Konsten att säga ”nej” när man menar ”ja” – eller bara konstigt

Det tog mig en halvtimme på kommunstyrelsemötet den 12/11 att besluta mig att säga ”nej” till att ansöka om medel till projekt med vänorten Peja i Kosovo. Projekten är tre till antalet och handlar om renhållning/avloppshantering och turism. Det tredje projektet handlar om att hålla koll på det två första. Det sista projektet måste vara en SIDA grej med så mycket overhead, men de två första tycker jag vekar vara riktigt bra.

Men det gör mig förbannad att diskussionerna från Namibiaäventyren inte har kommit till medvetenhet hos de som är de största tillskyndarna av projekten. På en mycket enkel fråga, om man har bandbredd (tillräckligt mycket tillgänglig personal) till projekten, får man tillbaka svaret att ”allt betalas av SIDA”. Jag försöker igen, men en lätt idiotförklaring av mig kommer tillbaka. Ja, ni som har varit med ett tag vet ju bakgrunden till den…

Men hur som helst så är jag trött på slappheten i dessa frågor. Varför kan man inte få ett rakt svar på en enkel fråga? Fattar man inte eller är det bara respekten som saknas? Så jag kände att jag behövde reservera mig mot beslutet. Jag lämnade följande reservation till protokollet:

Jag ser positivt på innehållet i de två projekten om avfalls- och avloppshantering och utveckling av turism i Peja, Kosovo, som kommunen ämnar söka bidrag från ICLD (SIDA). Jag är dock nödgad att reservera mig mot beslutet då man på kommunstyrelsemötet inte kunde redovisa, på min fråga, att man har den nödvändiga överkapaciteten i form av personal.

Har man inte ledig kapacitet inom organisationen måste man kompensera med att hyra in extern personal under tiden som ordinarie personal medverkar i projektet. För detta scenario finns det inte avsatta medel och vilket bryter kravet att projekten skall vara kostnadsneutrala för kommunen.

Nåja, jag är som musen som röt på osten. Kanske kan jag förbättra världen en aning. Med min insyn i Soc-verksamheten vet jag att den organisationen är så slimmad att ett äventyr på en vecka i Kosovo skulle ha konsekvenser för den organisationen.

Som tur är fanns det tillräckligt många som röstade ”ja” till att skicka in ansökan till SIDA, så projektet är på väg nu vilket känns bra! Så kan det vara när ambivalensen kickar in i realtid. Får vi projektmedlen är det bara att hoppas att vi inte drabbas av skandaler och hysch-hysch som har omgärdat Namibia-cirkusen.

Vad gäller SIDA verksamheten och effekten av verksamheten som ICLD kan man ha många åsikter om. Är det rimligt att svenska skattepengar går till denna verksamhet? Som tur är behöver jag som kommunpolitiker i Hörby inte bestämma mig om det utan här gäller det bara att pungslå statens kassa för ändamålet (eller är det medlet?).

Uppdaterat: Artikel i SkD: Skickar politiker och tjänstemän till Kosovo

5 svar på ”Konsten att säga ”nej” när man menar ”ja” – eller bara konstigt

  1. björne

    Finns det inte tillräckligt att göra i Hörby?

    Svara
    1. Per Elis Jansson

      Det var ju den frågan som jag inte fick svar på…. Grrrrr – fast jag gissar att du menar frågan i perspektivet ”bliv vid din läst”?

      Faktum är, om det nu finns överkapacitet i organisationen kommer projektet spara pengar åt kommunen… å andra sidan, skall man dra den yttersta konsekvensen av detta, kan man på dessa områden med överkapacitet dra ner på volymen.

      Men med tanke på den senaste tidens problem i medborgarkontakten, så kanske man skulle ha ett SIDA finansierat demokratiprojekt i Hörby…

      Svara
  2. Debattvillig

    Ja, va ska man säga? Allt är förmodligen redan sagt och uttryckt om kommunen. Men dessa resor som inte tillför annat än semester spär på det just nu gigantiska politikerförakt som finns i kommunen. Att en handfull politiker som jag kan räkna på mina fem fingrar är ute på gatorna och pratar med invånarna är hedersvärt. Resten är en bunt verklighetsfrånvända, hycklande, spenderande, lögnaktiga fegisar som skor sig på våra pengar. Sida är även det skattefinansierat. För övrigt, finns dom andra solsemesterrapporterna diarieförda?

    Svara
  3. Lars Ahlkvist

    Men du fick svar, både från mig och Ingmar Tykesson. Först var det inte klatt att när Du pratade om ”bandbredd” att Du avsåg människor av kött och blod, men när vi förstod att det var vad Din lite mekaniska terminologi handlade om fick Du tydligt svar att vi har den personalkapaciteten (en utvecklande uppgift) och att den inte innebär kostnader för Hlrby kommun. Jag hörde Din aggressivitet i frågorna, men trodde inte att den gjorde att Din förmåga att lyssna upphörde. Tråkigt om det var så.

    Demokratiprojekt i Hörby tycker Du behövs – känner Du dig helt sansad när Du skriver det? Föreslår att vi tar en diskussion om det internt inom M? Söka arbetsro som vi bestämt i fullmäktigegruppen;-)

    Svara
  4. Debattvillig

    Jaså, ser man på! Herr ahlkvist är tillbaka med sin tomma retorik igen. Då kan herr ahlkvist upplysa oss lägre stående varelser vad tidigare sida projekt konkret gett oss medborgare? Vad har det kostat oss i indirekta kostnader såsom tid, socialt, demokratiskt, inflytande etc? Finns utvärdering/rapporter diarieförda? Är det analyser gjorda innan såsom behovsanalys etc? Samt resultatsanalys efteråt? Vad har sida projekten kostat oss skattebetalare iom sida är vi som betalar? Jag emotser konkreta svar tack. Inte politikerprat där ni kan prata i timmar utan att säga ett pillikvitt.

    Svara

Lämna ett svar till Debattvillig Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.