Drama på kontoret

Vissa dagar blir inte som man tänker sig. En snabb manöver som går helt åt pipan och som tar hela dagen att reda ut.

Jag skulle syncha min telefon med mailklienten Outlook på datorn. Normalt är det bara att starta synch programmet Kies på datorn, i med sladden och trycka på knappen – vips är det klart… normalt sett.

Jag upp en ruta som frågade om jag ville uppdatera klienten på datorn. Visst kunde jag göra det – det går snabbt som ögat. När jag sedan synchar får jag en fråga om att det saknas poster på telefonen.

Visst, helt naturligt tänker jag då jag säkert har lagt till nya på datorn. Jag klickar OK, och programmet börjar tugga.

Av en slump ser jag att antalet kontakter på datorn minskar… jag råkar i panik och rycker ut sladden mellan telefon och dator. Nej, nej, nej tänker jag…. kollar i telefonen och bara en bråkdel av kontakerna är kvar där med. Panik sprider sig i kroppen – här är kontaktnätet på väg ut i /dev/null. Datorn hänger sig och jag gör en hård omboot av den.

Jag stirrar tomt på skärmen när den håller på och boota. Hur skall jag kunna komma ihåg alla kontakterna? Jag tänker, av någon outgrundlig anledning, specifikt på min skorstenskontakt som skall renovera min skorsten – jag kommer inte ens ihåg vad han hette. Insikten om att min kontaktfil är central i mitt liv infinner sig. Hur skall detta sluta?

Av en slump hittar jag dock mina gamla kontakter i papperskorgen (på datorn, inte den under skrivbordet). Gudarna är med mig idag!!!! tänker jag. Jag släpar in dem (kontakterna, inte gudarna vilka jag inte har haft reell kontakt med sedan jag hoppade av konfirmationsundervisningen 80-talet) i mappen för kontakter och vips är antalet som vid början av operationen.

Men telefonen då? Det har ju funkat en gång tidigare att syncha från scratch – jag tömmer telefonens kontakter och provar och syncha en
gång till från datorn. Det går vägen! Jag är otroligt nöjd att klarat mig ur denna krissituation i min arbetsmiljö… trodde jag.

När jag skall använda ett instant messanger program funkar inte det heller – även detta program hade havererat. Jag söker på Internet på felmeddelandet. Gissa svaret – installera om… konfigurerar upp…

Nu… nu funkade det igen – jag var tillbaka på ruta noll plus att jag hade synchat min telefon. Jag pustar ut… och håller tummarna att inget annat, fortfarande oupptäckt, är trasigt.

Som av en händelse diskuterar Ny vågen (kulturprogram på P1) om konsekvenserna av att vi har vårt minne utanför huvudet nu för tiden:

Jag tänker på kommunens iPAD kampanj till kommunstyrelsen – hur skall detta funka, kan det verkligen bli billigare? Det dyra är inte inköpet – det är underhållet. Och med tanke på hur dyrt allting blev när UNIKOM introducerades till de olika förvaltningarna, bävar jag hur detta kommer bli.

Ser på kallelsen till KSAU att det inkommit en utmaning av kommunens IT verksamhet. Naturligtvis säger förvaltningen nej, för vem vill outsourca sig själv; Man vill utvädera sig själva till 2013. Men lika bra är det, för om vi inte själva vet vad det kostar, hur skall vi kunna veta om anbudet från en entreprenör är bra, eller ens rimligt.

UNIKOM verkar vara ett svart hål som alla förvaltningar öser ner pengar i. Till och med Höörs kommun har fastnat i UNIKOMs gravitation och sugs ner. Trots de ökade pengarna hör jag bara klagomål på den bristande serviceandan på kommunens IT support. Som vanligt är det inte mer pengar som behövs utan mer idéer.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.