Relationerna politik, retorik och etik

Av | 2014-09-09

pol_re_etikJag har skrivit några gånger om etik. Detta är ett ämne som är ständigt aktuellt, speciellt nu i valtider när man både skall blicka bakåt och framåt. Runt relationen mellan de tre begreppen politik, retorik och etik kan man ha stor behållning när man sitter och lyssnar på politiker.

Jag vill hävda att mellan punkterna politik och etik finns ideologin, en viktig tolkning för det fortsatta resonemanget. När man på ett bra sätt kan kommunicera ideologin så befinner man sig i mitten på triangeln.

Just i mitten av triangeln finns the sweet spot. Det är mycket sällan man hör någon träffa denna punkt. Det är dessutom ytterst svårt att komma dit i stridens hetta i talarstolen. Trots det är det viktigt att göra ett försök.

Vad vi under den senaste mandatperioden har hört i fullmäktige är tal som för det mesta har rört sig mellan retorikens och politikens hörn. Sällan har vi hört några utflykter mot etik-hörnet från talarstolen.

Kanske det inte är så konstigt att vi ej har haft så mycket ideologi. Kommunpolitik handlar en del om asfalt, bygglovshandläggning och  tragglande i skolan, rätt så ideologilösa aktiviteter.

Men titta nu var vi har hamnat efter denna introduktion. Vi befinner oss utmed axeln politik-retorik, med en dragning mot retoriken, långt från etiken. Med retoriken menar jag här den praktiska retoriken. Och visst är det så att det har varit en massa prat i fullmäktige men faktiskt få skarpa skott som avlossats.

Tänk bara tillbaka på Thommy Halls oändliga haranger under budgetdebatterna eller Ahlkvists intetsägande omkväden. Cimmerbecks realtids funderingar, Percys klagosång, Roys kommenterande långt från ämnet och Kjell-Åkes historielektioner.

Men de ovan skall, trots mitt raljerande, faktiskt ha cred. De har åtminstone gjort det – gått upp och talat. Fp och Kd – har de varit i fullmäktige alls?

Dock finns det en företrädare som verkligen har jobbat mot det tredje hörnet. Det är Ingrid Bromander från Vänsterpartiet. Hon har haft ett resonemang som bottnat i sin ideologi och har haft modet att ta tiden att framföra det från talarstolen. Hatten av för henne.

Så, vad betyder det att etiken har fått stå tillbaka så under den förra mandatperioden?

Låt oss titta på tavelaffären, där stort sett hela politikerkåren drog in huvudet när Anna Pettersson krävde dialog. Nästan allihopa satt uppe i ”politik”-hörnet och tryckte – utan kommunikation och utan etik.

Samma sak med vindkraftsdebatten när flertalet politiker har ägnat sig åt politiskt triangulerande i stället för att ta en resa mot etiken och vidare mot retoriken.

Socialnämndskuppen i slutet av 2011 var även den utan etiskt tänkande om hur det politiska systemet är uppsatt för att fungera. Demokratin skulle stå tillbaka för en nyck om att det toppstyrda ledarskapet var att föredra i effektivitetens namn – varken mycket retorik där eller etik där heller.

Så ju känsligare läget blev desto färre blev det som talade och fler som låg och lurpassade med röstallianser för att vinna positioner. En rörelse från retorikhörnet till politikhörnet.

Om jag tillåts att i elfte timmen av mandatperioden önska lite för framtiden så hoppas jag att debatten mer kan grundas i etiken och ideologin. Då tror jag att vi får en ”sansad debatt”, som efterlyses av den Socialdemokratiska toppkandidaten.

Därmed är det inte sagt att individer utan etiska referensramar skall kunna fortsätta rumstera med en moral som är en demokrati främmande. Det kanske kan vara ett vallöfte från min sida.

Ett svar på ”Relationerna politik, retorik och etik

  1. susanne meijer

    Intressant läsning, må jag säga, ser lovande ut. Ser fram emot ett nytt tag i beredningsgrupperna, demokrati och vision och hållbar tillväxt och bo och byggande.

    Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.