Ett samrådsmöte som blev ett informationsmöte när det hettade till

Översiktsplanen är ett av kommunens viktigaste dokument. Inte bara för att den i stora penseldrag målar upp hur kommunen skall utvecklas, utan även för att beslutet föregås av en formell demokratisk process.

Igår var det “samrådsmöte” i Hörby om översiktsplanen. När det hettade till så ändrades titeln på mötet till “informationsmöte”. Jag var helt bortkollrad i hårklyverierna. Det stod dock helt klart att något samråd (vad det nu är?) skulle man inte ha på just detta möte.

Och visst visade det sig vara svårt att ha ett möte om något centralt för kommunens utveckling på landsbygden, nämligen vindkraften. Detta oavsett om det var informationsmöte eller samrådsmöte. Så i brist på information i planen om landsbygdens utveckling fanns bara oron kvar för vindkraftsutbyggnaden.

Här finns ett val att göra. Skall vi i kommunen sätta upp en vision för hur landsbygden skall blomstra eller skall vi nöja oss med att säga att “landsbygden skall växa av egen kraft”? Varför är inte naturvärdena upptagna som en resurs i planen? Det enda som skall tillgodoses är marken för en befolkningstillväxt på 1%.

I början av presentationen förklarade tjänstemännen att vi har en flyttkedja i kommunen. Nya kommunmedborgare flyttar till landsbygden och äldre flyttar från landsbygden in till centralorten. Den uppenbara frågan då, som också ställdes på mötet, är vad det finns för värden på landsbygden som attraherar nyinflyttade?

Detta hade inte utretts men det spekulerades om att det fanns naturvärden på landsbygden som gjorde att utsocknes kunde tänka sig köpa en gård i Hörby kommun. Det är rätt uppenbart för mig vilka dessa naturvärden är i den småbrutna terrängen. Värdet av att höra sånglärkans drillande i en för övrigt tyst miljö är oändligt stort. Värdet är så stort att man kan tänka sig pendla en timme för att bo i sådan miljö.

I en tid när det storskaliga jordbrukets bekämpningsmedel tar död på bina och när monokulturerna omöjliggör sånglärkans existens, då sitter vi på en skatt utan att den politiska styrgruppen vet om det. I det småbrutna gränslandet mellan slättbygden i södra Skåne och skogen i nordöstra Skåne är vi bemedlade med en unik naturtillgång av högsta värde.

Detta är uppenbarligen något som många politiker måste lära sig att värdesätta. Lärdomen måste dessutom tillskansas snarast innan denna bygd lusas ner av vindkraftsnurror. Inte ens vårt kommunala energibolag Kraftringen lyckas se någon vinst i att etablera vindkraftverk, en energiproduktionsmetod som hör gårdagen till. Hur kommer det sig då att vår kommun är drivande inom vindkraftsetablering? Finns förklaringen hos okunniga politiker eller politiker med egenintressen?

20140630_194505

Om Diagonalen – väljer att ta bort markreserveringen men ändå är det prioriterat område

Låt oss ta ett annat perspektiv på tankarna kring värdet – Järnvägsdiagonalen. Diagonalen en tänkt järnväg mellan Blekinge/Kristianstad och Malmö/Lund/Köpenhamn. I planen väljer man att ta bort markberedskapen för hur man skall få ner den på jorden. I planen förordas en dragning men marken som behövs för dragningen har man beslutat att anlägga industrimark på.

Hur går det ihop? Hade det inte varit mer rättframt och ärligt att konstatera att kommunen inte vill avsätta mark för en framtida järnvägsförbindelse? För att man inte tror på att den kommer bli av. Kan man ha kakan och äta den samtidigt? Mitt visionära förslag tidigare om att ha stationen mitt i Hörby är mer realistiskt än kommunens hållning i översiktsplanen.

Visionärt men mer realistiskt än styrgruppens förslag i översiktsplanen.

Det finns ett perspektiv som förklarar mycket av bristen på vision i översiktsplanen. Där anges Hörbys fördel vara den billiga marken. Hur kan det vara en fördel? Det betyder ju bara att vi inte lyckats värdesätta marken som vi har i kommunen. Frågan är hur vi kan ändra på det? Hur kan vi göra Hörby mer värt, inte mindre?

Denna kapitalförstöring är samma problem som med vindkraftverken (som vi inte får diskutera), när man förstör naturvärden som är så mycket större än det man kan få ut genom att producera ström. Återigen handlar det om att lyckas formulera en plan som är större än att tillgodose markbehovet för en teoretisk befolkningstillväxt på 1%. Målet om 1% befolkningstillväxt är uppenbart felformulerat – 1% skulle på sin höjd vara ett resultat av målet inte målet i sig.

Om vi blickar framåt, hur ser det då ut? Styrgruppen som har satt riktningen för det förslag till översiktsplan som vi har framför oss idag är följande enligt handlingarna:

Lars Ahlkvist (M)
Pelle Skerup (M)
Tommy Hall (S)
Brita Larsson (Fp)
Kjell-Åke Persson (C)
Birger Torkildsen (M)
Ruben Ström (Kd)
Gunnar Bergquist (S)

Centerpartiet har tydligt konstaterat att den linje som drivits om landsbygdsperspektivet i arbetet med översiktsplanen inte är tillräckligt. I och med den nya fullmäktigelistan inför höstens val markerar Centern att den nya gruppen kommer driva linjen om värdena som finns på landsbygden.

Inget annat etablerat parti är så tydligt med att en förändring behövs. I övrigt återfinns styrgruppsmedlemmarna på partiernas listor inför valet. Var finns lärdomarna man dragit under den senaste mandatperioden? En sak är säker med personuppställningen i valet: Varken moderater eller socialdemokrater kommer stå för förändringen att öka värdet av kommunen för dig som kommuninvånare. Vem vet hur de övriga partierna kommer ställa sig?

Oavsett vilket, har jag en uppmaning till alla er läsare. Skicka in ert remissyttrande senast 2014-08-29 till planochbygg@horby.se. Ju fler som gör det desto större demokratisk förankring får dokumentet.

Vi får sedan bara hoppas att Hörbys invånare är vakna nog att välja in politiker i september som vågar stå upp för invånarna och deras åsikter. Vi har haft nog med politiker som ser den kommunala planeringen som ett Sim City på riktigt.

Tags: ,

One Response to “Ett samrådsmöte som blev ett informationsmöte när det hettade till”

  1. kent jansson skriver:

    Bra referat av samråds/informationsmötet.
    Det var intressant att på mötet höra det krystade svaret på frågan om vad som attraherar inflyttarna till landsbygden. I översiktsplanen från 2005 skriver man att ”Tysta områden är en av Mellanbygdens främsta tillgångar”. I den nya planen har det tysta området försvunnit. Inom det tysta området ligger även område N57, riksintresse för naturvård Kvarnberga – Härröd – Östra Sallerup – Gummarp – Sniberup. Det har också ramlat bort.
    Att peka ut tysta områden är ett av kommunens bästa verktyg när det gäller att påverka etableringen av vindkraftsverk. Kan det vara så illa att man genom att stryka tysta områden i översiktsplanen medvetet begränsar sin möjlighet att påverka etableringen i mellanbygden och samtidigt lättare kan bemöta besvärande klagomål från de boende i området.
    Det som inte står med i översiktsplanen finns inte.

Leave a Reply