Posts Tagged ‘Bostadspolitik’

Besked som jag saknade från Almedalen 2016

söndag, juli 17th, 2016

Hela förmiddagen idag har jag lyssnat på talen från partiledarna i Almedalen. Det är inte utan en viss fascination man hör omkvädet. Lite småhuggande fram och tillbaka, tal om värderingar hit och dit och alla talar om andra som vänner mest hela tiden.

Det råder en väldig samstämmighet och gemyt om att det är rätt så bra i det stora hela. Anledningen till att det är rätt så bra, enligt borgarna, är att alliansen har styrt under nio år. Enligt regeringen är det för att Miljöpartiet och Socialdemokraterna styr just nu. Slutligen, enligt Sverigedemokraterna, är det bra för att de andra implementerat deras ståndpunkter.

Nu har jag inte hört Feministiskt Initiativ eller kommunisterna men deras anledning till att det är så bra trots allt, måste då rimligtvis vara att dessa två inte varit i närheten av regeringsmakten.

Om framtiden, säger den samlade politikerkåren att reformtakten måste vara hög. Med lite avdrag här, några subventioner där, lättnader överallt och bättre värderingar hos folk så kommer man närmare himmelriket på jorden – kort sagt får man bara fart på “integrationen” så blir allt bra.

Men vet ni vad, jag tror inte på att mer av samma politik är det som kommer att göra skillnad. Vilka stora samhällsproblem är det som skall lösas? Min lista är enligt nedan (ingen inbördes ordning):

  1. Försvaret av landet måste rustas upp
  2. Utanförskapet måste minska
  3. Kriminella måste lagföras
  4. Skolan måste utbilda bättre
  5. Bostadsbyggandet måste öka
  6. Infrastrukturen måste stärkas

Naturligtvis begriper jag att systemen hänger ihop, men på samma sätt som asylpolitiken kraftigt reformerats (revolutionerats) för att komma i takt med verkligheten behöver ovan områden en disruptiv omdaning.

Vi vet att vi inte kan öka skattetrycket eftersom vi redan har ett av världens högsta, så det är bra för diskussionen att vi inte ens behöver fundera på det. Men, om vi inte kan öka skattetrycket så måste vi öka skattebasen och minska utgifterna för att ha råd med satsningar. Hur ser det ut med gungorna och karusellerna i Sverige idag?

1. Försvar

Försvaret saknas först av de svenska politikerna när ryssen står på Gotland. Det räcker inte med fyra kanoner i Boden. Endast Björklund tog upp detta i Almedalen. Men att återigen bygga upp ett värnpliktsförsvar (som jag tycker vi skall ha) från noll kommer att ta tid och kosta massor med pengar. Det är bara bita i det sura äpplet för vi måste göra det.

forsvar

Ungdomens törnrosasömn måste brytas och introduceras till nationellt projekt.

Detta är rena kostnadsökningar men den samhällsekonomiska biten kan vi få igen genom att vi skapar ett nationellt projekt där alla kommer vara inblandade. Ett integrationsprojekt som heter duga där vi får göra medborgare av snorungar och sedan släppa ut dem i samhället som disciplinerade och fostrade fjälljägare, oavsett bakgrund

2. Utanförskap

Utanförskapet måste minska. Det är två parametrar som måste ändras, inflödet och utflödet. Ett långvarigt utanförskap skall inte existera i ett modernt samhälle. Flexibiliteten in på och ut från arbetsplatsen måste öka.

Livstidsperspektivet, att man inte kan byta jobb, skapar ohälsa i sig och trösklar tillbaka. Vi måste gå i en dansk riktning för att åstadkomma detta. Hittills ser jag inget från svenska politiker. Konstgjord andning från Centerledaren presenterades men inga ändrade strukturer.

2a. Inflöde till utanförskap

Inflödet till utanförskapet skall minimeras genom att de sektorer som genererar de långtidssjukskrivna själva skall ta ett större ansvar för de individer som hamnar i sjukskrivningen. Om en arbetsgivare inte lyckats fånga upp att en arbetstagare inte har förutsättningar att klara av det jobb som denne är satt att sköta, ja då är det inte orimligt att arbetsgivaren ansvarar för sin försumlighet.

Det positiva är att man tvingar arbetsgivaren att använda den betydligt billigare verktygslådan innan sjukskrivningen inträffar i stället för den dyrare efter sjukskrivningen. Dessa kostnader transfereras dessutom till samhället.

Vidare, är det naivt att tro att alla är mentalt byxade för alla jobb. Ut-möjligheten från ett jobb är lika viktig som in-möjligheten.

2b. Utflöde från utanförskap

Utflödet från utanförskapet handlar om att använda människans naturliga drivkrafter att bli en del av samhället. Det är endast där som en utkomst kan sökas, inte i utanförskapet i sig. Samhället har skyldighet att säkerställa individens behov av trygghet och dess behov av mat och värme genom dagersättning för överlevnad, om individen själv inte förmår detta.

Allt utöver dessa basala behov är individen själv ansvarig att tillfredsställa. Det betyder att individens egna drivkrafter på ett helt annat sätt kommer stå i fokus.

natual way

Den nuvarande policyn för att komma ut från utanförskap är som att försöka få en droppe att falla som en fyrkant. Det vore mycket lättare att använda naturlagar

Alla insatser i form av introduktion eller integration (och den apparat som finns för att hantera social omsorg) lämnar man över till individen att själv sköta efter eget tycke.

Här finns otroligt stora pengar att spara. Men det bygger på att flexibiliteten/rörligheten på arbetsmarknaden ökar. Detta genom att en progressiv beskattning av kommunalskatt, kommunalt subventionerade arbetsgivaravgifter i den nedre delen av löneskalan införs för att eliminera tröskeleffekter.

Minsta lilla initiativ från individen skall leda till ekonomiska positiva effekter för den enskilde.

3. Rättsväsende

Att som individ inte värna andra individers trygghet, både fysisk och materiell, eller samhället självt, då förverkas rätten till att vara en del av samhället. Det är samhällets skyldighet att säkerställa att dessa individer upphör att vara ett hot mot samhällskroppen.

Varje stad som implementerat nolltolerans mot brott har nått framgång. Det är min mening att Sverige skall ha sådana muskler i våldsmonopolet att i princip alla brott beivras.

I det korta perspektivet innebär detta kostnadsökningar, medan i det långa perspektivet blir detta mycket billigare än att resurssätta endast delar av våldsmonopolet och låta kriminella härja fritt på andra områden.

4. Skola

Skolan är inget uppehållsrum för stökiga ungar. Skolan är en läroanstalt där maximal kunskap skall införskaffas under tiden man tillbringar där. Skolan är en spegling av samhället utanför. På samma sätt som det skall råda nolltolerans i samhället mot brott skall det råda nolltolerans mot stökighet i klassrummet. Läraren skall inte behöva vara ordningspolis samtidigt som denne beträder rollen som lärare.

skola

Är det någon som inte anser att det skall bli hårdare tag mot buset i skolan?

Jag är övertygad om att med rätt disciplin i skolan kommer bara de barn och ungdomar som är i skolan för utbildningens skull finnas kvar. Med individens vetskap om dennes ansvar för sin egen utveckling från barndomen ända in i arbetslivet, uppnår man en självdisciplinerande effekt. Med ordning och reda i klassrummet kommer lärarna kunna använda sin profession att leverera kunskaper.

Rent kostnadsmässigt kommer det initialt bli dyrare att implementera den nya skolkulturen och disciplinen, men i det långa loppet kommer kostnaderna gå ner för utbildning även om utbildningen i sig är gratis.

Utbildning tillsammans med sjukvård är den bästa investering en stat kan göra och dessa skall vara gratis framgent.

5. Bostäder

Bostadsbyggandet måste adresseras då det inte finns de antal bostäder som befolkningen behöver. Endast enklare bostäder för att tillfredsställa individers basala behov av skydd och värme behövs ordnas politiskt.

20160715_113545

Utsikt från 46 våningen i Changzhou, Kina. Bilden visar vad som är möjligt att åstadkomma vad gäller bostadsfrågan på 10 år.

I övrigt så skall marknadshyror införas för att skapa ekonomiska incitament för att få fart på bostadsbyggandet där efterfrågan är som störst.

Blott det faktum att man under hela mitt vuxna liv har pratat om problemen på bostadsmarknaden utan ha gjort något åt problemet visar vilka värdelösa bostadsministrar vi har haft.

6. Infrastruktur

Infrastrukturen behöver byggas ut för att förbättra arbetsmarknadens behov av matchning. I en värld av mer och mer specialiserad arbetskraft behöver ett glesbefolkat land som Sverige en infrastruktur som överbrygger dessa avstånd.

20160520_082801

Världens längsta bro – Höghastighetsjärnvägen mellan Beijing och Shanghai. Järnvägen byggdes på 4 år och är specad till 380km/h. Stockholm -Malmö på 1:30h

I takt med att urbaniseringen fortsätter minskas antalet noder i systemet. Systemet kan förenklas och effektiviseras. Detta gäller såväl höghastighetsjärnvägar som fiberbredband.

Det pågår många utredningar men så otroligt lite verkstad. Ingen vågar måla upp visioner om framtidens kommunikationer. Problemen som målas upp är att vi är för få människor i landet, men det är just det som är orsaken till att kommunikationerna behövs. Arbetsmarknadsområdena måste bli större för bättre matchning och dynamik.

Slutsats

Tillsammans med utbildning och sjukvård är en väl fungerande infrastruktur och ett väl fungerande rättsväsende fundamenten i en robust ekonomi.

Om dessa perspektiv skulle jag vilja höra mer av från svenska politiska partiet. Det räcker inte med att man lovar en ny utredning – seriösa partier vågar genomföra något också.

Jag saknar ett liberalkonservativt parti som tar sitt uppdrag på allvar utan att triangulera röster genom att vilja allt men uträtta inget.