Arkiv för kategori ‘Okategoriserade’

Låt dig inte förledas genom att ledas

lördag, 15 juli, 2017

Världen är full av duktiga idioter – vill du vara en av dem? Inte, då är det viktigt att du inte förleds av Hörby kommuns (tja, läs Susanne Meijers) text om alternativen om utescenen i Karnas backar som publiceras på kommunens hemsida i en digital medborgardialog:

Det finns olika alternativ när det gäller scenen:
  1. Använda den mobila scenvagnen: Fungerar bra vid de flesta konserter. Varje tillfälle kräver dock en hel del förberedelser och arbete och medför därmed kostnader. Scenvagnen ska transporteras, sättas upp och riggas. Det finns ingen loge, vilket vissa artister och aktörer har behov av. Scenytan har begränsningar och är för liten för teater, dans och till exempel vår populära Hörby Blåsorkester.
  2. Fast utomhusscen: Med en fast scen skulle själva scenytan bli större och lämpa sig bättre för teater, dans och större orkestrar. Fasta loger i anslutning till scenen skulle underlätta för de flesta uppsättningar och aktiviteter, och är en förutsättning för att locka etablerade artister. En fast scen stimulerar och möjliggör också för fler aktiviteter och spontana arrangemang och uppträdanden, då det inte krävs lika mycket planering och administration som med scenvagnen.

Alternativ ett suger och är dåligt, alternativ två är superbra och levererar himmelriket på jorden ( i alla fall under Valborg). Man behöver inte ens ha tagit en kurs i källkritik på universitet för att det skall vrida sig i magen. Det är uppenbart vilket svar hon vill ha.

kulturpalats

Kulturpalats i Karnas backar

Gå in i enkäten och tryck i alternativet att det skall inte vara någon utescen alls…  just det, det alternativet finns inte – ett alternativ som man inte får reda på bland de två publicerade alternativen. Alternativet som man kan välja som ickesocialist i enkäten kan även tolkas som att man ger Susanne Meijer fria händer att skapa ett kulturpalats i Karnas backar i stalinistisk anda).

Kommunen skall inte hålla på med betongklumpar i friluftsområdet. Kommunen skall säkerställa att den kommunala servicen fungerar. Punkt.

Och de politiker som inte delar min mening av scopet måste dela prioriteringen: först när politikerna har levererat den obligatoriska servicen och sänkt skatten kan de luta sig tillbaka och drömma om socialistiska elitprojekt.

Meddelande till politikerna i den styrande regnbågen:

Sluta upp med bränna skattepengar på uppdrag som medborgarna inte har gett och som ni håller på med som hobbyprojekt i brist på lösningar på de verkliga problemen i Hörby!

 

Andra bloggar med etiketterna: , ,

Tack Emma!

fredag, 14 juli, 2017

OK, nu var jag lite för snabb på tangentbordet. I veckan kontaktade Skånetrafiken mig igen och tog upp mitt claim på biljetten som försvann i automaten i Höör som jag bloggade om för några veckor sedan.

Efter lite mailande fram och tillbaka (bland annat inskickande av reseräkning) så får jag följande mail i min inbox:

Screenshot_20170714-182107

Utan att behöva skicka in den fysiska biljetten, som inte hade med försvinnandet att göra, var det nu OK att skicka in en scannad kopia och vips var ärendet avklarat.

Mycket föredömligt och agilt agerat av Skånetrafiken, tvärt emot vad jag bloggade om innan.

Nu sitter jag igen i loungen på Frankfurts flygplats igen med min gin och tonic och spanar ut över över plattan genom persiennernas lameller.

20170714_182406

 

Min taxi är bokad hos Frosta Taxi i Höör till Ludvigsborg. Tänk om planet är i tid, tänk om tågen fungerar – det hade varit så skönt att komma hem innan tolv.

Men jag är tacksam för Emmas jobb, kanske inte så mycket för de 153 kronorna utan mer för inkännandet. Bra jobbat och trevlig helg på dig, vem du nu än är!

Andra bloggar med etiketterna:

Dubbelfel av politiken i Hörby… igen.

onsdag, 5 juli, 2017

Vi kommer alla ihåg det skandalösa fullmäktigemötet i oktober förra året… den bisarra föreställningen där centerpartister kuvade sig under den socialdemokratiska piskan där man övergav vallöften och i princip även sin gröna själ för att få sitta med vid köttgrytorna i Hörbyadministrationen.

Nåja, då i oktober så skulle en allomfattande plan tas fram för att komma tillrätta med det politiska problem om att oppositionen tagit ledarskapet i solcellsfrågan. Redan i februari skulle arbetet sättas igång… och nu har vi sett resultatet.

Jag läser kommunstyrelsen protokoll 2017-06-07 §167 att man skall ta ner bygglovstaxan för solceller till noll kronor. Nu måste väl initiativet vara återerövrat av majoriteten genom att neutralisera problemet? Med skattemedel trixar Susanne Meijer ett politiskt taktiskt problem genom att leverera en lösning som är felaktigt på så många sätt.

Man blir bara förvånad över idiotin som pågår och att ingen kan skicka lite vett till den styrande skattejuntan som sitter vid styret i Hörby. Två fundamentala problem:

1. Ett år efter den första katastrofen så har man fortfarande krav på att fastighetsägaren skall ta fram dokumentation, ritningar, eventuellt med arkitekt, för att få sätta upp en solcellspanel.

2. Hela administrationen av dessa bygglovshandlingar, utredningar och beslut skall nu skattesubventioneras i och med att man tar bort kostnaden för den sökande – man överger principen att det skall vara till självkostnad för den sökande.

Det uppenbara är punkt nummer ett – förmyndarsamhället som Socialdemokraterna vill ha genom att de övriga den den styrande regnbågen tillåter det.

Det kanske mer, men mindre uppenbara, problemet är att man skattefinansierar handläggningen för att behålla politikens kontroll över medborgaren och dennes frihet.

Detta är dubbelfelet i beslutet: Man använder de skattemedel, en skattehöjning som man sa skulle gå till mer hemtjänst och andra behövande, för att kontrollera medborgaren genom onödig byråkrati.

Vår plikt som liberaler är att sträva efter mer frihet för individen – det innebär inte att vi ger mer pengar till Susanne Meijer för att hon skall ta sig friheter för att kontrollera oss och det vi vill göra med våra liv.

Min fråga till Hörbys borgerliga politiker är varför ingen tar fighten för oss? Varför det inte finns tillräckligt med ryggrad hos en majoritet borgerliga politiker att fatta ett beslut som minskar kommunal byråkrati, sänker behovet av skatter och ger mer frihet till medborgarna?

Vetskap som inte fastnar

måndag, 3 juli, 2017

I helgen var jag och shoppade en stekpanna. Den gamla pannan hade förlorat mycket av teflonbeläggningen och funktionen var borta. Man undrar var den beläggningen har tagit vägen – uppäten med maten gissar jag – lite teflon har väl ingen riktig karl dött av…, eller?

Applicerande av all kunskap så skall man inte ha en teflonpanna; länkad artikel borde övertyga även den mest resistenta.

Som sagt så var jag iväg och köpte en stekpanna – med teflon.

20170702_181404

Jag packar upp pannan och ser att det sitter en liten dekal i mitten som talar om att det är en non-stick panna.

Problemet – jag får inte bort lappen – den sitter för hårt.

Inga vassa metallföremål får använda i pannan står det i manualen. Jag gör ett undantag när jag tar en kniv för att lirka upp ett hörn på klisterlappen så att jag kan ta bort den.

Sedan blev det köttfärssås med en touch av teflon (.. antar jag). Smakade jättebra!

Skånetrafiken på charmoffensiv

torsdag, 29 juni, 2017

Bland alla nedrivna kontaktledningar så går ett och annat tåg på Södra Stambanan från Kastrup mot Hässleholm. Just idag när jag är på hemresa skall jag vara glad att kontaktledningen är sönder i Hässleholm – jag skall bara till Höör…

Ni kanske lever kvar i en tid när flygresande är glamour – på 70-talet när det faktiskt serverades champagne. Jag skall inte vara för kritisk då jag nu sitter i Lufthansa loungen på Frankfurts flygplats och skriver detta, men faktum är att man blir ordentlig hårdhudad mentalt när man flygpendlar ner i Europa.

Förra helgen var det midsommar. Då var det hemresa också. En kort flight till Kastrup och sedan Öresundståg till Höör och sist taxi till Ludvigsborg och sängen där. Mitt plan gick 2030 så åskvädret över norra Tyskland på eftermiddagen skulle inte beröra mig – ack så fel jag hade.

lh-glas

Ett glas sekt i Loungen ikväll…

När jag kommer till flygplatsen är det knökfullt med folk – det visade sig att alla flyg över norra Tyskland hade varit inställda eller omdirigerade (i tid och/eller rum). Mitt plan skulle gå enligt plan. Jag sätter mig ner i loungen precis som denna veckan och groggar till huvudet för att få en minneslucka på planet.

Jag lullar bort genom genom den psykedeliska tunneln till B-piren och kommer till gaten ”just in time” för att se planet rulla in. Härdade passagerare rusar av planet – uppenbarligen var de försenade mer än jag kunde ana.

Vi bordar planet på rekordtid för att komma iväg snabbt. Det är intressant att se hur en i övrigt orelaterad grupp människor agerar för att upp nå ett gemensamt mål utan överenskommelser.

”Boarding complete” i högtalarna och vi alla förväntar oss att motorerna skall starta. Icke. I stället meddelar piloten att vår slot tid är om 50 minuter. Så efter all den ruschen in i planet så blir vi sittande i nästan en timma.

Jag meddelar taxi i Höör från planet om min försening och att ETA troligtvis är 20 över tolv i stället för halv tolv. 1 timma och 45 minuter försent kommer vi iväg – men kedjan håller ihop om än två timme senare ner i sängen på Röingevägen.

Visst blir det en skakande upplevelse att flyga genom åskmolnen men om man är fatalist som jag är det inga problem. Landar 2330 och kommer med 2346 tåget mot Malmö C. Allt går som tåget (i dess positiva, ursprungliga och icke ironiska mening) – bara en kvart försenat från Kastrup.

Fem i ett på natten går det ett pågatåg till Höör till min bokade taxi i Höör. Strax utanför Lund stannar tåget. Lokföraren meddelar att det är en jourhavande medmänniska som lagt sig ner på spåret och tåget kan inte köra vidare innan personen hjälpts bort av polisen.

Min GPS i telefonen är påslagen så jag har loggning på Google Maps att 01:33 är jag strax före Lund C när tåget börjar rulla igen. Jag ringer Taxi i Höör och berättar att jag blir lite senare.

Taxichauffören meddela att han måste sluta jobba för hans 11 timmar är slut – han måste ha sin dygnsvila. Svårt att argumentera mot det.  Jag ser på Google maps att jag kommer till Höör 0204 på natten.  delayVän av ordning kanske frågar sig varför jag har kollat upp det? Jag kan då meddela att jag försökte få tillbaka pengarna för biljetten eftersom jag var försenad en halvtimma.

Bara glömma det – enligt Skånetrafiken ankom tåget i tid. Säg det till Taxi-chauffören som hade åkt hem och lagt sig. Jobbar Skånetrafiken i likhet med flyget på UTC tid? Jag vet inte, men konsekvensen av förseningen blev att jag fick gå på midsommarnatten frän Höör till Ludvigsborg.

20170623_024531

Någonstans vid Jägersbo mitt i natten

Helt yr i huvudet i brist på energi, då det enda jag inmundigat var en rejäl gin och tonic i Frankfurt, vinglar jag fram och tillbaka på cykelbanan utmed Sätoftavägen. Jag skrattar åt mig själv – att jag är den förste just denna midsommar som vinglar fram på en cykelväg mitt i natten – alltid något, tänker jag.

03:12 kommer jag hem och stupar ner i sängen (eller runt klockan 2 på natten om man går efter Skånetrafikens klocka i både noggrannhet och tidszon). Klockan 0800 skall jag upp och köra till Jönköping för traditionsenligt nyårsfirande.

Ja, ni kan ju gissa hur det förlöpte. Regn och grillning – mina systersöner gör allt för att genomföra programmet trots regnväder.

20170623_174827

Midsommargrillning i Forserum

Efter helgen kommer vardag – dags att åka tillbaka till kontinenten och fungerande tågtrafik. Pågatåg 0444 från stationen i Lund mot Kastrup.

Jag försöker köpa min biljett, men inte kommer det ut någon biljett. I stället kommer en stor röd skärm på automaten.

20170626_043746

Fel på automat i Höör efter att pengar dragits på mitt Jojo-kort

Jag går över till nästa automat och köper min biljett i stället. Då ser jag på kortets saldo att den förra, felande automaten, trots att jag inte fick någon biljett, hade dragit pengar från kortet.

När jag senare på dagen kommer fram till Frankfurt kontaktar jag Skånetrafiken som bekräftar att jag köpt två biljetter. Jag vill då ha återbetalt min första biljett som aldrig kom. Men det går inte – supportagenten på Skånetrafiken vill ha den biljett som jag faktisk fick, som jag faktiskt reste på och som jag faktiskt skall skicka in med reseräkningen.

Jag försökte argumentera att det var inte biljetten som jag hade utan den som jag inte hade som jag ville ha ersättning för. Näpp – glöm det. Jag genomför ett överslag – om jag skickar in biljetten (givet hur dåligt allt annat funkar med Skånetrafiken) vad är sannolikheten att jag får tillbaka den så att jag kan claima den i reseräkingen?

Jag kommer fram till att sannolikheten är nära noll så jag skippar alltihopa och bjuder Skånska skattebetalare på kalaset om 153 kronor.

Så det var min midsommarhelg. Känns bra att jag slutet betala landstingsskatt och subventionera katastrofen till kollektivtrafik i Skåne. Nästa blogginlägg måste handla om hur glad jag är att jag slipper betala kommunalskatt.

Får helt enkelt läsa några kommunala protokoll i helgen…

 

 

Ytterligare en dag i Meijeribranschen

söndag, 21 maj, 2017

Läser i kommunstyrelsen protokoll 2015-05-02 att man tänker instantiera ett SSID i kommunens befintliga WLAN nät i kommunens lokaler. Driftskostnad 23 000 kr om året. Bara för att bevisa hur out of touch vårt kommunalråd är med verkligheter kommenterar hon satsningen i Skånska Dagbladet 2015-05-19:

– Det är viktigt för medborgarna att Hörby ligger i framkant.

Det låter heroiskt och banbrytande med ”framkanten”. Men om man har rätt grejor så är det bara att konfigurera om befintlig hårdvara något. ”Framkant” hade inträffat om detta gjorts när hårdvaran installerades i det ny kommunhuset. Hörby ligger inte i framkant, man ligger år efter. Vi behöver verkligen bortse från all kunskap om omvärlden för att uppleva den av Susanne Meijers proklamerade storheten i styret.

Om ni går till protokollet och läser beslutet om öppet SSID i kommunens nät och jämför med följande utsaga av kommunalrådet, hur stämmer de överens?

Vi kommer att börja här i centrum med Nya och Gamla torg, och sen fortsätta med biblioteket, museet, Metropol och Allaktivitetshuset. Tanken framöver är att vi ska kunna utöka det trådlösa nätet och sätta upp det där vi har mycket aktiviteter. Framförallt kring våra idrottsanläggningar. Skolorna finns också med och kommunhuset, och får vi en utomhusscen framöver – då ska man ha det där också, oavsett var den hamnar, fortsätter Meijer.

Faktum är att det mest handlar om den stora visionen om ett kommunalt öppet WiFi nät i Hörby centrum. Något som inte fattats beslut om. Man har tagit beslut om att investera för hotspots på Gamla Torg och Nya torg. Av någon anledning sägs det inget om driften av dessa hotspots.

Kommunalrådet målar upp en stor vision om gratis kommunal WiFi på idrottsplatsen, i skolorna, biografen/mingelhuset och fritidshuset. Kanske kommer även öppna platser som torgen med om man finansierar driften av accesspunkterna för 400 000 kronor… Man kan inte undgå att inse hur nära detta ligger kommunalrådets ideologi. Som kommentar i tidningen säger hon:

– Det känns jätteroligt. Vi har fått det här initiativet från våra tjänstemän, och har tittat närmare på det. Det känns som att ett öppet trådlöst är något som vi verkligen ska ha i Hörby. Det är bra tajmat, säger kommunalrådet Susanne Meijer (S).

Det ”känns” för henne som rätt. Hennes nyanställda tjänstemän på kommunledningskontoret har ett favoritprojekt och har lyckats övertala kommunalrådet om förträffligheten. Och mycket övertalning behövs inte för en socialist – det som känns som en utvidgning av kommunal verksamhet måste vara rätt sak att göra.

Faktum är att hon leker med skattepengar genom att anställa mer administrativ personal som har hjärteprojekt som de i sin tur lyckas sälja tillbaka till en socialist som ser sin dröm om ett samhälle där politiken (d.v.s. hon själv) styr allt. Hela kedjan är fel, där vi borde leta efter sätt att göra kommunens byråkrati mindre och civilsamhället större,  gör den nuvarande skaran av politiker det motsatta.

Alt kostar pengar; de nya tjänstemännen, WiFi nätet och inte minst frånvaron av fokus på att leverera kvalitet i kärnverksamheten. Jag ställer mig frågan om dessa 400 000 kronor var det mest prioriterade projektet som fanns? Vi vet alla svaret, men för en socialist är svaret diametralt annorlunda. För socialisten handlar det om att det offentliga skall växa – skattepengarna finns i oändliga mängder för att bygga den genomreglerade mönsterstaten.

Alla vi andra konstaterar att målet måste vara ett samhället där kommunen fokuserar på kärnverksamheten kring social service, utbildning och teknisk förvaltning. Susanne Meijer och regnbågen fick igenom en gigantisk skattehöjning när de tillträde under förespeglingen att det vara för vård och omsorg i Socialnämnden. Dessa pengar går nu iväg till andra håll för att ”det känns jätteroligt”.

Det enda som är positivt i Skånskans Artikel är att hon vacklar nu om var utomhusscenen skall placeras. I bästa fall kan hela projektet placeras i malpåsen innan de stora pengarna sätts sprätt på. Hörby kommun är inte, och skall inte vara, en socialistisk kulturell stormakt. Vi skall inte heller ha ett kommunalt finansierat Internet i kommunen.

Andra bloggar med etiketterna: , ,

Sparkad från fel post av fel anledningar – åsiktskorridorens offer och dess överlevare

söndag, 9 april, 2017

I torsdags när jag kommer hem till Kastrup från jobbet i Tyskland står jag på perrongen och väntar på tåget. Jag står bakom avspärrningen som transportören har satt upp för att säkerställa att alla som kommer till Sverige har ID kort och därmed minska antalet som söker asyl i Sverige.

20170406_191740

ID kontroller på Kastrup 2017-04-06.

På den ”danska” sidan, på andra sidan stängslet mellan spåren, är det OK att kliva på tåget utan ID kontroll. Gränskontrollen är en symbol för den gränslösa naiviteten om att Sverige kunde kunde ha en helt ortogonal hållning kring migration än resten av världen.

Stor del av den svenska allmänheten höll sig inom den så kallade åsiktskorridoren ivrigt inpiskade av hela det politiska spektrumet utom Sverigedemokraterna. Insikten om konsekvensen av att världens alla flyende kunde få tillgång till ett av världens mest omfattande skattefinansierade välfärdssystem, bara man fysiskt tog sig till den svenska gränsen, var det ingen som fick prata om utan att vara ”rasist”.

Ett år innan de sydeuropeiska dammluckorna mot Mellanöstern/Syrien, Afghanistan och Nordafrika  öppnades beskrev jag på denna blogg principer för ett annat flyktingmottagande mer fokuserat på etik och hjälp till de flyende och mindre fokus på den inrikespolitiska låsningen. Som vi alla vet så har verkligheten kommit ikapp Sverige sedan bloggen skrevs.

Vad som är kvar är politikernas oförmåga att bygga landet efter verkligheten i stället för den utopistiska migrationskartan som huvudfåran av politikerna i Sverige fortfarande följer. Övergången mellan karta och verklighet blir som mest tydlig på Kastrup och ID kontrollen där dubbelmoralen manifesteras; där säkerställer svenska staten utanför landets gräns att asylsökande inte kommer fram till Sverige för att exercera sin rättighet att söka asyl – en rättighet som svenska staten säger sig värna högt.

Men det är inte bara på Kastrup vi kan se dubbelmoralen. Även hemma i Hörby kostar det på att inte hålla sig inom åsiktskorridoren. Hörbybostäders VD tillika ekonomichef i kommunen fick sparken från VD-posten för att han i en intervju i Expressen säger det vi alla vet om utmaningarna med immigrationen och integrationen. Om du inte redan lästa originalartikeln så läs den innan du läser vidare här.

Det är inget revolutionerande som sägs:

  • att områden med en majoritet från andra kulturer blir inte integrerade områden. Påståendet bevisas av miljonprogramsområdena runt våra storstäder där kvinnor jagas över torgen om de inte skyler sig eller går in på caféer för män.
  • Att kostnaderna för skattekollektivet i kommunen kommer bli kännbara på grund av immigrationen. Detta är heller inte några nyheter. Till sist bejakar han
  • att om vi hade en större folkmängd (50 miljoner) så kunde samhället härbärgera antalet migranter genom utspädning och då hade vi inte haft så stora problem som nu.

Dessa uttalande stämmer inte med Hörby kommuns värdegrund enligt kommunalrådet Susanne Meijer(s). På Hörby kommuns hemsida kan man läsa följande:

Hörbys kommunalråd Susanne Meijer har reagerat starkt på intervjun som återgivits i media.

- Jag och hela den politiska majoriteten tar starkt avstånd från de här åsikterna. De strider mot vår värdegrund där alla behöver känna ansvar för helheten, och som alla som representerar Hörby kommun förväntas följa. Vi förväntar oss att beslut som tas respekteras och förverkligas med kraft. Har man personliga åsikter som hindrar en från att fullfölja sitt uppdrag, så är man inte lämplig att representera Hörby kommun, säger Susanne Meijer.

Att säga det uppenbara är emot värdegrunden. Kommunalt hyckleri av Susanne Meijer och total ryggradslöshet av resten av etablissemanget att låta Meijers uttalande framföras utan att problematisera det. För att rädda sig kvar på jobbet som ekonomichef har en medial skådeprocess genomförts där Robert Odeberger gör karaktärsmord på sig själv till förmån för den politiska ledningen (min kursivering):

 Jag uttalade mig på ett sätt som jag inte borde och i frågor som inte är mitt ansvarsområde. Jag beklagar detta och ber om ursäkt till dem som eventuellt har tagit illa vid sig, säger Robert Odeberger.

- Jag är medveten om att jag gav uttryck för politiska åsikter som jag inte borde gjort i min yrkesroll. Jag är också väl medveten om att det jag sa strider såväl mot Hörby kommuns politiska beslut och officiella inriktning, som kommunens värdegrund, säger Robert Odeberger.

När jag läser det kursiverade i uttalandet tänker jag mer på uttalande från åsiktsfångar på kinesisk TV än på svensk kommunal förvaltning – kanske dags att tänka om?

Så långt åsiktskorridoren. För att, liksom på Kastrup, verkligen belysa hyckleriet som krävs för att upprätthålla åsiktskorridoren kan vi fortsätta med att ta ytterligare ett uttalande från kommunstyrelsens ordförande Susanne Meijer(s) från samma sida som ovan (min kursivering):

 - Han ska bara arbeta med frågor som har direkt ekonomisk karaktär, där vi har fullt förtroende för honom. I alla andra sammanhang kommer han att ersättas av andra medarbetare. Det vore direkt olämpligt att låta en person som så tydlig uttalat sig mot vad Hörby kommun står för, fortsätta att representeras oss, säger Hörbys kommunalråd Susanne Meijer, S.

Så trots att ekonomichefen inte delar kommunens värdegrund så har Susanne Meijer fullt förtroende att han skall ha hand om kommunens pengar. Det finns två perspektiv kring detta:

  1. Dels kan man fråga med vilken auktoritet som ekonomichefen hålla i finanserna när kommunalrådet har vingklippt honom totalt och skapat en än mer utpräglad maktens lakej än han var innan?
  2. Dels kan man ifrågasätt hur man, som Susanne Meijer gör, etiskt kan resonera att det är oproblematiskt att kommunens näst högste tjänsteman inte behöver dela värdegrunden, detta givet att mycket av en kommun håller på med hänger på ekonomin och den finansiella data som ligger till grund för de politiska besluten.

För mig är Meijers uttalande otroligt – hon liksom jag har suttit i Socialnämnden och sett frånvaron av möjligheter till ekonomistyrning på grund av att ekonomikontoret brast i sin förmåga till leverans. När bokslutet dröjer två månader och sedan är markant annorlunda än vad helårsprognosen var när den presenterades i december så har Meijer förtroende. Om ni inte kommer ihåg så läs här.

Att ekonomistyrningen inte fungerade var för mig uppenbart redan 2011, mitt första år i Socialnämnden. Från denna tid till dags dato har det varit Robert Odeberger som varit ansvarig för de ekonomiska systemen och bär det yttersta ansvaret (efter den politiska ledningen), trots det har Susanne Meijer fullt förtroende, trots att hon har varit med hela resan och sett samma saker som jag.

Meijer ser inte kopplingen mellan etik och ekonomi. Vi har alla varit med och sett hur boksluten friseras för att leverera ett positivt resultat. Har det inte varit AFA pengar så har det varit något annat. Kommunalrådet anser att det är det politiska ledarskapet som gjort ett positivt resultat.

bokslut

”Det går bra för Hörby” enligt vem?

Visst, om man bara ser på bottom line så kan man härleda sig att tro att Hörby kommun är en finansiell tigerkommun.  Backar man ut lite så ser man att kommunen, likt som katten, trots allt lyckades landa på fötterna; flyktingpengarna från Migrationsverket förhindrade en brakförlust på 20 miljoner i socialnämnden samt förseningen i att ta in pensionsskulden i balansräkningen gav resterande 10 miljoner på plussidan.

arsredovisning

Från KSAU 2017-03-28

Utan dessa felbudgeteringar och det faktum att kommunstyrelsen misslyckats med att sätta den vansinniga planen i verket att köpa villor för 10 miljoner så hade kommunen gått med förlust. Och då har vi inte ens berört kommunens investeringsskuld på en miljard kronor i eftersatt underhåll.

Vad Susanne Meijer stolt deklarerar (troligtvis är hon själv omedveten om det) är att genom att dra ner på investeringarna så räddar man kassaflödet. Man har bara orkat med att investera en tredjedel av vad planen säger. Därmed kan man minska driften av nyinvesteringarna samt att skjuta underhållet till framtida generationer att ta hand om – en skuld som växer än mer ju mer mögel som växer i husen.

Kontentan av detta är att ju mer man fokuserar att hålla rent i åsiktskorridoren desto mer sjangserar verkligheten i frånvaro av politiker som ser hur verkligheten är beskaffad – kommunen gör en långsiktig brakförlust för medborgarna medan politikerna tycker sig gjort ett bra jobb.

Det är inte en tillfällighet att kommunen kommer fram med en plan och finansiering för utescenen i Karnars backar medan man inte har en aning vad man skall göra i Lågehallarna – politikernas verklighet i åsiktskorridoren och verkliga människors verklighet är två helt skilda verkligheter.

Visst borde Robert Odeberger sparkas, men inte för att han sa hur stora utmaningarna är inom integrationen utan för att han inte säger hur illa det egentligen är ställt med kommunens ekonomi.

Susanne Meijer borde sparkas, inte för att hon sparkade Odeberger av fel anledning utan för att hon är ointresserad av att hushålla med våra pengar, okunnig om ekonomi och att hon inte jobbar för Hörbybornas bästa.

Länk till att göra polisanmälan: https://polisen.se/Utsatt-for-brott/Gor-en-anmalan/

Andra bloggar med etiketterna: , , , ,

Gnälla går ju… men det är ditt eget fel (och mitt)

söndag, 26 mars, 2017

Vi som har följt Hörbypolitiken under många år kan konstatera att de mest märkliga sakerna kan hända i den titt som tätt. Men om man lyfter blicken lite så ser man att det oproportionerligt mycket som är märkligt jämfört med andra närliggande kommuner.

Jag har ofta skrattat åt slutledningen att det måste vara något med vattnet i Hörby som drivande i alla konflikterna, men det är den bästa förklaringen än så länge. För vad är det just i Hörby som driver fram galenskaperna.

Det kommunala uppdraget är enkelt: att organisera och prioritera de allmänna resurser som skattekollektivet betalar in. Det är inte att erövra den politiska makten och sedan genomföra en agenda som inte har med det kommunala uppdraget att göra.

Jag vet vad som pågår – jag såg det från insidan under åtta år i kommunpolitiken. Hela det kommunala politiska systemet (och därmed förvaltningen av kommunen) är igenproppat av ideologiska ickekommunala agendor och personliga vendettor.

Alla kommer väl ihåg beslut om korrumperade monumentalmålningsupphandlingar, investeringar i stenöknar i brist på en lokalförsörjningsplan, sittandes på dubbla stolar i bolagen eller hur kommunalrådet underminerade hela det politiska systemet genom att runda både tekniska och socialnämnden där han inte hade full kontroll?

Vad som kanske inte finns i allmängodset är hur kommunalrådet kommer in oanmäld på ett Socialnämndsarbetsutskott och vill anmäla mig för att brutit mot sekretessen genom ett blogginlägg om hemtjänsten. Eller hur beredningsgrupper konfigurerades utifrån vänskapsband och inte utifrån viljan till resultat.

När vårt förra kommunalråd, Lars Ahlkvist, fick spaken (tillsammans med alla oss andra som bekämpas hans välde), då fanns ändå förhoppningen om något bättre. Men ack, så blev det inte – snarare har det blivit än värre.

In kommer Socialdemokraterna med Susanne Meijer i förarsätet med en radband av lydiga pojkar med mössan i hand som tysta, kuvade stödpartier. Människor i bygden är i uppror över de beslut som tas, människor man möter är ÄNNU mer förbannade nu än under Ahlkvists tid.

Upprördheten är inte konstig med tanke på de huvudlösa planer om villainköp, permanenta flyktingförläggningar i villakvarter, byggande av avlägsna utescener när idrottshallen rämnar och möglar, svällande byråkrati när hemtjänsten går på knäna. Vem skulle inte vara upprörd över det?

Som om det inte vore nog så finns det ett än värre problem: Om Ahlkvist hade problem med demokratin så är det inget vad Susanne Meijer har. ”Ingen debatt” tillåts på möten, recenserande och kritiserande av lokalpressen, rasister finns överallt och hos alla som har åsikter om integrationen (min kritik av villaköp och permanenta flyktingförläggningar ovan är troligtvis rasistisk dem också).

Som kronan på verket så har hon en politiskt och ideologiskt betingad punkt på alla fullmäktigemöten som heter ”kommunalrådet informerar”. Där kritiseras meningsmotståndare och den egna agendan glorifieras under 20 minuter utan att de som kritiseras eller har en annan åsikt tillåts uttrycka den. Om någon vill gå i polemik så stoppas det av pampen, tillika fullmäktiges ordförande, Tommy Hall under hänvisning att det bara är en informationspunkt.

Sossarna och den styrande regnbågen har ingen aning om hur långt ut på det sluttande planet man befinner sig vad gäller den demokratiska debatten. Kommunalrådet har till och med polisanmält individer som kritiserar (om än på ett plumpt och trubbit sätt) och som påtalar för henne och andra hur sjukt det har blivit.

Symptomen är problemet med att kommuninvånarna inte sätts i första rummet. Hörby kommun är kommuninvånarnas plats på jorden. Det är INTE Susanne Meijers sandlåda med skattebetalarnas pengar.

Men det är här vi kommer tillbaka till fundamenta i demokratin: makten utgår från folket. Det är Hörbybornas egna inneboende förakt för politiken och politikerna som tillåter att de individer som nu styr får sitta vid rodret; en klick individer som styrs i stort av egenintresse och vänskapskorruption. Men låt oss inte glömma att de har placerats där av Hörbyborna själva.

Orsaken till symptomen ovan handlar om  att det inte räcker för medborgaren att gå och rösta en gång var fjärde år på personer som man till stor del inte har en aning om vem det är och sedan under de 1459 andra dagarna förfasa sig mellan skål och vägg över politikerna man valt.

Skärp er och sluta skylla på vattnet! Sluta skylla på idioterna som ni valt. Ställ dig framför spegeln och se den verkliga idioten i Hörbypolitiken, personen som varje månad lämnar över en femtedel av sin lön till Susanne Meijer och förväntar sig att hon jobbar för dig och ditt bästa samtidigt som hon tillsammans med de andra du röstat på lyfter dubbla arvoden ”utan att veta om det”…

Idiot!

 

Andra bloggar med etiketterna: , , , , ,

Det måste vara ett mirakel att 1,3 miljarder kineser inte är sjukskrivna

onsdag, 27 juli, 2016

Veckan har varit hektisk med omständigheter i världen som påverkar projektet. I tisdags hade vi ett möte för att justera logistiken. En global telefonkonferens med mig som ringer in klockan nio på kvällen från Kina, medarbetare ringer tidig på morgon i USA och kollegor som är på semester hemma i Sverige ringer in.

Under telefonmötet reflekterade jag inte närmare över vad vi höll på med, för jag förväntade mig att de som var kallade ringde in trots att de var på semester eller utanför normal arbetstid, precis som jag själv. Det var ett bra samtal och lösningar levererades för den uppkomna situationen.

Nu på helgen har jag läst tidningarnas nätupplagor och jag ser att det pågår en debatt om att man skall växla ut företagens produktivitetsökningar som mer ledighet för arbetskraften. Detta samtidigt som staten vill att vi skall jobba mer för att betala för all ”social service” som samhället tillhandahåller.

Stor del av denna sociala service består av utbetalningar till människor som är sjukskrivna från sina arbeten där de enligt den vedertagna beskrivningen har fåtts att mått så dåligt att de blivit psykiskt sjuka av att vara på arbetsplatsen.

Det är har jag inte riktigt får ihop bilden:  vi skall jobba mer för att kunna betala mer i skatt samtidigt som vi skall jobba mindre för att inte bli sjuka och få bättre livskvalitet. Samtidigt straffas de som faktiskt jobbar mer då skattesatsen ökas progressivt ju mer man jobbar (under antagandet att det finns ett linjärt samband mellan arbetstid och lön).

20160724_160323

Kinesisk gatsopare i 37 graders värme – varför är inte han sjukskriven?

Så när jag tittar mig runt omkring i den miljö som jag befinner mig i just nu, är det med häpnad som jag ser att kineserna inte är sjukskrivna trots att de har en veckas ledigt och jobbar långt mer än åtta timmar om dagen.

Där hemma har folk fyra veckors sommarsemester och arbetstidsförkortning resten av året. Trots det är det är folket sjukskrivet som aldrig förr. Min slutsats av detta är att svenskarna är inte sjukskrivna på grund av arbetet i sig utan att de är pressade av den lutherska moralen.

Och som om inte det vore nog är de pressade av att uppfylla det perfekta livet – att allting skall vara så perfekt. Det skall vara städat hemma, det skall vara rent i trädgården, det skall resas – kort sagt en massa måsten som härrör från att svensken skall uppfylla massa ideal som mediehus och banker är upphov till.

Konsekvensen av detta är att svensken är belånad upp över öronen med en press att dra in nästa månadslön för att betala av räntorna på de lån som möjliggjort att leva upp till mediebilden av det perfekta livet. Inte konstigt att folk blir sjuka av att ha kniven mot strupen hela tiden – det måste vara jättestressande.

Tyvärr är det så att jobbet får skulden för detta. Hade svensken inte varit så belånad eller beslagen med så många måsten hade denne inte varit så livegen på arbetsplatsen. Individen hade, om den hade haft några marginaler att leva av, kunnat byta jobb för att hitta det jobb som passar personen i fråga.

Detta tillsammans med en arbetsmarknadspolitik, med LAS till exempel, som i sig ger inlåsningseffekter så har vi nog stora delar av svaret varför så många svenskar säger sig inte må bra på jobbet. I mitt tidigare inlägg så har jag stakat ut vägen för att skapa dynamiken både in, men framför allt ut från jobbet.

Det har tre komponenter:

- att arbetsgivaren är ansvarig för att inte bränna ut folk, men även

- att arbetsgivaren kan konstatera att individen inte är passande för ett visst jobb, även efter provanställningen. I övrig är det

- att individen är skyldig att se till så att dennes liv inte bränner ljuset i båda ändarna på grund av livssituationen.

Vi har varit vana vid att staten har tagit hand om oss från vaggan till graven. Detta så till den milda grad att vi mentalt har avhändat oss förmågan att säga ”nej tack” till levnadssituationer som bevisligen förstör för individen.

Systemet, som det är konfigurerat nu, kräver att arbetsgivaren tvålar ut maximalt med effekt per arbetstagare eftersom att den enda beskattningsbara enheten i den globaliserade världen är arbete. Konsekvensen av att beskatta arbete maximalt är att det uppstår en bristsituation  av denna vara, som finns i överflöd på grund av arbetslöshet och belåning.

Alla som ser sig omkring och ser en bristsituation av något som finns i överflöd torde reagera. Men ej så i Sverige för där har vi det bästa av all tänkbara system.

Det är ett väl konfigurerat system… dock för en annan tid. Låt oss nu odla vår trädgård och släppa ut alla dessa individer från fångenskapen i grottekvarnen.

Vi har haft nog med Panglossiska predikanter som förkunnat att svensk arbetsmarknad är himmelriket på jorden. Släpp nu lös svensken att agera vuxet och ansvarsfullt både mot sig självt och nationen.

 

 

Andra bloggar med etiketterna: , ,

Behandlar kommuninvånarna som barn

lördag, 7 november, 2015

”För den som tjänar ca 30 000 i månaden blir den förslagna skattehöjningen per månad ungefär 2 pizzor, en flaska vin, två pack 250 gram choklad och två påsar chips i månad.”

Så bortförklarar kommunalrådet Susanne Meijer på sin blogg att hennes föreslagna 75-öres skattehöjning inte är något att oroa sig för. Du skall se hennes skattehöjning som rena rama hälsokuren.

Ja, du skall till och med vara glad att du inte får i dig ovan onyttigheter när sjuksyster Meijer bestämmer. Kommunalrådet räddar dig från dig själv genom att ta 225 kronor varje månad.

Å andra sidan kan man tänka sig att du tar ansvar själv och skapar din egen trygghet. Om man som jag har ett månatligt fondsparande, där jag sparar till min dotter och varje månad sätter in 225 kronor, vad skulle hon då kunna få?

Om man sparar i Handelsbankens Svenska småbolagsfond så skulle utvecklingen se ut enligt följande:

manadssparandeNär hon är 18 har hon pengar för att ta körkort och köpa sig sin första bil för att kunna ta sig till sitt jobb. Alternativt är det en grundplåt för att kunna köpa sig sin första lägenhet när hon börjar studera på universitetet.

När man ställer vin och chips mot boende och utbildning, ja då är det uppenbart att det inte är självklart att Susanne Meijer är bäst lämpad att förvalta mina pengar.

sparaslösa

Jag måste säga att jag tycker det är upprörande hur lättjefullt kommunalrådet resonerar om medborgarnas pengar. Skall jag vara med och betala för hennes utökade sociala agenda då förväntar jag mig lite professionalism och inte att bli behandlad som en idiot.

Är Susanne Meijer bättre på att hantera dina pengar än vad du själv är?

Se resultat

Loading ... Loading ...

Andra bloggar med etiketterna: , ,