”Systemkollapsen i kommunerna”

Dagens Samhälle är en alldeles utmärkt tidning. Nu börjar jag komma ifatt i tidningshögen som ackumulerats under sommaren i en hög på skrivbordet. I nummer 27 från den 15. augusti finns ett reportage med den förre riksrevisorn Inga-Britt Ahlenius som kommenterar tillståndet i kommunerna.

Ahlenius kommenterar det faktum att politikerkåren skall kontrollera, och göra revision, på sig själva. Hon säger

– Det ger grunden för en kultur med kommunalråden som kungar i sina egna små riken, där de styr och ställer efter eget huvud.

Som exempel tar Ahlenius upp Göterborgsandan som hon säger vara en ”informell gubbstruktur” och att Göran Johansson (f.d. KS ordförande i Göteborg)

… ledde kommunen på ett maktfullkomligt sätt. Tjänstemännen, och andra politiker vek ner sig. Sådant går inte att komma till rätta med utan en tydligt lagreglerande korsett på det politiska agerandet.

Själv ser jag ett lutande plan där vi i kommunen har beslutande arbetsutskott som rundar nämnderna i vissa ärenden med hänvisning till delegationen. Toppstyrningen ger en alltför informell hantering av ärenden av politisk viktig styrning av förvaltningarna.

Som exempel kan man ta kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll från 2013-08-21, där förvaltningen i §208 får i uppdrag att genomföra icke definierade instruktioner från diskussioner från KSAU-mötet:

Arbetsutskottet beslutar att uppdra ät samhällsbyggnadsförvaltningen att göra förändringar í enlighet med dagens diskussion,  arbetsutskottets sammanträde 2013-09-11, med ett eventuellt extra sammanträde, vid behov,  2013-09-18. Inriktningen är att beslut av Översiktsplan 2013 tas 2013-09-25.

Tydligt detaljstyrs förvaltningen av KSAU direkt utan att dokumentera vad förändringarna eller direktiven egentligen består av. Hur kan en revision konstatera om detta är god förvaltning och styrning av organisationen utan denna transparens?

Har KSAU delegation på att fatta dessa inriktningsbeslut och hur politiskt förankrat är detta? Det handlar om demokratins nödvändighet av transparens som jag menar avsiktligt, eller av slentrian, är satt på undantag i Hörby i toppstyrningens namn.

Hur mycket har innehållet i översiktsplanen öppet diskuterats politiskt och i medborgardialoger? Med frånvaron av informationen har revisionen inte en möjlighet att avgöra om KSAU överskridit sin delegation i direktstyrningen av förvaltningen.

Vi kan anlägga ett annat perspektiv på revisionen och dess problem: Jag får kritik för att jag ifrågasätter den uteblivna upphandlingen av Hörby-tavlan. Konkurrensverket har uttalat att man på grund av prioriteringar inte har resurser att utreda förfarandet.

Då kanske man kan tycka att det vore lämpligt att kommunrevisionen tog sig an frågan om upphandlingen av tavlan. Detta för att i möjligaste mån utreda om det begicks några oegentligheter i samband med tilldelningen av uppdraget på slottsfesterna.

Men i en situation när hela politikerkåren lyckats göras ansvarig för en enskild persons agerande är det inte sannolikt att några problem skulle hittas av kommunrevisionen som är politiskt tillsatt. Jag kan inte göra annat än att hålla med Inga-Britt Ahlenius om att det behövs en extern oberoende revision av kommunerna.

Detta gäller speciellt i en kommun med Hörbys storlek där alla känner alla och extra viktigt är det när kommunen är mer toppstyrd med en regerande fyrklöver i toppen. Lojaliteterna bildar en våt filt över de oberoende granskande ögonen – en våt filt som sträcker sig långt över partigränserna och relationen regering-opposition.

Hur komfortabel är en kommunrevision att förutsättningslöst ”sätta dit” sina egna partikamrater? Svaret är givet, även om jag hyser den största respekt för våra kommunrevisorer här i Hörby. I frånvaro av regleringar från staten måste vi själva politisk jobba med att priset för toppstyrningen blir så högt att makten avhåller sig från att nyttja den. Tyvärr är vi långt därifrån just nu.

Läs artikeln på Dagens Samhälle (tyvärr måste du vara prenumerant).