NTCP diagrammet

Igår var jag på seminarie inom ramen för PMI (Project Management Institute) där Per Anevik (faktiskt också  från Hörby) presenterade tänkvärdheter om strategiskt projektledarskap. Det är roligt att träffa andra världar än kommunpolitiken och arbetsplatsen. Seminariet hölls i Jayways lokaler i Malmö så det var inte så lång ifrån den vanliga miljön på jobbet. Skönt att inte bli kulturchockad en torsdagskväll…

Som vanligt så var det inte en 100% uppsugning av allt som sades på kursen, kanske snarare tvärt om. Vad jag dock explicit kommer ihåg var NTCP diagrammet, som används för att analysera projektets komplexitetstyngdpunkt och var mitt fokus, som projektledare, borde vara. Mycket fascinerande att grafiskt kunna representera projektets utmaning.

NTCP diamond med socialnämndens mönster

Naturligtvis var seminariet rätt så tekniktungt då projektledningsprofessionen måhända kanske är lite tekniktung per se. För oss i Hörby kan vi roa oss med att lägga på denna analysen på de förändringsarbeten som vi håller på med i socialnämnden i Hörby. Se bilden ovan.

Låt oss börja på den positiva x-axeln och gå motsols;

Unikhet, det är inte en speciellt unik lösning/marknad vi är på jakt efter, utan vi skall applicera lösningen på en väldigt mogen marknad.

Teknik, inte speciellt många nya tekniker kommer vi att implementera, hemmaplanslösningarna är ett rätt så vedertaget begrepp inom kommun-industrin.

Komplexitet, här scorar vi lite högre – vi måste vara ödmjuka för de system vi håller på och jobbar med: väldigt många intressenter, som personal, kunder, lagar och kommunal byråkrati.

Hastighet, vi har lite bråttom att få rätt på detta, därför är det inte linje-aktivitetsfart på denna övning.

 

Roa dig själv och se hur du vill karakterisera förändringsprojektet inom socialnämnden och se hur din diamant kommer se ut.

Så, för dig som inte är projektledare kanske verkar detta ren rapparkalja, men detta är relevant att veta när man skall sätta upp sitt projekt för att genomföra förändringen. Att veta att man i detta fall behöver fokusera på hur den presenterade lösningen kommer lira med övriga världens stakeholders – att vara öppen för inspel från omgivning att påverka vägen framåt.  

En spännande resa framöver helt enkelt.

4 svar på ”NTCP diagrammet

  1. Daniel Oja (m)

    Hemmaplanslösningar är ett vedertaget begrepp inom kommunerna. Därmed inte sagt att det är något bra. Framförallt småkommuner har svårt att få detta att bli effektivt. Något som även socialstyrelsen konstaterat. För att det ens ska vara intressant så måste det finnas nyckeltal att jämföra med. Dessa måste sedan följas upp i princip varje kvartal och det måste finnas ett krav på att man håller dessa tal. Erfarenheterna talar för att kommunerna har en lång uppstartstid, en kort effektivitetsperiod för att sedan tappa fart igen. Inom bara något år så har man en hemmaplansorganisation samtidigt som man köper in lika mycket, eller mer än vad man gjorde tidigare. Vad man behöver är bra upp(för)handlare. Konkurrensen är stor och därmed förhandlingsutrymmet. Man betalar bara för det man tycker är bra och när man använder det.

    Svara
  2. Daniel Oja (m)

    Jag provar här också 🙂
    Ingen kommentar PerE?

    Svara
  3. Per Elis Jansson Inläggsförfattare

    Uppfattade inte att det behövdes en kommentar. Det du skriver är en bra risklista för hemmaplanslösningarna. Att uppstartstiden kommer vara lång var något som CMU personalen var väldigt tydliga med vid vår diskussion, inte desto mindre tror jag att det är en väg vi måste vandra.

    Dessutom kommer vi fortsätta att bränna pengar när vi har ett socialt underskott att hämta upp innan vi ser effekter på resultaträkningen – 2012 kommer inte att vara budgetmässigt mycket bättre än 2011, men det är min personliga uppfattning. För att vi skall klara av transfereringen måste vi vara stenhårda med planeringen och styrningen, något som börjar komma på plats.

    Jag tror inte heller på en antingen-eller lösning utan vad vi är på jakt efter är en palett som handläggarna har att tillgå för att tidigt i det sociala arbetet kan gå in med åtgärder.

    Att kommunens förmåga till anpassad upphandling är begränsad är vi nog alla medvetna om. Inom Socialnämnden var vi en del av en sydsvensk upphandling för Skåne/Halland, se http://www.horby.se/KallelserOchProtokoll/SN110825-prot.pdf §124, (se även nästa paragraf om att det pågår ett arbete för att stärka upp kompetensen) Att denna upphandling är anpassad till Hörbys eller andra småkommuners behov kan diskuteras…

    Där jag kommer ifrån trackas vi med hjälp av nyckeltal och jämför genomströmmning i systemet – jag tror att dylik modell är nödvändig för att behålla effektiviteten i systemet. Det är upp till oss politiker, som representanter för allmänheten att se till så att kostnaderna skenar igen.

    Så, kort och gott: jag delar din uppfattning…

    Svara
  4. Daniel Oja (m)

    Jag tror också på palettmodellen. Det finns en del områden som man absolut har möjlighet att kapa kostnader med egna lösningar. Dvs om man gör det rätt och har verktyg att följa upp det med. Vad är investeringskostnaden? Hur mycket behöver man leverera för att defacto vara lönsam? När når man break even? Hur mycket ska man producera/leverera för att fortsatt vara lönsam? Räkna in alla kostnader-dvs overhead i form av chefer, administration, kontor, utbildning, transport, material. Och framförallt, ha en plan för hur man ska hantera situationen när eller om nyckeltalen inte når de nivåer som krävs.
    Jag kommer att bli glatt överraskad om det presenteras några siffror och konkreta planer. Det troligaste scenariot är att man (ni) bestämmer att hemmaplanslösningar per se är billigare utan att presentera en enda uträkning för att styrka det.

    Angående upphandlingen så är den inte anpassad för någon, vare sig kommuner eller vårdgivare. Det kostar ofantliga summor att bara ta fram eländet och det resulterar endast i en lång lista med företagsnamn.

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.