I måndags var det kommunstyrelsemöte igen. Inga politiskt spännande ämnen, även fast debatten om renhållningstaxan blev omfattande. Jag röstade för den nya renhållningstaxan som innebär en höjning med runt 180 kronor, om man som jag har en stor tunna. Det blir samma pris för två tunnor med flera fraktioner som för tunnan med bara kompost och brännbart.
Lite mer kontroversiellt blev frågorna som vi ställde angående försäljningen av det gamla kommunhuset utmed Slagtoftavägen. Där är planen att man skall sälja huset för 4.2Mkr till kommunens egen hovleverantör av byggtjänster. Detta sker samtidigt som man skall hyra tillbaka nedervåningen till socialförvaltningen för 120kkr om året. På ovanvåningen har hyreskontrakt skrivits med hovleverantören av sociala tjänster, vilket är ett sammanträffande med tanke på hyresgästen på nedervåningen.
Kommunstyrelsens arbetsutskott hade gått vidare och skrivit kontrakt, men saken skall upp i fullmäktige så fler kan titta på detta. Argumenten för försäljning är att när man fattade beslut om det nya kommunhuset för två år sedan hade man bestämt att det gamla kommunhuset skulle säljas. Och det kanske var en bra plan då, men som bekant har det runnit en del vatten under bron sedan dess. Dessutom har det runnit en hel del vatten nere på CMU i källaren till vårdcentralen, så handläggarna har därmed hamnat i gamla kommunhusets nedervåning.
Under 2011 jobbade kommunledningen med något som gick under namnet lokalförsörjningsplanen. Det var ett arbete som havererade då det uppfattades som ett omöjligt jobb att få en övergripande bild över de framtida lokalbehoven i kommunen. Senast vi i nämnden gjorde ett remissyttrande, vad jag kan se i de gamla protokollen, vi konstaterade följande i för ett år sedan SN 2011-05-19 §84:
” Socialnämnden vill till kommunstyrelsen framföra att nämnden under 2011 har för avsikt att närmare diskutera de olika förslagen som Centrumledare för boende har arbetat fram samt utifrån dessa diskussioner framlägga en långsiktig plan för lokalförsörjning avseende socialnämndens behov.”
Som sagt så har en hel del hänt sedan dess. Vi har bland annat en helt annan organisation för vilken vi inte ännu har utrett lokalbehovet. Det faktum att socialförvaltningen skulle hyra tillbaka lokalerna för 360kkr under tre år visar att vi inte riktigt har kontroll på det hela.
Vi var tre stycken på kommunstyrelsemötet som ville ha svar på frågan om det inte fanns ett internt behov INNAN man sålde. Visst har kommunledningen satt oss i situationen med ett färdigförhandlat kontrakt men det innebär ju inte att vi skall gilla läget alltid.
Vad som dessutom var extraordinärt var att det sas på mötet skulle kosta 100kkr i mäklararvode att avbryta köpet nu. Det kändes spontant som utpressning att man hade lyckat sätta sig i en så dålig position att exekveringen av det politiska systemet är så riskfyllt att man inte kan rösta emot något. Fler argument dök upp på mötet när det stod klart att alla inte dansade efter samma pipa – avbetalningen på pensionsskulden var i fara om man inte röstade rätt. Patetiskt argumentation som snarare gjorde mig mer övertygad om att kolla upp detta ytterligare.
Nio röstade för försäljning, tre emot och en avstod. Vi reserverade oss naturligtvis med argumenten ovan. Vi får se om fullmäktige har en annan uppfattning.








