Arkiv för kategori ‘Okategoriserade’

En dag i Ronna – ett ”utanförsskapsområde”

lördag, 28 oktober, 2017

Idag har basketlaget från Lund spelat i Ronnaskolans gympahall. Mellan matcherna så har det funnits tillfälle att besöka det mångomspunna området. Det var kanske 6 grader varmt (kallt?) ute och lätt regn. Området visade sig väl inte från sin bästa sida, men trots det så blev jag förvånad.

Jag hade förväntat mig att se lite utbrända bilar, klotter på husfasaderna och krossade glasrutor samt galler vid fönstren på skolan. Men icke – mina fördomar besannades inte.

Faktum var att det var mycket rent och ordnat. Ingen utbränd bil i sikte, inget klotter på husen men en och annan söndrig fönsterruta hittade jag, mest för att jag letade så mycket.

20171028_095752

Ja, det var faktiskt så illa i min jakt på utanförskapsområdets attribut att jag känner behovet av att kommentera antalet paraboler på balkongerna för att ha något stereotypiskt att säga… Hur var de då? Svar: Många.

Några våldsamma gäng träffade jag inte på heller, men de kanske inte var vakna så tidigt en lördagsmorgon - vad vet jag om deras dygnsrytm eller om de numera inte jobbar på helger längre.

Faktum var att det var två helt andra observationer som fastnade under dagen – helt orelaterade till kriminalitet och social misär:

Observation nummer 1

Jag fick uppdraget, i egenskap av support till basketlaget (jag är inte mycket till normal supporter som de vokala föräldrarna från Bjärred), att köpa skorpor och kex. Så jag beger mig till Ronna centrum och Ronna livs. En sliten lokal med massor med mat – en diversitet som man inte upplever i Hörby där vi lider av ICAs och City Gross’ branding av produkter och minskat utbud.

20171028_102650

I Ronna livs hittade jag en hel hylla med olika rissorter.  Jag vet inte hur länge det var sedan jag hittade en god rissort i Hörby eller Höör.

Visst var det trångt och rörigt, inte en chans att kunna kryssa med en gigantisk kundvagn från Citygross genom gångarna - symbolen för masskonsumtionens triumf och slutstation. I den stora världen, alltså utanför utanförskapsområdet ”västvärldens shoppinglador”, är det normalt att maximera utrymmet med produkter.

Jag ogillar verkligen att varje svensk kedja jag kommer i kontakt med har sin egen blå-vita serie även om det inte är blåvit längre… serien är lika själlös som förr.

Observation nummer 2

Mina kringvandringar i området gjorde att jag missade min gratis lunch på Täljehallen – ett hårt slag för en smålänning. Trots att man inte gör något så blir man hungrig, även i ett utanförskapsområde.

Jag beger mig till Roros pizzeria grill och kebab. Man skulle kunna gissa att just där skulle man kunna få sig en bra kebab givet etniciteten på området, men icke. Som att servera en svensk kebabpizza i Italien.

Hur som helst var inte det min observation utan det faktum att det kom in arbetslag efter arbetslag med byggjobbare… på en lördag. I sina självlysande gröna utstyrslar käkade de för själen hälsosam mat.

Hur kommer det sig att byggjobbare jobbar även på lördagar? Min bror, som har byggfirma i Stockholm, jobbar också lördagar så nog finns det ett mönster här – vad är det som driver denna sex-dagarsvecka?

Har gangstrarna sadlat om och blivit byggjobbare, vilket i så fall skulle förklara avsaknaden av gangstrar?

Varför är inte socialdemokratin och facket up in arms kring denna utveckling? Kommer situationen återgår till det normala när alla IS-krigare välkomnas hem igen?

Bonusobservation

För någon vecka skrev jag om skolresultatet i Hörby kommun och jämförde det med resultatet för några utanförskapsområden, bl.a. Botkyrka.

Helt plötsligt befinner jag mig i ett – hur står sig då Hörby kommun i jämförelse med Södertälje?

skolrankning

Ja, jag var inte helt ute och cyklade där helt enkelt.

En hel kommun full med utlänningar har en skola som levererar bättre resultat än skolan i Hörby – vad säger Sverigedemokraterna om det i deras fäste i Skåne?

 

När medlet och målet har bytt plats

söndag, 22 oktober, 2017

Hörby kommuns bottenplacering i Lärarförbundets ranking under det Socialdemokratiska styret i Hörby har permanentats. Kommunen har hamnat på plats 230 av 290, i sällskap av utanförskapsområden som Botkyrka och norrländska brukskommuner.

Ordföranden i Barn- och utbildningsnämnden uttalar sig i en intervju i Skånskan och diskvalificerar undersökningen med motiveringen att Lärarnas riskförbund har slutat med sin ranking samt att det är de nyanlända som drar ner skolresultaten. Men det hindrar inte ordföranden Lena Rosvall (socialdemokrat) att peka på det område som faktiskt sticker ut: Kommunen som förhandlingspart (plats 8).

Och det är inte så konstigt, för som portalpunkt i regnbågsstyrets handlingsprogram för perioden så är det att ”Föra en god personalpolitik”. Missförstå mig inte, det är klart att man skall föra en god personalpolitik men målet med kommunens verksamhet är inte personalen – det är medlet.

Stor del av det överordnade målet i verksamheten formuleras i programmet för mandatperioden enligt nedan:

”Personalen skall känna trivsel och uppskattning i sitt arbete. Kompetens och personlig utveckling skall stimuleras. Den anställde skall kunna påverka sitt arbete till glädje för sig själv och Hörby kommuns invånare.”

Både resonemanget kring planen och syftet med verksamheten och dess resultat anser jag verka peka på att man som arbetsgivare har hamnat i säng med personalen.

I näringslivet när det händer så tappar man direkt styrningen av verksamheten – det är precis dessa processer som förklarar varför kommunistiska experiment ser bra ut på pappret men fungerar så dåligt i praktiken med den absoluta kravlösheten.

När man då tittar på de områden där den styrande regnbågen gör bra ifrån sig så handlar det om att man har en nöjd personal medan resultatet av verksamheten ligger i botten. Om det fanns en normal korrelation mellan mätvärden så skulle man kunna förvänta sig att en personal som får verka professionellt (enligt definitionen på mätvärdet) också levererar bra resultat.

Det är precis som om man i kommunen har tappat fotfästet kring orsaken varför man har en skola – det enda som är relevant är hur många över tid som går ut med godkänt i resultat och som fortsätter till gymnasiet – resten är medel till målet.

De resultat där kommunen hamnar i absolut bottenplacering i Sverige handlar om andelen godkända elever och andelen som går vidare till gymnasiet. Kommentaren till det är från Lena Rosvall att hänvisa till Lärarnas riksförbund som säger att dessa rankingsiffror får lärarna att känna sig uthängda.

Ett område som Lena Rosvall dock vill lyfta upp från Lärarförbundets ranking är avsnittet lärarlöner…

 

Andra bloggar med etiketterna: , , ,

Vilka är kvalifikationerna för att marschera i åsiktskorridoren?

tisdag, 3 oktober, 2017

Nordiska motståndsrörelsen har marscherat i Göteborg förra veckan. Under demonstationståget så tänkte de bryta mot tillståndet de fått av polisen och därmed var sagan all för den så kallade Nazidemonstrationen i Göteborg när de omhändertogs.

I veckor har proffstyckare i media ojat sig för att demonstrationstillståndet givits. Judiska församlingen likaså har drivit kampanj – till och med den israeliska ambassadören var på TV och kommenterade att ”det är ju en svensk inrikespolitisk fråga, men…”. Regeringen har vajat – Morgan Johansson som skall se över lagar så att man kan hindra att nazister tågar på våra gator.

Den radikala vänstern hade helt plötsligt hamnat i mittfåran av svensk opinionsbildning och hotade med motdemonstrationer som av hävd brukar bli rätt våldsamma. Dessa var indirekt påhejade etablissemanget i åsiktskorridoren. Polisen fann det för gott att ändra demonstrationstillståndet för nazisterna så att det fick marschera en kortare och mindre central väg i Göteborg.

Ingen har några rosenskimrande tankar om vilka nazisterna är, om det råder ingen kontrovers. Läs på Nordiska Motståndsrörelsen om deras ”plan” och tankar – speciellt avdelningen om ”filosofi”.  Det luktar inte hallon om kommunikationen.

Men det är inte det som är intressant; Vad som är intressantare är hur etablissemanget tillsammans med vänsterradikala och andra våldsamma element arbetar mot de demokratiska principer som vårt samhälle grundar sig på.

Genom att hota med att skapa så mycket oreda kring nazistdemonstrationen att den allmänna ordningen inte kunde upprätthållas av polisen, har personerna i åsiktskorridoren varit mycket verksamma mot de demokratiska rättigheterna som tillhör varje medborgare i vårt land. Resultatet av dessas arbete inträffade då nazisternas demonstrationstillstånd var tvunget att ändras.

Detta etablissemang som basunerade ut, i en tid av upphetsade stämning, att lagar måste ändras. De är kort sagt en samling av duktiga idioter.

Frågan man måste ställa sig är om etablissemanget själva anser sig ha hamnat i fel säng när de gör gemensam sak med våldsverkare och inte har kraft och mod nog att intellektuellt förhålla sig nyktert till de värderingar som vårt samhälle bygger.

Proffstyckarna och politiker har inte fundamenta klart för sig innan de kommer in i ett skarpt läge. Just när behovet av demokratiska ryggradsreflexer är som starkast, då vacklar samhällets ”intellektuella”.

Det stora problemet är att dessa individer, som saknar intellektuell förmåga till dylik analys, redan sitter vid makten… till skillnad mot nazisterna.

Andra bloggar med etiketterna: , , , ,

Skall du mingla? – INTe Jag

tisdag, 29 augusti, 2017

Jag har varit på bröllop – ja, inte mitt eget för vem skulle vara galen nog att gifta sig med mig? Nej, jag var gäst på någon annans bröllop där jag varken kände bruden eller brudgummen.

Ni kanske undrar vad jag gjorde där? Ni är en inte ensamma i den tanken, men själv försöker jag förklara det med att jag var där som kavaljer till min dam – hon blev glad att jag följde med och det är ju värt en hel del.

Hur som helst så var det i särklass det mest sociala event jag varit på; mingel kvällen före, mingel efter vigseln och mingel innan middagen och bordsmingel under middagen. Dessutom var det båtsmingel dagen efter…

Jag har aldrig haft någon fallenhet för att mingla. Egentligen har jag aldrig varit intresserad av det: snabba kontakter – ”vem är du, vem är jag, vad gör du, vad gör jag, vad dyrt det är i Sverige, vilken dålig sommar, gemensamma bekanta…” – ungefär som att scrolla Facebook fast IRL.

Som ni vet stod jag inte ut med Facebook heller, eller Instagram, eller Twitter… Gissar att principen med mingel är ungefär som med speed dating fast utan direkt mål. Jag finner ingen mening med minglandet – det måste fattas en bit i mitt huvud som hanterar mingelrutinen.

På det tredje minglet innan middagen stängde talcentrum ner totalt – jag orkade inte prata med en människa till. Så under en timma stod jag och tittade fascinerat på församlingen som minglade och funderade på

  • sociala koder och hierarkier,
  • skatteutjämningssystem,
  • vad som manifesterades av gästernas klädsel och vad skulle hända om alla bara hade en hudfärgad anonym kroppsstrumpa
  • vad det kunde vara för något som drev de flesta andra att mingla och
  • hur minglarna kvantifierade kontakterna och kvaliteten i mötet och hur informationen som utbyttes används framgent.

Jag skriver de flesta – för visst fanns det andra som inte heller minglade som likt mig stod och tittade… vilket även de var intressanta för mig – jag såg två andra i en population på kanske 150.

Middagen blir en enda lång transportsträcka – tal till brudparet (förvisso underhållande), skränande musik och folk som sitter och skriker till varandra kring bordet. 2330 är jag mentalt helt slutkörd så skjuter jag ut mig från tillställningen.

Ensam traskar jag tillbaka genom den friska Stockholmskvällen till hotellet funderandes på vad som hade hänt inom mig på kvällen – hur kunde jag vara så uttråkad och trött. Det förväntade stereotypiska utfallet skulle vara det motsatta.

När jag vaknar på morgonen finner jag att jag fortfarande är helt utmattad och inte redo för fler sociala interaktioner – jag bestämmer mig för att gå till Tekniska Museet i Stockholm där jag verkligen trivs… själv.

Klockan 1400 var det visning av modelljärnvägen. Just denna järnväg är en klassiker, helt analog och mycket detaljrik med strömmatning i kontaktledningen. Järnvägen konstruerades på 50-talet och har överlevt tidens tand väl.

20170826_141719

Modelljärnvägen på Tekniska museet

Barnen började försvinna efter några varv med tågen, efter 15 minuter var det jag och två andra medelålders/äldre män kvar. Var och en av oss i tystnad med tankarna någon annanstans. Eftersom konstruktören Uno Milton smög in bakom anläggningens fond under visningen bjöds vi in till en guidad tur tillsammans med Uno Milton av personalen – an offer you cannot refuse.

Helgens sociala upplevelser gav mig mycket att tänka på. På jobbet var det populärt under IT boomen i slutet på 90-talet att som teambuilding göra personlighetstester och sedan mingla genom att diskutera dem tillsammans i grupp. Ett test som ofta användes var Myers Briggs type indicator test. Jag scorade alltid då och fortfarande i kategorin INTJ. Så här blev mitt resultat idag när jag gör testet (gör testet själv):

personalitytype

Min personlighetstyp enligt Myers-Briggs

För vad det är värt är det för mig intressant att läsa om den introverta människan, om dennes agerande under just mingling:

Tyvärr utgör de sociala koderna sällan något av dessa [arkitektens] specialområden. Vita lögner och kallprat är besvärligt nog för någon med den här personlighetstypen som kräver sanning och djup, men Arkitekter kan faktiskt gå så långt som att betrakta många sociala konventioner som rätt och slätt korkade.

Ironiskt nog är det ofta bäst för dem att stanna där de känner sig mest bekväma (utanför rampljuset) där deras naturliga trygghet och självtillit, som manifesterar sig när de arbetar med något välbekant, lockar till sig andra med liknande temperament och intressen med romans eller vänskap som följd.

Pretty much sums it up… Faktum är (och det kanske kommer från min personlighet) att jag aldrig riktigt studerade mina svagheter som kommer med karaktären åt INTJ-hållet. När jag läser om dem stämmer de i stort – ”my ego is writing checks my body can’t cash” om man får använda citat från Top Gun.

När jag läser om saknaden av respekt inför auktoriteter och att jag ogillar folk som inte har solida logiska argument så är det inte konstigt att jag blivit utkastad från två politiska partier. En del av INTJ persontypen stämmer väl, annat inte. Ytterligare andra saker kräver lite eftertanke innan jag förstår mina uttryck och hur besvärliga dessa kan vara för mina medmänniskor.

Vad som dock var intressant var att jag behövde miljön på bröllopet för att trigga mina funderingar om mig själv – så min introverthet har sina begränsningar. Även om jag aldrig kommer utsätta mig för dylik miljö igen så är jag glad att jag följde med (inte bara för att min partners skull) utan att jag lärde känna mig själv bättre.

När tackkortet skickas iväg om några veckor kommer familjens gästfrihet påtalas, men inget tackkort är stort nog för att beskriva hur jag utvecklades. I sann INTJ-anda konstaterar jag att mottagaren skulle nog inte fatta ändå…

20170825_181326

Bröllopsgästerna med diametrala upplevelser och behållning

Fotnot: När jag skrivit klart min bloggning bad jag mitt sällskap att läsa igenom texten så att den var OK grammatiskt och syftningsmässig. Som svar kommer att de två första styckena var fullständigt oacceptabla i sin ursprungliga tappning.

Jag skrev att jag var en ”perifer gäst” samt att jag var en ”accessoar” till henne. Med den ursprungliga skrivningen vägrade hon godkänna texten. Jag fattar fortfarande inte vad det var för fel men för att komma vidare modifierade jag texten något – någon form av kompromiss.

När jag gjort ändringen skrattar jag lite åt mig själv, att jag inte riktigt fattade vad jag gjorde där, att jag inte fattade att jag var familjens gäst och vad det egentligen innebar, att jag inte fattade vad hon sa till mig idag om perifer och accessoar.

Det är som om den biten av världsuppfattningen gått mig förbi, att den uppsättningen av sociala koder inte finns i min värld. Har jag min egna bokstavssjukdom: INTJ?

Min partners MBTI profil är ESFJ - hon om någon fattade kontexten kring min närvaro på bröllopet – himla bra att ha henne i närheten.

Andra bloggar med etiketterna: , , ,

Låt dig inte förledas genom att ledas

lördag, 15 juli, 2017

Världen är full av duktiga idioter – vill du vara en av dem? Inte, då är det viktigt att du inte förleds av Hörby kommuns (tja, läs Susanne Meijers) text om alternativen om utescenen i Karnas backar som publiceras på kommunens hemsida i en digital medborgardialog:

Det finns olika alternativ när det gäller scenen:
  1. Använda den mobila scenvagnen: Fungerar bra vid de flesta konserter. Varje tillfälle kräver dock en hel del förberedelser och arbete och medför därmed kostnader. Scenvagnen ska transporteras, sättas upp och riggas. Det finns ingen loge, vilket vissa artister och aktörer har behov av. Scenytan har begränsningar och är för liten för teater, dans och till exempel vår populära Hörby Blåsorkester.
  2. Fast utomhusscen: Med en fast scen skulle själva scenytan bli större och lämpa sig bättre för teater, dans och större orkestrar. Fasta loger i anslutning till scenen skulle underlätta för de flesta uppsättningar och aktiviteter, och är en förutsättning för att locka etablerade artister. En fast scen stimulerar och möjliggör också för fler aktiviteter och spontana arrangemang och uppträdanden, då det inte krävs lika mycket planering och administration som med scenvagnen.

Alternativ ett suger och är dåligt, alternativ två är superbra och levererar himmelriket på jorden ( i alla fall under Valborg). Man behöver inte ens ha tagit en kurs i källkritik på universitet för att det skall vrida sig i magen. Det är uppenbart vilket svar hon vill ha.

kulturpalats

Kulturpalats i Karnas backar

Gå in i enkäten och tryck i alternativet att det skall inte vara någon utescen alls…  just det, det alternativet finns inte – ett alternativ som man inte får reda på bland de två publicerade alternativen. Alternativet som man kan välja som ickesocialist i enkäten kan även tolkas som att man ger Susanne Meijer fria händer att skapa ett kulturpalats i Karnas backar i stalinistisk anda).

Kommunen skall inte hålla på med betongklumpar i friluftsområdet. Kommunen skall säkerställa att den kommunala servicen fungerar. Punkt.

Och de politiker som inte delar min mening av scopet måste dela prioriteringen: först när politikerna har levererat den obligatoriska servicen och sänkt skatten kan de luta sig tillbaka och drömma om socialistiska elitprojekt.

Meddelande till politikerna i den styrande regnbågen:

Sluta upp med bränna skattepengar på uppdrag som medborgarna inte har gett och som ni håller på med som hobbyprojekt i brist på lösningar på de verkliga problemen i Hörby!

 

Andra bloggar med etiketterna: , ,

Tack Emma!

fredag, 14 juli, 2017

OK, nu var jag lite för snabb på tangentbordet. I veckan kontaktade Skånetrafiken mig igen och tog upp mitt claim på biljetten som försvann i automaten i Höör som jag bloggade om för några veckor sedan.

Efter lite mailande fram och tillbaka (bland annat inskickande av reseräkning) så får jag följande mail i min inbox:

Screenshot_20170714-182107

Utan att behöva skicka in den fysiska biljetten, som inte hade med försvinnandet att göra, var det nu OK att skicka in en scannad kopia och vips var ärendet avklarat.

Mycket föredömligt och agilt agerat av Skånetrafiken, tvärt emot vad jag bloggade om innan.

Nu sitter jag igen i loungen på Frankfurts flygplats igen med min gin och tonic och spanar ut över över plattan genom persiennernas lameller.

20170714_182406

 

Min taxi är bokad hos Frosta Taxi i Höör till Ludvigsborg. Tänk om planet är i tid, tänk om tågen fungerar – det hade varit så skönt att komma hem innan tolv.

Men jag är tacksam för Emmas jobb, kanske inte så mycket för de 153 kronorna utan mer för inkännandet. Bra jobbat och trevlig helg på dig, vem du nu än är!

Andra bloggar med etiketterna:

Dubbelfel av politiken i Hörby… igen.

onsdag, 5 juli, 2017

Vi kommer alla ihåg det skandalösa fullmäktigemötet i oktober förra året… den bisarra föreställningen där centerpartister kuvade sig under den socialdemokratiska piskan där man övergav vallöften och i princip även sin gröna själ för att få sitta med vid köttgrytorna i Hörbyadministrationen.

Nåja, då i oktober så skulle en allomfattande plan tas fram för att komma tillrätta med det politiska problem om att oppositionen tagit ledarskapet i solcellsfrågan. Redan i februari skulle arbetet sättas igång… och nu har vi sett resultatet.

Jag läser kommunstyrelsen protokoll 2017-06-07 §167 att man skall ta ner bygglovstaxan för solceller till noll kronor. Nu måste väl initiativet vara återerövrat av majoriteten genom att neutralisera problemet? Med skattemedel trixar Susanne Meijer ett politiskt taktiskt problem genom att leverera en lösning som är felaktigt på så många sätt.

Man blir bara förvånad över idiotin som pågår och att ingen kan skicka lite vett till den styrande skattejuntan som sitter vid styret i Hörby. Två fundamentala problem:

1. Ett år efter den första katastrofen så har man fortfarande krav på att fastighetsägaren skall ta fram dokumentation, ritningar, eventuellt med arkitekt, för att få sätta upp en solcellspanel.

2. Hela administrationen av dessa bygglovshandlingar, utredningar och beslut skall nu skattesubventioneras i och med att man tar bort kostnaden för den sökande – man överger principen att det skall vara till självkostnad för den sökande.

Det uppenbara är punkt nummer ett – förmyndarsamhället som Socialdemokraterna vill ha genom att de övriga den den styrande regnbågen tillåter det.

Det kanske mer, men mindre uppenbara, problemet är att man skattefinansierar handläggningen för att behålla politikens kontroll över medborgaren och dennes frihet.

Detta är dubbelfelet i beslutet: Man använder de skattemedel, en skattehöjning som man sa skulle gå till mer hemtjänst och andra behövande, för att kontrollera medborgaren genom onödig byråkrati.

Vår plikt som liberaler är att sträva efter mer frihet för individen – det innebär inte att vi ger mer pengar till Susanne Meijer för att hon skall ta sig friheter för att kontrollera oss och det vi vill göra med våra liv.

Min fråga till Hörbys borgerliga politiker är varför ingen tar fighten för oss? Varför det inte finns tillräckligt med ryggrad hos en majoritet borgerliga politiker att fatta ett beslut som minskar kommunal byråkrati, sänker behovet av skatter och ger mer frihet till medborgarna?

Vetskap som inte fastnar

måndag, 3 juli, 2017

I helgen var jag och shoppade en stekpanna. Den gamla pannan hade förlorat mycket av teflonbeläggningen och funktionen var borta. Man undrar var den beläggningen har tagit vägen – uppäten med maten gissar jag – lite teflon har väl ingen riktig karl dött av…, eller?

Applicerande av all kunskap så skall man inte ha en teflonpanna; länkad artikel borde övertyga även den mest resistenta.

Som sagt så var jag iväg och köpte en stekpanna – med teflon.

20170702_181404

Jag packar upp pannan och ser att det sitter en liten dekal i mitten som talar om att det är en non-stick panna.

Problemet – jag får inte bort lappen – den sitter för hårt.

Inga vassa metallföremål får använda i pannan står det i manualen. Jag gör ett undantag när jag tar en kniv för att lirka upp ett hörn på klisterlappen så att jag kan ta bort den.

Sedan blev det köttfärssås med en touch av teflon (.. antar jag). Smakade jättebra!

Skånetrafiken på charmoffensiv

torsdag, 29 juni, 2017

Bland alla nedrivna kontaktledningar så går ett och annat tåg på Södra Stambanan från Kastrup mot Hässleholm. Just idag när jag är på hemresa skall jag vara glad att kontaktledningen är sönder i Hässleholm – jag skall bara till Höör…

Ni kanske lever kvar i en tid när flygresande är glamour – på 70-talet när det faktiskt serverades champagne. Jag skall inte vara för kritisk då jag nu sitter i Lufthansa loungen på Frankfurts flygplats och skriver detta, men faktum är att man blir ordentlig hårdhudad mentalt när man flygpendlar ner i Europa.

Förra helgen var det midsommar. Då var det hemresa också. En kort flight till Kastrup och sedan Öresundståg till Höör och sist taxi till Ludvigsborg och sängen där. Mitt plan gick 2030 så åskvädret över norra Tyskland på eftermiddagen skulle inte beröra mig – ack så fel jag hade.

lh-glas

Ett glas sekt i Loungen ikväll…

När jag kommer till flygplatsen är det knökfullt med folk – det visade sig att alla flyg över norra Tyskland hade varit inställda eller omdirigerade (i tid och/eller rum). Mitt plan skulle gå enligt plan. Jag sätter mig ner i loungen precis som denna veckan och groggar till huvudet för att få en minneslucka på planet.

Jag lullar bort genom genom den psykedeliska tunneln till B-piren och kommer till gaten ”just in time” för att se planet rulla in. Härdade passagerare rusar av planet – uppenbarligen var de försenade mer än jag kunde ana.

Vi bordar planet på rekordtid för att komma iväg snabbt. Det är intressant att se hur en i övrigt orelaterad grupp människor agerar för att upp nå ett gemensamt mål utan överenskommelser.

”Boarding complete” i högtalarna och vi alla förväntar oss att motorerna skall starta. Icke. I stället meddelar piloten att vår slot tid är om 50 minuter. Så efter all den ruschen in i planet så blir vi sittande i nästan en timma.

Jag meddelar taxi i Höör från planet om min försening och att ETA troligtvis är 20 över tolv i stället för halv tolv. 1 timma och 45 minuter försent kommer vi iväg – men kedjan håller ihop om än två timme senare ner i sängen på Röingevägen.

Visst blir det en skakande upplevelse att flyga genom åskmolnen men om man är fatalist som jag är det inga problem. Landar 2330 och kommer med 2346 tåget mot Malmö C. Allt går som tåget (i dess positiva, ursprungliga och icke ironiska mening) – bara en kvart försenat från Kastrup.

Fem i ett på natten går det ett pågatåg till Höör till min bokade taxi i Höör. Strax utanför Lund stannar tåget. Lokföraren meddelar att det är en jourhavande medmänniska som lagt sig ner på spåret och tåget kan inte köra vidare innan personen hjälpts bort av polisen.

Min GPS i telefonen är påslagen så jag har loggning på Google Maps att 01:33 är jag strax före Lund C när tåget börjar rulla igen. Jag ringer Taxi i Höör och berättar att jag blir lite senare.

Taxichauffören meddela att han måste sluta jobba för hans 11 timmar är slut – han måste ha sin dygnsvila. Svårt att argumentera mot det.  Jag ser på Google maps att jag kommer till Höör 0204 på natten.  delayVän av ordning kanske frågar sig varför jag har kollat upp det? Jag kan då meddela att jag försökte få tillbaka pengarna för biljetten eftersom jag var försenad en halvtimma.

Bara glömma det – enligt Skånetrafiken ankom tåget i tid. Säg det till Taxi-chauffören som hade åkt hem och lagt sig. Jobbar Skånetrafiken i likhet med flyget på UTC tid? Jag vet inte, men konsekvensen av förseningen blev att jag fick gå på midsommarnatten frän Höör till Ludvigsborg.

20170623_024531

Någonstans vid Jägersbo mitt i natten

Helt yr i huvudet i brist på energi, då det enda jag inmundigat var en rejäl gin och tonic i Frankfurt, vinglar jag fram och tillbaka på cykelbanan utmed Sätoftavägen. Jag skrattar åt mig själv – att jag är den förste just denna midsommar som vinglar fram på en cykelväg mitt i natten – alltid något, tänker jag.

03:12 kommer jag hem och stupar ner i sängen (eller runt klockan 2 på natten om man går efter Skånetrafikens klocka i både noggrannhet och tidszon). Klockan 0800 skall jag upp och köra till Jönköping för traditionsenligt nyårsfirande.

Ja, ni kan ju gissa hur det förlöpte. Regn och grillning – mina systersöner gör allt för att genomföra programmet trots regnväder.

20170623_174827

Midsommargrillning i Forserum

Efter helgen kommer vardag – dags att åka tillbaka till kontinenten och fungerande tågtrafik. Pågatåg 0444 från stationen i Lund mot Kastrup.

Jag försöker köpa min biljett, men inte kommer det ut någon biljett. I stället kommer en stor röd skärm på automaten.

20170626_043746

Fel på automat i Höör efter att pengar dragits på mitt Jojo-kort

Jag går över till nästa automat och köper min biljett i stället. Då ser jag på kortets saldo att den förra, felande automaten, trots att jag inte fick någon biljett, hade dragit pengar från kortet.

När jag senare på dagen kommer fram till Frankfurt kontaktar jag Skånetrafiken som bekräftar att jag köpt två biljetter. Jag vill då ha återbetalt min första biljett som aldrig kom. Men det går inte – supportagenten på Skånetrafiken vill ha den biljett som jag faktisk fick, som jag faktiskt reste på och som jag faktiskt skall skicka in med reseräkningen.

Jag försökte argumentera att det var inte biljetten som jag hade utan den som jag inte hade som jag ville ha ersättning för. Näpp – glöm det. Jag genomför ett överslag – om jag skickar in biljetten (givet hur dåligt allt annat funkar med Skånetrafiken) vad är sannolikheten att jag får tillbaka den så att jag kan claima den i reseräkingen?

Jag kommer fram till att sannolikheten är nära noll så jag skippar alltihopa och bjuder Skånska skattebetalare på kalaset om 153 kronor.

Så det var min midsommarhelg. Känns bra att jag slutet betala landstingsskatt och subventionera katastrofen till kollektivtrafik i Skåne. Nästa blogginlägg måste handla om hur glad jag är att jag slipper betala kommunalskatt.

Får helt enkelt läsa några kommunala protokoll i helgen…

 

 

Ytterligare en dag i Meijeribranschen

söndag, 21 maj, 2017

Läser i kommunstyrelsen protokoll 2015-05-02 att man tänker instantiera ett SSID i kommunens befintliga WLAN nät i kommunens lokaler. Driftskostnad 23 000 kr om året. Bara för att bevisa hur out of touch vårt kommunalråd är med verkligheter kommenterar hon satsningen i Skånska Dagbladet 2015-05-19:

– Det är viktigt för medborgarna att Hörby ligger i framkant.

Det låter heroiskt och banbrytande med ”framkanten”. Men om man har rätt grejor så är det bara att konfigurera om befintlig hårdvara något. ”Framkant” hade inträffat om detta gjorts när hårdvaran installerades i det ny kommunhuset. Hörby ligger inte i framkant, man ligger år efter. Vi behöver verkligen bortse från all kunskap om omvärlden för att uppleva den av Susanne Meijers proklamerade storheten i styret.

Om ni går till protokollet och läser beslutet om öppet SSID i kommunens nät och jämför med följande utsaga av kommunalrådet, hur stämmer de överens?

Vi kommer att börja här i centrum med Nya och Gamla torg, och sen fortsätta med biblioteket, museet, Metropol och Allaktivitetshuset. Tanken framöver är att vi ska kunna utöka det trådlösa nätet och sätta upp det där vi har mycket aktiviteter. Framförallt kring våra idrottsanläggningar. Skolorna finns också med och kommunhuset, och får vi en utomhusscen framöver – då ska man ha det där också, oavsett var den hamnar, fortsätter Meijer.

Faktum är att det mest handlar om den stora visionen om ett kommunalt öppet WiFi nät i Hörby centrum. Något som inte fattats beslut om. Man har tagit beslut om att investera för hotspots på Gamla Torg och Nya torg. Av någon anledning sägs det inget om driften av dessa hotspots.

Kommunalrådet målar upp en stor vision om gratis kommunal WiFi på idrottsplatsen, i skolorna, biografen/mingelhuset och fritidshuset. Kanske kommer även öppna platser som torgen med om man finansierar driften av accesspunkterna för 400 000 kronor… Man kan inte undgå att inse hur nära detta ligger kommunalrådets ideologi. Som kommentar i tidningen säger hon:

– Det känns jätteroligt. Vi har fått det här initiativet från våra tjänstemän, och har tittat närmare på det. Det känns som att ett öppet trådlöst är något som vi verkligen ska ha i Hörby. Det är bra tajmat, säger kommunalrådet Susanne Meijer (S).

Det ”känns” för henne som rätt. Hennes nyanställda tjänstemän på kommunledningskontoret har ett favoritprojekt och har lyckats övertala kommunalrådet om förträffligheten. Och mycket övertalning behövs inte för en socialist – det som känns som en utvidgning av kommunal verksamhet måste vara rätt sak att göra.

Faktum är att hon leker med skattepengar genom att anställa mer administrativ personal som har hjärteprojekt som de i sin tur lyckas sälja tillbaka till en socialist som ser sin dröm om ett samhälle där politiken (d.v.s. hon själv) styr allt. Hela kedjan är fel, där vi borde leta efter sätt att göra kommunens byråkrati mindre och civilsamhället större,  gör den nuvarande skaran av politiker det motsatta.

Alt kostar pengar; de nya tjänstemännen, WiFi nätet och inte minst frånvaron av fokus på att leverera kvalitet i kärnverksamheten. Jag ställer mig frågan om dessa 400 000 kronor var det mest prioriterade projektet som fanns? Vi vet alla svaret, men för en socialist är svaret diametralt annorlunda. För socialisten handlar det om att det offentliga skall växa – skattepengarna finns i oändliga mängder för att bygga den genomreglerade mönsterstaten.

Alla vi andra konstaterar att målet måste vara ett samhället där kommunen fokuserar på kärnverksamheten kring social service, utbildning och teknisk förvaltning. Susanne Meijer och regnbågen fick igenom en gigantisk skattehöjning när de tillträde under förespeglingen att det vara för vård och omsorg i Socialnämnden. Dessa pengar går nu iväg till andra håll för att ”det känns jätteroligt”.

Det enda som är positivt i Skånskans Artikel är att hon vacklar nu om var utomhusscenen skall placeras. I bästa fall kan hela projektet placeras i malpåsen innan de stora pengarna sätts sprätt på. Hörby kommun är inte, och skall inte vara, en socialistisk kulturell stormakt. Vi skall inte heller ha ett kommunalt finansierat Internet i kommunen.

Andra bloggar med etiketterna: , ,