På tidningen Dagens Samhälles debattsidor har det under en tid pågått en lång och ibland oroväckande debatt om hur viktigt, eller snarare oviktig, matematiken är för eleverna. Jag skulle vilja ha ett annat perspektiv på det hela: hur viktigt är matematiken för nationen Sverige? Jag vill säga att matematikundervisningen är en nationellt projekt i klass med andra strategiska frågor som till exempel energiförsörjningen.
Det finns en resurs i Sverige som vi misshushållar med i en omfattning, som om vi skulle lyckas mäta det, klassas som grov kapitalförstöring. Jag tänker på våra barn och den utbildning vi förser dem med. Vår framtida konkurrenskraft bestäms i det kunskapsbaserade samhället av humankapitalet. Att öka värdet av detta kapital är det enda som kan säkerställa nationens välstånd i den globala konkurrensen.
Sverige kommer aldrig att kunna konkurrera med de stora massorna. När jag på jobbet pratar med mina indiska arbetskollegor är deras perspektiv att det utbildas fler ingenjörer Indien än hela Europa tillsammans och därmed med hjälp av dessa kommer Indien att dras ur fattigdomen. Faktum är att detta händer just nu och det är en utveckling som går i raketfart!
Är det så att vi i Sverige inte klarar av att hänga med i denna utveckling har vi en mycket mörk ekonomisk framtid att gå till mötes. Varje barn och ungdom som har en falerad skolgång är ett nationellt problem – alla barnen behövs, vi har inte råd med att se mellan fingrarna med att inte ta tillvara på våra talanger.
Därför är det så glädjande att Matematiklyftet nu startar att exekvera, och visst är det just här som problemen är som störst. 14000 matematiklärare skall vända trenden. Sverige måste vara i den absoluta utbildningstoppen om vi skall kunna fortsätta att ha råd med den allmänna välfärden.
| Nationella prov årskurs 9, andel (%) som ej nådde målen i matematik | ||||
| Huvudmän | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 |
| Hörby | 10,6 | 23,6 | 6,3 | 17,4 |
| Samtliga kom. | 13,4 | 18,2 | . | 17,9 |
Statistiken kommer från skolverkets databas: http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx?presel#tab-0
Att med hjälp av innovativa metoder göra matematiken lättillgängligt är helt rätt. Svenska barn är inte mer ointresserade av matematik än andra barn, men jag tror att barnen, skolan, samhället har vant sig till med en acceptans om att inte ha kravet på sig att lyckas. Lyckas vi sätta in matematiken i sammanhanget om nationens välstånd 20 år fram i tiden, kommer vi sluta acceptera att var femte elev inte når målen inom matematik.
Läs mer om matematiklyftet på Skolverkets hemsida: Var tredje matematiklärare med i Matematiklyftets första omgång.
Diskussioni radions P1: Storsatsning på matematik ska hjälpa elever
Lärportalen för matematiklyftet på skolverkets hemsida – surfa runt och lär dig mer om matematik och hur man kan jobba med det. Tänk på hur du förhåller dig till ditt barn och dess matematikinlärning
Precis som inom den sociala sektorn, där det är fackförbundet Kommunal som är dominerande, kräver Lärarförbundet i skolan instiktivt mer pengar (SkD 2011-10-16) för att komma till rätta med problemen. Varför är det så att mer pengar alltid är ”the lösning”? Är man så fattiga idémässigt att man inte kommer ur den blockeringen. Spontant känner jag likheter med den klassiska Lorry sketchen ”Ingen Lokal”
Gissa analogin…
Inom Socialförvaltningen skulle man kunna köra ner ytterligare 50 miljoner utan att komma till rätta med problemen vad gäller ekonomistyrningen av verksamheten, snarare tvärt om. Samma sak gäller inom skolan. Till 2011 års budget tillfördes en ramförstärkning, trots det är katastrof.
Mer pengar leder inte till den effektiva organisation som vi behöver inför framtiden för att, med låg taxering, kunna locka till oss nya invånare till vår fantastiska bygd. Snarare gäller det motsatta. Mer pengar gör att man får ett inflationstänk till problemen. Jag har i flertalet inlägg i debatten pekat på det goda exemplet Essunga där man, genom en ändrad attityd, vänt från att vara i botten på skolrankingen till att komma i topp. Detta hände utan att man tillförde mer pengar.
Det verkar finnas en facklig övertro till att man kan bara förverkliga sig själv i ett överflöd av pengar. Med kommunens ekonomi kommer detta inte att hända – snarare tvärt om. Och är det så att de anställda inte känner ledarskapet som pekar ut vägen för att man visst kan nå målen, då har vi problem inom förvaltningen och det politiska ledarskapet.
Det är ingen tvekan om att Hörby skall ligga i topp, därför behövs ett omtag när det gäller organisationen. Nuvarande organisation och attityder duger uppenbarligen inte – det krävs uppskärpning intellektuellt från alla håll och kanter om vi skall ro detta i hamn. För detta är riktigt allvarligt och det händer nu.
Skolvärldens ranking av skolkommunerna ger Hörby en icke så hedrande 212e plats i landet. Det är inte någon hemlighet att resultaten från Hörbys skolor inte är bra, och dessutom är betygen uppjackade av lärare som mist perspektiven om vad skolan syftar till. Om detta har jag skrivit flertalet gånger i olika inlägg.
Efter valet i Hörby kommun har ett ledarparti utkristalliserat sig. Det är otvetydigt att det åligger Hörbymoderaterna att rätta till de problem som vi har i skolan i Hörby. I barn och utbildningsnämnden är det moderaterna som innehar ordförande posten. Birgitta Andersson har det tunga ansvaret att tillsammans med resten av nämnden rätta till problemen i skolan i Hörby, detta så att Hörbys skolor börjar leverera elever som går ut i livet väl rustade att möta konkurrensen om jobb och innovationer.
Som småbarnsförälder är jag djupt oroad över resultaten. Med vilken tillit kan jag lämna över mitt barn till den kommunala skolan och förvänta mig att hon går ut årskurs 9 med de kunskaper som krävs för att fullgöra de mest krävande gymnasieutbildningarna? Som sagt, jag är djupt oroad.
Spontant tror jag inte att det är mer pengar som behövs i skolan i Hörby (Barn och utbildningsnämndens anslag har utökats mer än inflationen) utan ett nytänkande hos organisationen för att komma tillrätta med stökigheten i skolmiljön för att få maximat fokus på att skapa fritt-, kreativt tänkande individer med goda kunskaper. Jag hoppas, för min dotter och alla andra barn i Hörby, att detta sker omgående.
Idag har jag och Wilma traglat alfabetet. Jag är otroligt stolt över hennes framsteg och när jag fråga henne var hon lärt sig skrivandet säger hon ”på skolan”. Hennes förskola är jättebra
Artikel i Skånska Dagbladet: ”Här finns Skånes bästa skolor”
Jag läser i Skånskan att Axonas kursgård skall öppans som en yrkesgymnasieskola. Detta är något väldigt positivt och kommer verka positivt på möjligheterna för ungdomarna i bygden.
Inte nog med skolan – det finns möjlighet till internat också. Hela konceptet är positivt för kommunen som ger mer underlag för aktiviteter även för Hörbyungdomarna.
Synergieffekten mellan skolan och bilbranschen i Hörby lär inte vänta på sig. Tyvärr gnäller Eslöv igen när något positivt händer i andra kommuner.
Matte är grundbulten i fortsatta studier inom naturvetenskapen. Hur är det tänkt att dessa elever skall klara sig på gymnasiet? I SVTs uppdrag granskning i onsdag berättade en representant från högskolan att eleverna kan mindre och mindre även om de har toppbetyg. Hörby är uppenbarligen en del av detta. Ledarskapet, tjänstemän som politiker, inom skolan i Hörby är ansvariga för hur det ser ut.
Matte, kan det vara viktigt?
Jag har tidigare bloggat om min vision om skolan och tagit det goda exemplet Essunga. Det är dags att ta tag i verksamheten, prakticera lite ledarskap och vända skutan rätt igen. Gör detta innan mer pengar läggs till organisationen så att mer pengar inte skymmer behovet att göra något i ytterligare ett år.
Artikel i Skånska Dagbladet:
Uppdaterad: 2010 gick 192 barn ut nian i Hörby kommun och inte 550 som Skånskan (och även jag hävdade innan)
Som Skånska Dagbladet skriver har ytterligare ett antal barn klarat kraven till Gymnasieskolan. Visst kan man glädja sig åt att någon procent mer klarar kraven för gymnasiet. Dock så är det så att de som blir kvar faktiskt är individer, och varje individ (barn) som vi misslyckar med utbildningen för (ja, grundskolan är ett kommunalt ansvar) är en katastrof för den enskilde. Därför blir kraven absoluta på skolan.
Jag har tidigare skrivit om skolan i Essunga, hur man har förändrat attityden i verksamheten och därmed nått en 100% uppfyllelse av målen. Det goda exemplet Essunga var med på ett inslag i SVTs Rapport den 29. Ingen, med betoning på ingen, skall känna sig nöjd innan vi har nått dit hän.
Kommunstyrelsen har i flera uttalanden pekat på att skolan måste tillföras mer resurser, men jag är rädd att man tror att detta är ett problem man kan köpa sig ur, då jag inte hör något om ändrade förhållningssätt. Det är inte Moderat politik som jag står bakom, när den politiska visionen försvinner in i penningpåsen.
Därför är det roligt att dela Venche Larssons uttalande om skolan på Moderaternas blogg Skånska Dagbladet. Varje barn skall känna sig trygg i förvissningen om att om man går i skolan i Hörby, då har man de bästa förutsättningarna.
Detta är inget man kompromissar om! Det är olyckligt att vi genom tiden har lärt oss acceptera att 10% inte klarar kraven. Det skall det bli ändring på.
Är det så här det börjar, det som likt idrottshallen i Eslöv, slutar med en totalförstörande brand?
Under de senaste veckorna har Georgshillsskolan blivit utsatt för vandalism. Fönsterrutor har krossats och isoleringen till ett takfönster har brytits upp så att vattenskador har uppstått.
Dessa ungdomar (mitt antagande) har tydligen tappat fotfästet i vad som är rätt och fel. Två frågor ställer jag mig:
1. Vad är det som kommer hidra dem från att övergå från vardagsvandalism till mångmiljonskadegörelse eller andra våldsbrott?
2. Hur har de kommit så här långt utan att vuxenvärden ser vad som pågår hos dem?
Jag är helt övertygad om att deras kompisar vet om vem det är som genomför skadegörelsen, men av någon anledning känner inte heller kompisarna samhällsansvar för det gemensamma. Därav kommer min tredje fråga:
3. Hur skall vi göra så att ungdomarna känner att de också är en del av samhällsbygget, att de får reda på vilken viktig kugge de är för framtiden och att deras engagemang behövs?
Jag är orolig dels för dessa ungdomar men också för skolan som riskerar att förstöras totalt, samt för samhället i stort som mer och mer saknar solidariteten mellan individen och det gemensamma.
Ingen tvekan. Dessa tankar är 100% mina åsikter och de är 100% kostnadsfria för dig - men så är det ju i livet - det bästa är gratis. 
Lars Erikssons blogg
Per Elis på sociala medier
