Inför EU valet 2024 står den Machiavelliska maktbalansen i Europa samt klimatet högst på dagordningen. I min rationalisering av mitt beslut sker vissa överseende kring det valda partiets politik för ett politisk realistiskt maktperspektiv – inte utan att jag motsäger mig själv – politik är att kompromissa.
I den sista artikeln i serien om arbetstidsförkortningen introduceras det realpolitiska perspektivet om vad som krävs för att få Sverige på rätt riktning igen. Spoiler alert: det handlar om att jobba.
I detta inlägg ger jag mig på att försöka förklara vad jag tror är anledningen till varför vi har debatten kring arbetstidsförkortning. Frågan reduceras från att vara ideologisk till att vara ett klick-bete. Vi tar vägen via liberalismens kvartssekels dominans och stannar till vid omöjligheten att attrahera röster genom att lansera något så osexigt som offentlig förvaltning.
Arbetstidsförkortning är vår tids tidsmaskin som kommer lösa företagens och arbetarnas problem vad gäller hälsofrågor på arbetsplatsen. Läs om logiken varför det bara är ideologiskt snömos.
Om hur en stad i Taiwan utvecklar sig och växer i en riktning när järnvägen anläggs. Jag är på samma resa, fast med Europa och den union som vi är en del av. När ny realpolitisk verklighet tonar upp sig både i öser och väster växer min Europeiska identitet.
På väg till jobbet, bytte från buss till tåg vid Frankfurt Südbahnhof. Fredag är det marknad mitt i rusningstrafiken. Nåja, inte så mycket rusning under sommaren men känslan Weihnachtsmarkt finns där. Så himla mysigt.
Summering av året och en lite framtidsspaning. Inte så mycket att gnälla på förutom lite Putin och SD bashing. Spaningen för 2023 ger vid hand att båda behöver bekänna färg nästa år.
Vad säger prisjämförelser om hur vi skall bete oss vad gäller handlande av matvaror? Vad säger det om oss själva hur vi agerar i butikerna? Vilka värderingar har vi givet hur vi gör våra val (eller kanske rättare sagt icke-val) av mat? Läs mer om vad jag fann inom mig själv när jag borrade lite i ämnet.
Rysslands invasion av Ukraina är inne på sin sjunde vecka och väst fortsätter att ösa in defensiva vapen. Men en vapenvila i östra Ukraina är en seger för Putin – väst behöver gå på offensiven genom att stänga av pengakranen mot Ryssland för att sätta landet i chock – men det kommer kosta kortsiktigt. Men detta är även en möjlighet att skapa ny drivkraft i den liberala nationalstaten – vi kan komma ut starkare på andra sidan trots kostnaderna, men bara om befolkningen är med på resan.
Hur kan man accelerera trycket på Putin utan att tvinga in honom i ett hörn. Hur kan man hjälpa folket i Ryssland med argument och hur kan man hjälpa de ukrainska försvararna. Kanske finns det en silver bullet.