Inlägg märkta ‘utanförskap’

Normer genom kultur – en naive tanke utöver det vanliga?

söndag, 18 mars, 2018

I torsdags när jag kom hem från Tyskland till Kastrup stod som vanligt P1 på i bilen när jag körde över Öresundsbron. Det var P1:s kulturpodds bevakning av de politiska partiernas ambitioner inför valet till hösten. Just i torsdags var det Sverigedemokraternas kulturpolitik som nagelfors. Det måste vara en trevlig patient att analysera för en inbiten halvsocialistisk kuturtaliban på Sveriges Radio då allt är så svart och vitt och välavgränsat.

Kan väl redan nu säga att jag själv uppfattar det som lite av en självmotsägelse att bygga nationalism med kultur, men det är ju trevligt inte minst för debattens skull att vi har ett parti som försöker. Speciellt är det trevligt att höra tankarna om en kulturkanon som skall aligna våra tankar så att vi blir svenskar allihopa. En samling kulturella uttryck så att vi förstår varandra och inte slåss eller kastar handgranater i Malmö.

Jag kan inte undgå att tänka tillbaka på årets skidsemester med dottern. Jag trodde vi hade  en och samma kultur men icke. Jag drog min vana trogen några roliga citat från filmen ”Strul” med Björn Skifs – en klassiker för alla med god smak och lite så där lagom humor som man skall ha som vi lagomsvenskar har; ”nu kan ta mig faan ingenting gå fel” kunde hon inte relatera till – in fact, min dotter fattade inte alls vad jag pratade om. Filmen Strul hade inte letat sig fram till henne genom någon av hennes filter.

Hon å sin sida kunde recitera långa sångtexter från artister som jag aldrig har hört talas om. Det ”kulturella” gapet mellan mig och min dotter var avgrundsdjupt… skulle man kunna tro. I praktiken var det inte så; trots sin ringa ålder av tolv år har hon väldigt klart för sig vad som gäller här i livet för att ta sig framåt – hårt jobb. Inget kommer gratis – det gäller att ligga i i skolan och lära sig, för att kunna skaffa sig ett jobb som är roligt och utvecklande.

Kontentan är att vi kan strunta i allt vad detta med kulturkanon heter och allt vad bidragspengar till offentlig konst hit och dig skulle kunna ge för resultat – det är bara trams och en marknad för kulturprofiler i en parallell verklighet gent emot var resten av oss befinner sig.

Vad som verkligen spelar roll handlar om värderingsgrunden som kommuniceras från kollektivet vuxenvärlden. Det handlar även om vilka beteenden som statsmakten premierar som spelar roll för normerna som skapar ”svenskheten”.

Innan jag landade på Kastrup lyssnade jag på förra veckans ljudutgåva av The Economist och dess artikel om det ökade gängvåldet i Sveriges storstäder. Artikeln konstaterade att det var segregeringen och utanförskapet av invandrarungdomar som är den drivande faktorn till det ökande spontanvåldet. Invandrargängens medlemmar är inte de som kom från Syrien 2015 utan de som kom i början av 2000-talet och som har indoktrinerats i den svenska kulturen.

gangs_of_stockholm

Enligt The Economist är 16% av de som är födda utomlands arbetslösa, detta under en urstark högkonjunktur. Är det inte något fel här? Personalen på landets sjukhus går på knäna samtidigt som kommunerna betalar försörjningsstöd till gängen att inte göra något. Konsekvensen blir att de aktiverar sig själva med kalasjnikovs och handgranater.

Med rättigheter till försörjningsstöd så kommer det inte finna några krav på att söka sig ett jobb och med höga ingångslöner så kommer det inte att finnas möjlighet att hitta ett relativt okvalificerat jobb där en dos av sunt förnuft och arbetsmoral skulle vara kvalificerande.

Problemet handlar inte om huruvida invandrarna har kunskaper om svensk kultur enligt en Sverigedemokratisk kulturkanon eller om de har läst Hemsöborna enligt en lika naive folkpartistisk litteraturkanon. Det är inte det som kommer att skapa en nödvändig social och ekonomisk mobilitet för grupper i landet Sverige.

Det handlar om värderingar och vad samhället förväntar sig av medborgarna – det handlar om hur samhällskontraktet ser ut? 

Det råder allt starkare strömningar inom den socialdemokratiska rörelsen om att man skall införa medborgarlöner i stället för försörjningsstöd. Drivande för införandet är att man då kommer slippa hantera problemen med att vi har så svårt att få in nyanlända eller andra i motsvarande situation på arbetsmarknaden. Orsakerna till det är dels de höga kostnaderna för okvalificerad arbetskraft och dels de höga kraven på formell utbildning för att till exempel byta lakan i en sjukhussäng.

Medborgarlöner kommer inte att skapa någon social och ekonomisk mobilitet i samhället utan vi kommer permanenta en underklass som är dopad till passivitet i den offentliga ekonomi, hänvisad till ett skuggsamhälle. I detta samhälle har normen att lyckas och möjligheterna för individen bytts ut mot att lyckan för samhället att sopa dessa individer under mattan.

Glöm det. En arbetslös 20-åring kommer oavsett medborgarlön, litteraturkanon eller kulturkanon vara uttråka, söka spänning och ekonomiska möjligheter i den miljö och normer som denne vistas i. Innehåller miljön droger, vapen och ett samhället som inte är  inkluderande utifrån sociala och ekonomiska möjligheter, så kommer vi får leva med att handgranater kastas lite då och då.

Värt att fundera på när parti efter parti lanserar sina patentlösningar inför valet.

Andra bloggar med etiketterna: , , , ,

Besked som jag saknade från Almedalen 2016

söndag, 17 juli, 2016

Hela förmiddagen idag har jag lyssnat på talen från partiledarna i Almedalen. Det är inte utan en viss fascination man hör omkvädet. Lite småhuggande fram och tillbaka, tal om värderingar hit och dit och alla talar om andra som vänner mest hela tiden.

Det råder en väldig samstämmighet och gemyt om att det är rätt så bra i det stora hela. Anledningen till att det är rätt så bra, enligt borgarna, är att alliansen har styrt under nio år. Enligt regeringen är det för att Miljöpartiet och Socialdemokraterna styr just nu. Slutligen, enligt Sverigedemokraterna, är det bra för att de andra implementerat deras ståndpunkter.

Nu har jag inte hört Feministiskt Initiativ eller kommunisterna men deras anledning till att det är så bra trots allt, måste då rimligtvis vara att dessa två inte varit i närheten av regeringsmakten.

Om framtiden, säger den samlade politikerkåren att reformtakten måste vara hög. Med lite avdrag här, några subventioner där, lättnader överallt och bättre värderingar hos folk så kommer man närmare himmelriket på jorden – kort sagt får man bara fart på ”integrationen” så blir allt bra.

Men vet ni vad, jag tror inte på att mer av samma politik är det som kommer att göra skillnad. Vilka stora samhällsproblem är det som skall lösas? Min lista är enligt nedan (ingen inbördes ordning):

  1. Försvaret av landet måste rustas upp
  2. Utanförskapet måste minska
  3. Kriminella måste lagföras
  4. Skolan måste utbilda bättre
  5. Bostadsbyggandet måste öka
  6. Infrastrukturen måste stärkas

Naturligtvis begriper jag att systemen hänger ihop, men på samma sätt som asylpolitiken kraftigt reformerats (revolutionerats) för att komma i takt med verkligheten behöver ovan områden en disruptiv omdaning.

Vi vet att vi inte kan öka skattetrycket eftersom vi redan har ett av världens högsta, så det är bra för diskussionen att vi inte ens behöver fundera på det. Men, om vi inte kan öka skattetrycket så måste vi öka skattebasen och minska utgifterna för att ha råd med satsningar. Hur ser det ut med gungorna och karusellerna i Sverige idag?

1. Försvar

Försvaret saknas först av de svenska politikerna när ryssen står på Gotland. Det räcker inte med fyra kanoner i Boden. Endast Björklund tog upp detta i Almedalen. Men att återigen bygga upp ett värnpliktsförsvar (som jag tycker vi skall ha) från noll kommer att ta tid och kosta massor med pengar. Det är bara bita i det sura äpplet för vi måste göra det.

forsvar

Ungdomens törnrosasömn måste brytas och introduceras till nationellt projekt.

Detta är rena kostnadsökningar men den samhällsekonomiska biten kan vi få igen genom att vi skapar ett nationellt projekt där alla kommer vara inblandade. Ett integrationsprojekt som heter duga där vi får göra medborgare av snorungar och sedan släppa ut dem i samhället som disciplinerade och fostrade fjälljägare, oavsett bakgrund

2. Utanförskap

Utanförskapet måste minska. Det är två parametrar som måste ändras, inflödet och utflödet. Ett långvarigt utanförskap skall inte existera i ett modernt samhälle. Flexibiliteten in på och ut från arbetsplatsen måste öka.

Livstidsperspektivet, att man inte kan byta jobb, skapar ohälsa i sig och trösklar tillbaka. Vi måste gå i en dansk riktning för att åstadkomma detta. Hittills ser jag inget från svenska politiker. Konstgjord andning från Centerledaren presenterades men inga ändrade strukturer.

2a. Inflöde till utanförskap

Inflödet till utanförskapet skall minimeras genom att de sektorer som genererar de långtidssjukskrivna själva skall ta ett större ansvar för de individer som hamnar i sjukskrivningen. Om en arbetsgivare inte lyckats fånga upp att en arbetstagare inte har förutsättningar att klara av det jobb som denne är satt att sköta, ja då är det inte orimligt att arbetsgivaren ansvarar för sin försumlighet.

Det positiva är att man tvingar arbetsgivaren att använda den betydligt billigare verktygslådan innan sjukskrivningen inträffar i stället för den dyrare efter sjukskrivningen. Dessa kostnader transfereras dessutom till samhället.

Vidare, är det naivt att tro att alla är mentalt byxade för alla jobb. Ut-möjligheten från ett jobb är lika viktig som in-möjligheten.

2b. Utflöde från utanförskap

Utflödet från utanförskapet handlar om att använda människans naturliga drivkrafter att bli en del av samhället. Det är endast där som en utkomst kan sökas, inte i utanförskapet i sig. Samhället har skyldighet att säkerställa individens behov av trygghet och dess behov av mat och värme genom dagersättning för överlevnad, om individen själv inte förmår detta.

Allt utöver dessa basala behov är individen själv ansvarig att tillfredsställa. Det betyder att individens egna drivkrafter på ett helt annat sätt kommer stå i fokus.

natual way

Den nuvarande policyn för att komma ut från utanförskap är som att försöka få en droppe att falla som en fyrkant. Det vore mycket lättare att använda naturlagar

Alla insatser i form av introduktion eller integration (och den apparat som finns för att hantera social omsorg) lämnar man över till individen att själv sköta efter eget tycke.

Här finns otroligt stora pengar att spara. Men det bygger på att flexibiliteten/rörligheten på arbetsmarknaden ökar. Detta genom att en progressiv beskattning av kommunalskatt, kommunalt subventionerade arbetsgivaravgifter i den nedre delen av löneskalan införs för att eliminera tröskeleffekter.

Minsta lilla initiativ från individen skall leda till ekonomiska positiva effekter för den enskilde.

3. Rättsväsende

Att som individ inte värna andra individers trygghet, både fysisk och materiell, eller samhället självt, då förverkas rätten till att vara en del av samhället. Det är samhällets skyldighet att säkerställa att dessa individer upphör att vara ett hot mot samhällskroppen.

Varje stad som implementerat nolltolerans mot brott har nått framgång. Det är min mening att Sverige skall ha sådana muskler i våldsmonopolet att i princip alla brott beivras.

I det korta perspektivet innebär detta kostnadsökningar, medan i det långa perspektivet blir detta mycket billigare än att resurssätta endast delar av våldsmonopolet och låta kriminella härja fritt på andra områden.

4. Skola

Skolan är inget uppehållsrum för stökiga ungar. Skolan är en läroanstalt där maximal kunskap skall införskaffas under tiden man tillbringar där. Skolan är en spegling av samhället utanför. På samma sätt som det skall råda nolltolerans i samhället mot brott skall det råda nolltolerans mot stökighet i klassrummet. Läraren skall inte behöva vara ordningspolis samtidigt som denne beträder rollen som lärare.

skola

Är det någon som inte anser att det skall bli hårdare tag mot buset i skolan?

Jag är övertygad om att med rätt disciplin i skolan kommer bara de barn och ungdomar som är i skolan för utbildningens skull finnas kvar. Med individens vetskap om dennes ansvar för sin egen utveckling från barndomen ända in i arbetslivet, uppnår man en självdisciplinerande effekt. Med ordning och reda i klassrummet kommer lärarna kunna använda sin profession att leverera kunskaper.

Rent kostnadsmässigt kommer det initialt bli dyrare att implementera den nya skolkulturen och disciplinen, men i det långa loppet kommer kostnaderna gå ner för utbildning även om utbildningen i sig är gratis.

Utbildning tillsammans med sjukvård är den bästa investering en stat kan göra och dessa skall vara gratis framgent.

5. Bostäder

Bostadsbyggandet måste adresseras då det inte finns de antal bostäder som befolkningen behöver. Endast enklare bostäder för att tillfredsställa individers basala behov av skydd och värme behövs ordnas politiskt.

20160715_113545

Utsikt från 46 våningen i Changzhou, Kina. Bilden visar vad som är möjligt att åstadkomma vad gäller bostadsfrågan på 10 år.

I övrigt så skall marknadshyror införas för att skapa ekonomiska incitament för att få fart på bostadsbyggandet där efterfrågan är som störst.

Blott det faktum att man under hela mitt vuxna liv har pratat om problemen på bostadsmarknaden utan ha gjort något åt problemet visar vilka värdelösa bostadsministrar vi har haft.

6. Infrastruktur

Infrastrukturen behöver byggas ut för att förbättra arbetsmarknadens behov av matchning. I en värld av mer och mer specialiserad arbetskraft behöver ett glesbefolkat land som Sverige en infrastruktur som överbrygger dessa avstånd.

20160520_082801

Världens längsta bro – Höghastighetsjärnvägen mellan Beijing och Shanghai. Järnvägen byggdes på 4 år och är specad till 380km/h. Stockholm -Malmö på 1:30h

I takt med att urbaniseringen fortsätter minskas antalet noder i systemet. Systemet kan förenklas och effektiviseras. Detta gäller såväl höghastighetsjärnvägar som fiberbredband.

Det pågår många utredningar men så otroligt lite verkstad. Ingen vågar måla upp visioner om framtidens kommunikationer. Problemen som målas upp är att vi är för få människor i landet, men det är just det som är orsaken till att kommunikationerna behövs. Arbetsmarknadsområdena måste bli större för bättre matchning och dynamik.

Slutsats

Tillsammans med utbildning och sjukvård är en väl fungerande infrastruktur och ett väl fungerande rättsväsende fundamenten i en robust ekonomi.

Om dessa perspektiv skulle jag vilja höra mer av från svenska politiska partiet. Det räcker inte med att man lovar en ny utredning – seriösa partier vågar genomföra något också.

Jag saknar ett liberalkonservativt parti som tar sitt uppdrag på allvar utan att triangulera röster genom att vilja allt men uträtta inget.

Andra bloggar med etiketterna: , , , , , ,

Varför RUT och ROT behövs

torsdag, 4 mars, 2010

Debatten om RUT och ROTs vara eller inte vara tuffar på, men varför finns idén om skatteavdrag över huvud taget? Hade svaret varit enkelt och precist, så hade diskussionen på bloggosfären inte varit så intensiv.

Jag tror att RUT och ROT finns på grund av att vissa tjänster inte klaras av att utföras med det skattesystem som vi har i Sverige. Är inte detta fundamentalt, Watson?

Kort om skatterna: hur mycket av lönen kommer oss direkt till del; vi har arbetsgivaravgifter, skatt (landstings-, kommunal- och ibland statsskatt). När vi sedan skall köpa något, så kommer det moms på det och de som  säljer skall betala samma skatter samt dessutom företagsskatter. Någonstans känner den enskilde att det blir för lite renovering eller städning för pengarna och verksamheten löses på den svarta markanden. Även detta är fundamentalt.

Så jobben finns, även om ingen vet hur många de är, varken nu eller i framtiden. Frågan är om de skall vara svarta eller vita. Vi har tre perspektiv på detta (varav det sista är mest allvarligt och dessutom odebatterat):

1. Skattesubventionen för köparen. Här är det mest komplicerade momentet för att hantera borgarna då argumentet är att man subventinerar redan välbeställda som har råd att köpa. De röd-gröna har en poäng i sin kritik vilket också visas på statestiken om vem som köper tjänsterna.

2. Entrén på en vit arbetsmarknad för säljaren. Individen som städat svart hemma hos privatpersonerna innan bjuds in till gemenskapen av officiellt sysselsatta människor. Därmed erhåller han eller hon den respekt som det innebär att ha ett jobb och vara en del av den närande delen av samhället.  Till skillnad mot många röd-gröna kommentarer (som Ingemar på Västerbottenskuriren) så finns dessa jobb – frågan är bara om de som utför dem skall få synas eller inte.

3. Nationens skattemoral. I Italien är 25% av inkomsterna svarta. Vad gör det med ett land att det är så acceptablet av alla samhällsklasser att verka i, och använda den svarta sektorn? I Sverige har vi hög etik, men låg moral, men inte till närmelsevis så låg som i Italien. Att ha ett öppet samhälle där dubbelmoral inte är norm är en tillgång som jag värdesätter mycket högt.

Baserat på det ovan vill jag nog hålla med alliansen om att fördelarna överväger nackdelarna och som Skånska Dagbladet skriver ”detta blir en vinnare för alliansen” vilket även DN sluter sig till. Vi ser redan idag borgarna siktar in sig på oppinionsmässiga strupgrepp på Socialdemoraterna (DN). Det verkar som om Ohly har vunnit någon form av maktkamp inom de rödgröna, då även Sahlin har varit för avdraget (Aftonbladet, SvD) och dessutom så har nga sossar använt sig av det.

Otroligt nog hänvisar Ohly till att RUT konkurrerar ut hemtjänsten… go figure…

Pingat till Intressant.se

Andra bloggar med etiketterna: , , , , , ,

Kakans storlek är inte statisk

måndag, 1 mars, 2010

Det är sällan man läser en ledare med sådana skygglappar som man kunde göra i Skånska Dagbladet måndagen den första mars: ”Färre sjuka, färre jobb”.

Ledaren argumenterar att om fler är sjuka, så kan fler arbetslösa jobba för dem som är sjuka. Visst kan detta resonemang verka logiskt, men logiken bygger på att storleken på ekonomin är statisk. Nu är ekonomin allt annat än statisk, som många har fått uppleva den hårda vägen de senste två åren med finanskris och efterföljande lågkonjunktur.

Faktum är att om fler arbetar, d.v.s. inte är hemma på grund av sjukdom, har vi råd med en större offentlig sektor som i sin tur innebär fler jobb inom den samma. Denna offentliga sektor gör att fler människor kan vara friska och produktiva i näringslivet. Resultatet blir det raka motsatta mot vad ledaren resonerade.

Nycklen är, som alliansregeringen har försökt genomföra den senaste mandatperioden, att fler tillför något till produktionen i landet. Reklamen från Arbetsförmedlingen om att man ”inte frågar hur sjuk du är utan vad du kan göra”  är i princip sund. Visst kan detta vara problematisk i praktiken, som det har visat sig i flera fall, men låt oss inte kasta ut barnet med badvattnet. Jag hoppas att en god praxis utvecklas för regelverket så att de goda nationalekonomiska intentionerna inte drabbar de enskilda som systemet är till för att hjälpa.

Ett ändrat perspektiv av före detta sjukskrivna har lett till att försäkringkassan kan ägna sig åt rehabiliteringsverksamet tillsammans med arbetsgivarna. Detta är viktigt för att människor skall komma igång igen efter den så ofta moraliskt nerbrytande upplevelsen av sjukdom.

Så när man läser på samma sida i Skånska Dagbladet att RUT-avdraget är en populistisk vinnarfråga för regeringen, så är det som man har missat hela poängen: alla skall med! Tänk hur förnedrande det är att tvingas jobba svart bara för att staten skattar bort individen från arbetsmarknadens skyddsnät.

11000 stolta människor har tillåtits bli en del av sammhället! Inte ens vissa socialdemokrater kan låta bli att tycka detta är bra.

Länkar

SkD ledare om RUT

Ledare i Sydsvenskan om att ingripa mot sjukdom

Detta blogginlägg är länkad till intressant.se

Andra bloggar med etiketterna: , , , , , , , , , , ,