet?

Om vi går tillbaka och tittar på det politiska landskapet och förändringen som sker med ändringen som Socialdemokraterna föreslog så ser det ut så här:

graf_trend_fmJag har lag till den gröna kurvan (2015 FM) som har de faktiska popularitetsvärdena och sedan mörkgrön kurva (Poly. (2015 FM). Ändringen är minimal, så vad kan orsaken vara till denna symboliska förändring?

Vilka praktiska konsekvenser får detta yrkande? De nämnder och styrelsen där detta är relevant måste följande kriterium gälla:

  1. Folkpartiet har en ordinarie plats
  2. Miljöpartiet har en ersättarplats
  3. Kristdemokraterna har en ersättarplats

För vilka vilka nämnder och styrelser gäller detta (hämtat från KF protokoll 2014-12-15):

  • I Kommunstyrelsen vill Folkpartiet hellre ha Miljöpartisten Erik Ridderby i stället för allianskollegan Kristina Hansen i det fall Birger Larsson inte är på mötet
  • I Socialnämnden vill Folkpartiet hellre ha Miljöpartisten Erik Ridderby i stället för Kristina Hansen i det fall Hans Frank eller Yvonne Kulstad inte är på mötet
  • I Barn- och utbildningsnämnden vill Folkpartiet hellre ha Sofia Hedman i stället för Ruben Ström i det fall Marianne Frank Karlsson inte är på mötet
  • I Miljönämnden vill Folkpartiet hellre ha miljöpartisten Per-Ola Andersson i stället för Kristdemokraten Kennet Ström i det fall moderaten Staffan Salomonsson inte närvarar
  • I Valnämnden vill Folkpartiet hellre ha miljöpartisten Ilir Abazi i stället för Ruben Ström i det fall Eva Nyman inte skulle vara på möte

Det är för mig en uppenbar knäpp på näsan för något som har hänt, för det kan näppeligen vara så att varken Erik Ridderby, Sofia Hedman, Per-Ola Andersson eller Ilir Abazi besitter de kvaliteter som skulle rättfärdiga ändringen i ersättarlistan, förutsatt att förändringen är driven av Folkpartiet.

Om vi ponerar att ändringen inte är driven av Folkpartiet själva utan av Socialdemokraterna så är det ytterligare ett bevis på det jag pekade på i förra bloggningen om det förändrade politiska landskapet i Hörby tack vare socialdemokratisk organisatorisk förmåga.

Om jag skulle gissa vad det är som pågår så borde det vara kraftiga slitningar mellan vänsterfalangisterna inom MP-S-FP och C-KD om den av kommunalrådet utannonserade skattehöjningen.  Och det är ju klart, skall man ha råd med kommunala korståg OCH välfärd, ja då kostar det.

Vad det fler Namibiaresor och konsulter som Hörbyborna ville ha 2014? Finns det någon som kan påminna mig om det?

 

Andra bloggar med etiketterna: , , ,

Ingalunda ett engångsförfarande

måndag, 1 december, 2014

Vi har den senaste veckan kunnat läsa om hur kohandeln i Göteborg har tagits till en helt ny nivå. Upprinnelsen är att Socialdemokraten Johan Nyhus har erbjudit en politisk post till en politisk meningsmotståndare i utbyte mot att denne stödde den Socialdemokratiska budgeten.

Expressen avslöjade att det lokala partiets företrädare Theo Papaioannou erbjöds en post som överförmyndare med den facila ersättningen om 57660 kronor i månaden. Tvärt emot vad etablissemanget förväntade sig tackade Theo Papaioannou nej till erbjudandet och blottlade i stället de ljusskygga tillsättningarna av politiska poster.

Läs artiklarna på Göteborgsposten på denna sida. Många ställer frågan om detta är en extrapolering av Göteborgsandan, där makt och tjänster kan köpas för pengar under bordet – eller otillbörligt över bordet.  Oavsett det är en pall tegelstenar eller takpannor som levereras eller en månatlig substantiell insättning på kontot så är det ett missbruk av väljarnas förtroende till den enskildes förmån.

Om vi fångar in dessa observationer och applicerar det på Hörbypolitiken så kan vi få hjälp med att förklara hur det har gått till när den allt igenom borgerliga kommunen helt plötsligt har fått en Socialdemokratiskt ledd regering där både kommunstyrelsens ordförande och kommunfullmäktiges ordförande är Socialdemokrater trots att vänstersidan endast lockade 28% av väljarkåren.

valresultat_hörby_2014

Med 28% är Hörby inget Socialistiskt fäste men ändå har vi både Socialdemokratiskt kommunalråd och kommunfullmäktigeordförande. Hur gick det till?

Jag har inte haft möjlighet att följa diskussionerna från samma sammanträdesrum men de senast månaderna har jag fått många rapporter om vad som har försiggått i de olika forumen och hur resonemangen har förts.

Det verkar som om Folkpartiet beslutade sig väldigt tidigt om att man tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet skulle regera kommunen. Detta var något som vi kunde se i frågan om kommunal RUT där Folkpartiet förvånande nog gick på den Socialdemokratiska linjen. Sett i backspegeln så var det en naturlig del av tillvänjningsprocessen för att bli ett samarbetsparti.

Skillnad var det med de andra två partierna som gjorde strömhoppet från det borgerliga lägret in i den Socialdemokratiska famnen. Initialt var det väldigt mycket skepticism. Endast enstaka anhängare fanns till samarbetet men ”vilken skada kunde ske” genom att lyssna på vad Socialdemokraterna hade att erbjuda?

Så efter ett antal förhandlingsrundor så kom man till hur posterna skulle fördelas. Det är då det händer. Ett numera väldigt spritt citat är från en politiker som blir virad runt ett miljöpartistiskt finger med meningen ”ordförandeplatsen i nämnden X tillhör oss men är det inte så att du vill ha den?”

Och på den vägen var det – ju fler poster som delades ut desto mer positiva blev de tilltänkta förtroendevalda. Och det är lite här som kopplingen till historien i Göteborg när ovan en politiker anklagas för att ge en politiskmuta en annan politiker. Tjänsten som skulle levereras i Hörby var support för regnbågskoalitionen. Inflytelserika etablerade politiker bytte fot och resten av historien känner vi väl.

Theo Papaioannou skulle får 57660 kronor per månad för sin post. Ingen av posterna som varit aktuella här i Hörby har dylika arvoden. Men den etiska abrovinken är hur mycket engagemang dessa individer kan uppbringa för de penningar som finns i de fasta arvodena.

En av de minst vägande skälen för att hoppa på regnbågsäventyret torde vara vad som man skulle uträtta de kommande fyra åren. Det framförhandlade programmet är allt annat än ett program med fokus på leverans. Tydligheten i målen i programmet lyser med sin frånvaro så det torde inte utgöra gravitationen in i regnbågen.

Nu skall jag inte misstänkliggöra någon av de oomnämnda, utan vi får förutsätta de goda intentionerna. Men att posterna var en viktig del i omsvängningen för att regnbågskoalitionen skulle komma till stånd torde vara oomtvistat. Posterna var en viktig bricka för att åstadkomma en majoritet i det politiska styret i kommunen.

Så när jag läser om forskarna Peter Esaiasson, Mikael Gilljam och Bo Rothstein blir jag lite förvånad när de skriver att ”Vi har aldrig hört talas om detta förfarande tidigare.” Det hade onekligen varit lägligt med ett litet besök i den politiska verkligheten och dess realpolitik.

Som avslutning vill jag peka på politiker som engagerar sig i politiken på grund av viljan att förändra. Det finns de politiker som säger nej till otillbörligt stora arvoden när de förs på tal. Dessa individer, som offrar en rätt så stor del av fritiden för att jobba och aktivt argumentera för sin samhällsvision, är av en mer och mer sällsynt art. Dock är dessa individer ack så viktiga för att det offentliga samhället skall fortsätta fungera med en stark etik.

Dessa individer ger mig hopp om framtiden men samtidigt känner jag en oro för att engagemanget släcks av massorna av bänknötare. Ingen nämnd, ingen glömd.

Kan man dra paralellen som jag gör mellan Göteborgs-mutan och utdelningen av poster i Hörby?

  • Ja (47%, 9 röster)
  • Nej (53%, 10 röster)

Antal röster: 19

Loading ... Loading ...

Andra bloggar med etiketterna: , , , , , ,

Win-win-win i skånskt gemyt i väntan ansvarstagande

tisdag, 18 november, 2014

Sverigedemokraterna har lämnat in en motion till fullmäktige i Hörby. Motionen lär enligt Skd 2014-10.15 säga att avgifterna för måltiderna som kommunen tillhandahåller skall återställas till vad de var tidigare i höst.

Susanne Meijer har tidigare sagt att hon är beredd att stödja en sådan motion. Jag har tidigare kommenterat risken för att ett tidigt haveri när man skall hantera motionen. Nu kommer det inte ske inom närtid trots att det tillträdande kommunalrådet och majoriteten av fullmäktige står bakom förslaget.

Det är en intressant vinkelvolt av demokratin att ett förslag, som troligtvis skickade många väljare över till oppositionen, är inget förslag som kommer klubbas igenom med den nya majoriteten. Kostnaden för att klubba igenom SD motionen, som Socialdemokraterna egentligen står bakom och som de röstade för i höstas, kommer vara högt för Socialdemokraterna då motionen riskerar att haverera det sköra regnbågssamarbetet.

Så när ärendet kommer upp på det nya fullmäktiges bord nu i november så kommer fullmäktige skicka ärendet till Socialnämnden för att där begravas under en lång tid. Där kommer den ligga tills att den nya majoriteten har vant sig tillräckligt mycket i tanken att det skall finnas kostnadstäckning för de tjänster som kommunen utför.

Då kommer motionen dammas av och Socialnämnden rekommenderar fullmäktige att avslå motionen med hänvisning till att avgiften inte höjts de senaste två åren och av rättviseskäl inte skall varken höjas eller sänkas. Sverigedemokraterna kommer vara nöjda då de fått sitt mediautrymme och vill mest att Sverigedemokraternas inkompetenta fatala felröstning i Lyby skall falla i glömska. Socialdemokraterna kommer vara nöjda med att de räddat regnbågen och de närmast sörjande stödpartierna från femklövern kommer vara nöjda med att beslutet kvarstår. Win-win-win som det heter.

Två år senare när borgarna tar över igen så får man ta ansvar genom att som sina första uppgifter styra upp taxorna igen. Därmed är cirkeln är sluten på den motionen.

Andra bloggar med etiketterna: , , ,

Även små öron har grytor

söndag, 2 november, 2014

Efter en hektisk vecka där jag farit som en tätting i Sydsverige och i Danmark har jag nu äntligen landat i soffan framför brasan.  Politiken i Hörby har rullat på med det nya fullmäktige och dess val till poster.

Sossarnas tungviktare placerades på podiet. Med Tommy Hall borta från talarstolen har Susanne Meijer fullt tillträde – den nya ordningen inom Socialdemokratin utkristalliserar sig. Ordspråket gammal är äldst verkar inte stämma på något vis i realpolitiken i Hörby.

Så även om Tommy Hall fick nöja sig med en prestigefylld post och ett hyfsat politikerarvode så tvekar han inte att stämma i bäcken. Från talmansposten deklareras redan nu att det inte finns plats för massa ideologi om Regnbågen skall överleva.

Och är det någon bland fåren som mot förmodan dristar sig till att faktiskt förankra sin politik i någon form av ideologi så finns det botemedel för det. Tommy Hall citeras i Skånskan 2014-10-27

– Det kommer att handla mer om pragmatism än om ideologi, och det blir ett givande och tagande. Det är inget för folk med små öron, betonade Tommy Hall.

Vem som kommer stå för givandet och vem som står tagandet behöver man inte vara speciellt insatt för att förstå. Om otydlighet föreligger så kommer  Tommy kommer vara där och dra vederbörande i örat. Små öron är då inget man skall ha när grova ombudsmanna-nävar skall fatta greppet.

Skämt å sido, vad handlar detta med små öron om? Vi får ta hjälp av kinesisk ansiktstolkning för att bringa klarhet i frågan.

People with small ears are cautious, thoughtful, introverted and quietly ambitious.

Med ens så förstår man varför de små-örade individerna inte har i Regnbågen att göra. Att vara försiktig, fundersam och ambitiös är inget som gör att man platsar. Detta till skillnad mot de storörade:

People with large ears are lively and energetic. They are prepared to take risks that would frighten those who have smaller ears.

Så även om Tommy Hall varken är livlig eller energisk så inser man lätt att Regnbågsprojektet är ett stort risktagande. Jag måste tillhöra de småörade, då jag är oroligt inför äventyret som man tänker ge sig ut på.

aeneuman

Storörad passande individ från tidningen MAD

Första tecknet på hur detta äventyr kommer fungera i praktiken är hur konkret man vågar vara i sin regeringsförklaring. Mycket konkret visar på en hög ambitionsnivå, vaga hållningar visar att det blir en tid av kräftgång.

Spännande att se (eller höra) inom kort.

Andra bloggar med etiketterna: ,