Ibland är det trevligt att vara lite annorlunda

Idag var jag och pappa och handlade i barndomsbyn Bankeryd. Det gäller att ladda upp med lite enkla rätter som hemtjänsten kan laga till när inte jag är hemma. Korv, rotmos och köttbullar blev det.

Naturligtvis slinker en godispåse ner i kundvagnen innan kassan. Visst, är man 83 år gammal så har man på något vis förtjänat att äta godis, även om man är luteran in i benmärgen.

På vägen hem kommer vi till en järnvägsövergång där bommarna är fällda. En del bilar står i kö i väntan på att tåget skall passera. Vi stannar i kön också med stor förväntan.

Kort därefter kommer multipelkopplade lok med ett långt drag med Bring trailers på. Man får ståpäls när man hör ljudet av bromsklossarna som ligger an. Nöjt noterar vi båda två att tåget kommer stanna på korsningen.

Pappa som är gammal stins och jag som är en allmän tågromantiker myser när vi detaljstuderar vagnarna. Jag slår av tändningen och sträcker mig efter godispåsen i kassen som står i baksätet.

Pappa berättar anekdoter från förr samtidigt som vi äter praliner. Visst, demensen gör att historierna blir lite röriga. Jag underlåter att berätta om det är min eller pappas demens som gör historierna röriga.

20160406_192026

Uppbrottsstämning i bilkön

Efter ett tag blir det dock rörelse i kön. Bilister utan särskild anknytning till dramat som utspelar mellan bommarna ger upp och finner andra vägar förbi. Irritationen är påtaglig då dubbarna slirar när bilisterna kör iväg med hög fart.

Tiden går och snart är vi näst först. Visst, lite irriterande är det att en bil står mellan oss och tåget. Vi har inte fri sikt att beskåda den delade boogien mellan två av vagnarna som det står trailers på.

Rätt som det är sätter det långa draget igång och glider sakta iväg. De orutinerade bilisterna startar bilen, men ack vad de bedrar sig. För nu väntar vi inte längre på godståget utan det mötande motorvagnståget som står en bit bort å mötesspåret.

Pappa och jag stoppar in var sin pralin i munnen i väntan på dramats upplösning.

20160406_192344

The grand finale

Den som väntar på något gott väntar inte för länge. Snart accelererar motorvagnståget förbi och bommarna går upp. Jag startar bilen och vi kör iväg tillsammans med de få kvarvarande i kön.

Det bästa i livet är gratis, som det heter. Är man järnvägare, eller närmast anhörig till en, är det mesta gratis. Definitivt var fotokörningen i Bankeryd 2016-04-06 lika billig som fantastisk.

Tags: ,

2 Responses to “Ibland är det trevligt att vara lite annorlunda”

  1. Bertil Andersson skriver:

    Hej Perelis. Päronet faller inte långt från äppelträdet ! Nu förstår jag varför du har en egen järnväg i trädgården Stinsens påg flaggar tågets avgång.

Leave a Reply