Inlägg märkta ‘Tåg’

Ibland är det trevligt att vara lite annorlunda

onsdag, 6 april, 2016

Idag var jag och pappa och handlade i barndomsbyn Bankeryd. Det gäller att ladda upp med lite enkla rätter som hemtjänsten kan laga till när inte jag är hemma. Korv, rotmos och köttbullar blev det.

Naturligtvis slinker en godispåse ner i kundvagnen innan kassan. Visst, är man 83 år gammal så har man på något vis förtjänat att äta godis, även om man är luteran in i benmärgen.

På vägen hem kommer vi till en järnvägsövergång där bommarna är fällda. En del bilar står i kö i väntan på att tåget skall passera. Vi stannar i kön också med stor förväntan.

Kort därefter kommer multipelkopplade lok med ett långt drag med Bring trailers på. Man får ståpäls när man hör ljudet av bromsklossarna som ligger an. Nöjt noterar vi båda två att tåget kommer stanna på korsningen.

Pappa som är gammal stins och jag som är en allmän tågromantiker myser när vi detaljstuderar vagnarna. Jag slår av tändningen och sträcker mig efter godispåsen i kassen som står i baksätet.

Pappa berättar anekdoter från förr samtidigt som vi äter praliner. Visst, demensen gör att historierna blir lite röriga. Jag underlåter att berätta om det är min eller pappas demens som gör historierna röriga.

20160406_192026

Uppbrottsstämning i bilkön

Efter ett tag blir det dock rörelse i kön. Bilister utan särskild anknytning till dramat som utspelar mellan bommarna ger upp och finner andra vägar förbi. Irritationen är påtaglig då dubbarna slirar när bilisterna kör iväg med hög fart.

Tiden går och snart är vi näst först. Visst, lite irriterande är det att en bil står mellan oss och tåget. Vi har inte fri sikt att beskåda den delade boogien mellan två av vagnarna som det står trailers på.

Rätt som det är sätter det långa draget igång och glider sakta iväg. De orutinerade bilisterna startar bilen, men ack vad de bedrar sig. För nu väntar vi inte längre på godståget utan det mötande motorvagnståget som står en bit bort å mötesspåret.

Pappa och jag stoppar in var sin pralin i munnen i väntan på dramats upplösning.

20160406_192344

The grand finale

Den som väntar på något gott väntar inte för länge. Snart accelererar motorvagnståget förbi och bommarna går upp. Jag startar bilen och vi kör iväg tillsammans med de få kvarvarande i kön.

Det bästa i livet är gratis, som det heter. Är man järnvägare, eller närmast anhörig till en, är det mesta gratis. Definitivt var fotokörningen i Bankeryd 2016-04-06 lika billig som fantastisk.

Andra bloggar med etiketterna: ,

Nytt medborgarförslag inlämnat om Diagonalen

onsdag, 1 september, 2010

I måndags föredrog jag mitt tidigare medborgarförlsag om fler parkeringsplatser vid busstationen. Fullständig misslyckad presentation, men hoppades ändå att en och annan höll andan när jag meddelade att det fanns ett fel i medborgarförslaget; parkeringsplatserna skulle varit vid järnvägsstationen i stället. Eftersom vi inte har en järnvägsstation i Hörby längre, så lämnade jag in ett förslag om att ta tag i projektet Diagonalen.

Medborgarförslaget föreslår att Hörby kommun skall initiera, tillsammans med andra berörda kommuner och region Skåne, arbetet med en förstudie.

Du kan läsa medborgarförslaget på den här länken: mbf_diagonalen.pdf 

Som epilog kan jag konstatera att man skämtar inte från talarstolen i kommunfullmäktige. Ledamöter som inte sover är gravallvarliga pokerspelare.

Andra bloggar med etiketterna: , , ,

Berninaexpressen

söndag, 16 maj, 2010

Fredagen den 14 maj åkte pappa, Wilma och jag från St Moritz till Milano. Första delen av resan ner till Tirano i Italien gick med den fantastiska Berninaexpressen.

Viadukten i Brusia
Viadukten i BrusiaBanan är et tekniskt mästerverk där kulmen är viadukten i Brusia där banan slår knut på sig själv. Vid denna plats bekände resenärerna färg där de kastade sig mot fönstren för att videofilma denna unika byggnad. Själv hade jag ockuperat ett öppningsbart fönster tillsammans med Wilma och det var härligt att på gammalt tågluffarmaner hänga ut ur fönstret i den friska alpluften.  

När vi kommer fram i Tirano belönar vi oss själva med en god italiensk pizza innan vi fortsätter mot Milano med ett vintage lokaltåg.
Vår tågluff avslutades med att vi tog flyget hem från Milano. Efter två timmar i SAS-skruvstädet är vi tillbaka på Kastrup. Det är med stor romantik man tänker på att lika fantastisk resan genom Europa var, lika traumatiskt är det att flyga - om man nu inte är 4 år, har gott om benutrymme och längtar efter mamma… 

Pingat till intresseant.se

Andra bloggar med etiketterna: ,

Glaciärexpressen

torsdag, 13 maj, 2010

Utsikt från rum Hotel Du LacVad är det för fel på bilden till vänster? Jag begärde ett rum med utsikt. Utsikten som hotellpersonalen trodde jag var ute efter var sjön Brienz, men inte. På andra sidan hotellet ligger stationen Interlaken Ost, vilket hade blivit en mycket bättre utsikt. Jag får väl erkänna att jag har aningen andra preferenser än många andra.

Dagens resa började på just Interlaken Ost med att vi tog ett lokaltåg 0929 till Spiez  för att sedan åka vidare med ett Intercity tåg till Brig. I Brig ansluter Glaciärexpressen mot Chur och vidare till St Moritz. 

Lunch på GlaciärexpressenDirekt när vi stiger på Glaciärexpressen blir det lunch eftersom klockan är 1140. Det är först sallad, sedan svamp- och fläskgryta i gräddsås med matvete och kokta grönsaker. Allt avrundas med en kopp kaffe och chokladkaka. Bilden till vänster ä r tagen avWilma och föreställer mig och min pappa vid mattallrikarna.

Det är en fantastisk resa genom Schweiz som är ett otroligt bergigt land för den som inte visste det. Järnvägen är ett tekniskt under, om än ett smalspårigt sådant.

Glaciärexpressen i ChurDet tar ungefär 5:30 timmar att ta sig från Brig till St Moritz, vilket är en alldeles lagom sträcka för en entusiast – precis vad man orkar ta in. I Chur byter tåget håll samt personalen byts helt och hållet. Bilden till höger är det nya loket som kopplats till och är redo för fortsatt färd från Chur till St Moritz.

Denna tågresa är att rekommendera – helt fanstastikt, speciellt när Wilma somnade och man fick lite lugn och ro att koppla av.

I morgon bär det av mot Milano med en annan klassisk resa med Bernina expressen via Tirano. Can’t wait…

Andra bloggar med etiketterna: ,

Livets korpral

lördag, 8 maj, 2010

Min dotter och jag har njutit av denna underbara lördag genom att lite tågresande. När vi är på väg hem från Malmö står SJ X2000 och väntar på avgång 12:14. Vårt Öresundståg till Höör går inte förän om 20 minuter så vi skulle kunna åka X2000 till Lund och byta där, bara för att det skulle vara lite roligt.

Vi kliver på vagn 2 och frågar tågvärden om vi kan åka med till Lund, samt visar att jag har betalt resan till Höör. Som av en ryggradsreflex säger han att det går verkligen inte. ”Varför inte det” frågar jag. Lika snabbt svarar han att det är kraftiga böter för det. ”Jaha, men det gör väl inget om vi åker med till Lund -ni viserar ju ändå inte biljetterna förrän efter Lund” kontrar jag med. ”Nu kommer jag göra det direkt efter Malmö” säger han.

Killen var ung och nitisk. Formellt hade han rätt: vi hade inget på hans tåg att göra, men ändå förstår jag inte hur han tänkte. Tänk om han hade låtit oss sätta oss ner i den nästan tomma vagnen till Lund, vad hade denna goodwill gjort för SJ som företag – och det hade inte kostat dem ett öre. Varför är det så att man som anställd jobbar i sin låda och inte ser till det stora hela?

Jag kommer ihåg en tid när man kunde åka på loket mellan Falköping och Jönköping. Resan skapade en passionerad tågåkare. Dylika passionerade personer kommer nutidens saniterade, säkerhetsorienterade  och uppspacklade fasader till tågföretag inte skapa. Ytan har blivit så viktig att man glömmer bort värdet i att vara medmänniska.

Andra bloggar med etiketterna: ,

Tufft för Hörby att vinna pendlarna

måndag, 22 mars, 2010

Under 2009 ökades Hörbys befolkning med 5 (!) personer. Från politikerhåll hävdas att det inte har något med avsaknad av järnväg att göra. Höör däremot stormar iväg med en tillväxt på 222 personer, 44 gånger större än Hörby.

Statistik från region Skåne visar att boenden i Höör har tillgång till en större arbetsmarknad med samma pendlings insats. Spelar inte detta någon roll i valet av bostadsort?

Även om vi i Hörby kommun har en natur som överträffas av få andra kommuner, kan man inte blunda för att människors vardag blir flexiblare med en snabb och effektiv kollektivtrafik.

Hörby kommun, tillsammans med de andra kommunerna utmed E22, har satsat mycket energi på att E22 skall byggas ut till fyrfilig motorväg. Det är endast av trafiksäkerhetskäl som man kan argumentera för utbyggnaden. En motorväg har inte samma regionförstorande effekter som en järnväg. Ett konkret exempel är att orterna utmed stambanan hela vägen till Osby(!) dras med i en växande region, medan Hörby ligger på gränsen att vara en del av Malmö/Lund regionen. 

Vad som är mer besynnerligt är Kristianstads hållning i frågan om Diagonalen. Området runt Kristianstad är det enda området i Skåne som inte är en del av Malmö/Lund regionen (se grafik från region Skåne) Statistiken är från 2004; sedan dess har pendlingen ökat markant, speciellt med öresundstågen som numera har både akut vagns- och spårbrist.

Hörby och Kristianstads kommuner borde vara ytterst drivande i projektet Diagonalen, men deras engagemang ligger på frysnivå. I Malmö pratar man om en trafikinfarkt när fler pendlar in och täpper till gatorna. Även från Malmö och Lund ses inga ambitioner att lösa problemen. Från regionen ses inte problemet med att Kristianstad inte är en integrerad del av den dynamiska Öresundsregionen. Vad är det för fel på skånska beslutsfattare?

Det är uppenbart att visionerna om en kraftfull region inte spänner bågen hårt nog. Blir det ingen ändring kommer inte hela Skåne vara en del Öresundsregionen. Det är tragiskt när det finns så stor potential. 

Läs mer i artikel i Skånska Dagbladet

Andra bloggar med etiketterna: , , , , , , , , , , , ,