En los desperados fäktar alltid illa

Av | 2012-01-28


Socialnämndens avgående ordförande, oavsett scenario, har givit sig ut i debatten för att ytterligare reflektera över sin egen nämnd. Läs insändaren på denna länk, och låt oss sedan dissekera texten.

Ordföranden skriver att beslutet 2012-01-30 är viktigt (no shit Sherlock) då det visar vem som är beredd på att ta politiskt ansvar för styrningen. Den utsagan skulle tala för ordföranden om man bortser från den lilla detaljen att ordföranden själv har varit det störst hindret för att Centern och Moderaterna i Socialnämnden offensivt agerat mot den tidigare låt-gå mentaliteten vad gäller den ekonomiska stryningen av nämnden. Jag är stolt över vad Centern och Moderaterna har åstadkommit i Socialnämnden så här långt, mot alla odds.

Sen kommer lite spridda skurar med anklagelser:

jaga förvaltningen – likt ett barn blir jag glad när jag blivit hörd – den är min!!! Absolut, ingen passivitet här inte, men jag förstår att det är ett nytt koncept…

japansk företagskultur – min den också!!!! Dock, innantill läsning verkar inte vara den starka sidan; så här skrev jag i ett mail till ordföranden; ”bifogar för ros skull”. Just symptomatiskt att ett ärligt försök att hjälpa och muntra upp ses som desinformation – men ni kan ju läsa själva… Lite japansk konsensuskultur skulle dock nog inte ha skadat, men det var uppenbarligen inget som fanns behov av; Ett enmanspresidie var vägen som valdes, men det vill man inte diskutera – jag har fortfarande en fråga till ordföranden hur presidiet fungerar, men den verkar fortfarande vara under beredning av samma presidie.

politiska beslut utan tjänstemannaunderlag – man behöver bara gå till ärendet om Socialnämndens upplösning för att inse vem det handlar om; större delen av kommunstyrelsen vill upplösa nämnden utan att vänta på  tjänstemannaunderlaget, organisationsöversikten, som är bara några veckor bort i tiden.

Men just att agera förvaltningschef är ju ett intressant perspektiv, ity anledningen till det förhöjda arvodet i våras var just frånvaron av förvaltningschef… fundera på den, ni.

Ironiskt nog kommer insändaren dagen efter ett socialnämndsmöte som faktiskt bara varade i två timmar, till skillnad mot de maratonmanglingar som brukligt är. Är det så enkelt att ordförandens resignation inför dennes kommande sorti medför att det börjar flyta på?

Det är tydligt att ordföranden positionerar sig på den nya arean – kommunstyrelsen – där nu helt plötsligt samma problem finns som i Socialnämnden – oro och kaos. Det känns som att det börjar bli väl mycket absurditeter. Men visst kommer vi behöva ha ett ökat fokus på kommunstyrelsen om vi drar dit problemet med Socialnämnden; sökaren kommer vändas mot kommunstyrelsen och dess styrning och ledning om nu socialnämnden inte finns kvar som fokalpunkt. Läs gårdagens inlägg om lånekarusellen till exempel, och det kanske är bra att vi tittar lite närmare på processerna där.

Man söker lugn och ro till varje pris, varför då ? För att kunna fortsätta i samma banor som innan? Är det politiska systemet i Hörby så skralt att det bygger på att ledamötena sitter stilla i båten och håller tyst för att bevara metoder och strukturer, oavsett dessas syfte och funktion? Bäddar vi för en hyperkonservativ politisk kår med frånvaro av nya individer, nytt tänkande och ifrågasättande med andra perspektiv? 

Det finns dock ett perspektiv i texten som övertrumfar allt annat i allvarlighet; det är att Miljöpartiet återigen angriper femklövern och dess största parti. Hur kommer det sig att ett av femklöverns minsta partier vill diktera hur femklöverns största partier skall förhålla sig till ärenden. Och inte nog med det, de väljer dessutom att bunta ihop oss moderater med oppositionen.

Tyvärr är det inte första gången detta händer och jag anser angreppet varandes ett oacceptabelt beteende. De som verkligen verkar vara förvirrade är Miljöpartiet. Miljöpartiet måste ta sig en ordentlig funderare, och det rätt så snart, om man verkligen vill ingå i den styrande majoriteten i Hörby.

Artikeln avslutas med en vädjan till kommunfullmäktige att våga ”dra gränsen här”. Jag säger till alla fullmäktigeledamöter: tänk själva! Våga välja demokratiska strukturer och metoder framför politiskt ränksmidande och kupper. Det är betryggande att veta, att när nämnden är kvar efter måndagen, finns där inom kort även en ny politisk ledning i den också, precis som ordföranden själv efterfrågar i sin insändare.

Fotnot:

Som lite kuriosa så kan man notera att kommunikationen har gått från att tala om det goda ledarskapet (som jag visade inte fanns) till att tala om styrningen (som jag drivit stenhårt under 2011). Jättepositivt!

Ett svar på ”En los desperados fäktar alltid illa

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.