Igår var det första maj, till och med i Hörby. Hemma så rensade vi i boden den första riktiga vårdagen med riktig värme i sig. Vi har slutat hoppas på att någon tjuv skulle komma förbi och stjäla all gammal bröte som av någon anledning ackumuleras. Det blir inte bättre än att vi får åka till soptippen själva.
Vid tre-tiden tryter engagemanget i boden och jag bestämmer mig för att åka in till Hörby och lyssna på första maj talen. Visserligen är det inte riktigt min politiska inriktning, men jag gillar konceptet – politik i det offentliga rummet.
Melissa Gutierrez
Även vad som är roligt att se är ungdomar som engagerar sig politiskt. I Hörby representerades ungdomen av Melissa Gutierrez. Faktum var att hon var nog den enda ungdomen på torget om man bortser från förskolebarnen som mer var på torget för slickepinnens skull än det politiska budskapet.
Budskapet var enkelt – allt skulle bli gratis; gratis förskola, gratis kollektivtrafik, gratis medicin, gratis glasögon, gratis äldreomsorg och gratis boende. För att garantera inkomst på äldre dar introducerades ett nytt begrepp; äldreförsäkring.
Hur denna generella försäkring skulle tillföra något utöver pensionen berättades inte, men jag har mina aningar – mer om det sedan.
Nästa talare var någon röstboskap från Stockholm som berättade för Hörby-sossarna hur tomma ladorna var 2014 men hur bra det blivit med Magdalena Andersson som kassör.
Statsskuldens utveckling, fullt i ladorna?
Tanten talade med sådan emfas att jag var tvungen att lämna min plats, så högt var ljudet. Pensionärerna runt omkring mig skruvade bara ner ljudet på hörapparaterna. Allt var Borg och Reifeldts fel med sänkta skatter – de var bovarna tillsammans med skattesmitarna i Panama.
Allt var i princip värdelöst innan 2014. 2015 och framåt var allt perfekt. Jag tänkte på likheterna med min bod hemma i trädgården – vad sossarna fyller ladorna med är en massa värdelös bråte utan praktisk genomförbarhet. Betyder det att jag är Sosse?
Efter den skrikande stockhomstanten kom min favorittalare – Henrik Andersson, fullmäktigeledamot i Hörby. Ett helt enastående tal – jag kommer inte ihåg någonting och inget har jag skrivit i mina anteckningar.
Henrik Andersson, förträfflig begåvning i talarstolen
En otrolig svada i rappt tempo. Man får helt enkelt energi av att höra honom tala. Hade han varit verksam i Jönköping eller på höglandet så hade karriären som frikyrkopastor varit given.
Susanne Meijer berättar om en misskött kommun
Det är inte bara jag som noterar drivkraften. Nästa talare, Susanne Meijer, citerade Henrik Andersson efter valet ”nu sätter vi blåslampa på kommunen”. Meijer själv tyckte dock att man skulle gasa lagom.
Vad lagom gasning är specificerades inte men att agendan är fullmatad råder det ingen tvekan om. Vidare råder det ingen tvekan om vem det är som skall vara med och betala – minst en skattehöjning till innan valet, men om det sades inget med risk att förstöra festen på torget.
Innan tåget äntrade torget språkade jag med en äldre dam jämte mig. Hon tyckte att Susanne Meijer gör ett bra jobb, och visst kan man tycka det om man likt de föregående talarna bara tänker på allt som man kan köpa för pengar.
Och visst gäller det att förvalta tillgångarna väl – den förra regimen var katastrofal med att ta hand om fastigheterna genom nyliberalistiska tankar implementerade i Dalkia avtalet. Men vem vågar lita på att Socialdemokraterna och Susanne Meijer är rätt parti respektive rätt person att hålla i den kommunala penningpungen?
Med stolthet berättade Susanne om integrationsprojektet på Byggmästargatan där LSS boende, med administration, skall tränga ut de äldre. På Statoiltomten skall det byggas hyreskaserner till nyanlända och ännu fler LSS boende.
Foten ligger även på gaspedalen vad gäller att skaffa mer personal till kommunen; ”räcker det med en halvtid, skall vi inte satsa på heltid direkt?” Allt som sades pekar på en större offentlig sektor.
Och det är här någonstans jag funderar på hur alltihopa detta skall betalas. Allt skall bli gratis, offentlig sektor skall bli större – men hur skall detta finansieras? Inte med ett enda ord behagade någon av talarna beröra ämnet.
Håkan Hansson visar med en gest hur högt skattetrycket måste bli för att ha råd med allt.
De som jobbar kommer få ännu större skattebördor sig pålagda för att finansiera den ”Socialdemokratiska modellen” som man kallar det. Hur i hela friden skall de minskande skarorna som drar in skatt orka med detta utan att bli utbrända?
Susanne Meijer har själv givit svaret – medborgarlön. Sluta jobba, luta dig tillbaka och få 20.000 i månaden för att inte göra någonting alls. Vem är det då som skall dra runt skattekvarnen om man inte ens skall jobba?
Det är då jag inser vad SSU:aren pratade om i början – pensionsförsäkringen. När de som jobbar går hem och lyfter medborgarlön slår pensionsbromsen till. Då behöver man en försäkring för att täcka upp den pension man jobbat hela livet för att få.
Ingen berättade för mig hur premien till den försäkringen skulle betalas, men igår var det vackert väder i alla fall…
I morgon kan jag släppa ner axlarna när jag åker tillbaka till Kina igen. I dessa stunder känns den kinesiska staten mer förutsägbar än ett Sverige styrt av socialdemokratisk idealism och ett Hörby styrt av Susanne Meijers expansionistiska politik.
Hej Perelis
Du har tydligen inte läst Susanne Meijers bokslut 2015. S har inga planer på att höja skatten, tvärtom.
”Med den politik som majoritet nu driver med effektiviseringar, så är ambitionen att kunna sänka skatten innan nästa val”.
Den enda effektivisering som jag kan se Susanne har gjort under sin tid som kommunalråd, är att höja matpriserna för de äldre, vilket hon svor ed på innan valet att inte göra.
Vad kommer härnäst?
Gert
Ja perelis. Allt åt alla.(Gustaf Fröding) erk du Maja vart skall vi tat.